ALBERTI 1846), fungerade 1871—92 som sekreterare och är sedan 1892 ordf, i ”Kvindelig Læsefor-ening” i Köpenhamn, som under hennes dugande ledning arbetats upp till en vittomspännande och betydelsefull organisation. Genom A:s initiativ tillkom föreningens 1910 invigda byggnad, vilken inrymmer ett värdefullt utlånings-bibl., tidnings- och tidskriftsläsrum, föredrags-lokaler och en för kvinnlig publik avsedd hotell- och restaurangrörelse. G.Cqt. 3) P e t e r A d 1 e r A., den föregåendes broder, finansman och politiker (f. 1851), anställdes efter avlagd juridisk examen i den av fadern grundade sparkassan, 1876 overrets-, 1881 höjesteretssag-förer, 1887 suppleant för fadern i dennes egenskap av ordf, i ”Den sjællandske Bondestands Spare-kasses” styrelse, 1890 dess ordf. Redan då hade A. inlett omfattande affärer i lant egendomar, vilka slutade med stora förluster, och hade, till stor del för att reparera dem, 1888 startat två nya ekonomiska företag, det ena för smörexport och det andra för försäkring av mindre lantegendomar. Genom sin verksamhet hade A. lyckats vinna böndernas förtroende och invaldes 1892 i Folketinget, där han anslöt sig till den moderata vänstern. I politiken gjorde sig hans energi och begåvning gällande, på samma gång som opportunistiska och fördomsfria metoder framträdde. Sålunda frångick han 1895 under osympatiska former och på ett föga övertygande sätt sin förutvarande politiska uppfattning och medverkade vid tillkomsten av den s.k. reformvänstern. Han blev en av det nybildade partiets förgrundsfigurer; justitieminister 1901, fungerade han som sådan till 1908, först i Deuntzers ministär och från 1905 i J C. Christensens. Under A:s ministertid genomfördes den stora rättsreformen och ett par smärre lagändringar, bland vilka kunna nämnas antagandet av en lag om försummade och vanartade barn och avskaffandet av den offentliga prostitutionen. Även hans gärning som justitieminister präglades av initiativkraft men också av hänsynslöshet. Rykten om oegentligheter i stor skala från A:s sida hade länge cirkulerat; de fingo bestämd form under åren 1907—08, då de i Folketinget öppet uttalades av olika politiska motståndare. A. försvarade sig mot angreppen med stor talang och fick hjälp av sina kolleger i regeringen, bl.a. J. C. Christensen, men nödgades demis-sionera i juli 1908. 8/b s.å. erhöll saken en oväntad lösning, då A. själv anmälde sig hos polisen i Köpenhamn för förfalskning och be-diägerier, vilka befunnos röra sig om c:a 16 mill. kr. Efter en rättegång, som varade i mer än två år och som skakade hela Danmark, dömdes han 1910 till 8 års tukthus, men benådades 1917. C.G.Th. Albe'rti, Konrad, pseud. för den tyske förf. K. Sittenfeld (se denne). Aiberti'na, en i Wien förvarad samling av handteckningar, kopparstick, böcker och kartor. A. bär namn efter grundaren, hertig Albert av Sachsen-Teschen (se denne), övergick från honom som fideikommiss i tur och ordning till ärkehertigarna Karl (d. 1847) och Albrecht (d. 1895), vilka båda utvidgade samlingen, samt slutl. till ärkehertig Friedrich. 1920 förenades med denna samling det forna hovbibliotekets kopparstickskabinett till den nuv. ”Graphische Sammlung A.” — Handteckningssamlingen innehåller o. 28,000 blad och är den största och märkligaste i Europa. Mest kända och berömda äro de 145 Dürer-teckningarna, vilka finnas publicerade i en utsökt faksimileupplaga och bl.a. omfatta serien ”Die grüne Passion”. Ung. lika många teckningar av Rembrandt och hans lärjungar finnas i A. och o. 50 Rubens-blad. Bland italienarna äro de främsta några av Ra-faels bästa madonnastudier. — Bland de o. 600,000 grafiska bladen intaga praktexemplar av Dürers och Lucas van Leydens tryck främsta rummet. Av från A. utgångna publikationer märkas framför allt ”Handzeichnungen alter Meister aus der A.” (12 bd, 1895—1908; N. F., 2 bd, 1922—25). LH.I. Albertine'111, M a r i o 11 o, italiensk målare (1474—1515), verksam i Florens, elev av Co-simo Rosselli. A. var påverkad av Fra Barto-lommeo och har gemensamt med denne uttört ”Marias himmelsfärd”, nu i Berlin. Hans egna målningar utgöras mest av religiösa kompositioner. [G.V.] Alberti'ni, Johann Baptist von, tysk teolog(1769—1831), lärare och predikant i herrn-hutiska brödraförsamlingen, biskop. A. var nära vän till Schleiermacher och är känd som förf av predikosamlingar och andliga sånger S.N. Albertfnska linjen, yngre grenen av huset Wettin. Se S a c h s e n, historia. AlbertPnus, A e g i d i u s, tysk förf. (1560— 1620), sekreterare hos kurfurst Maximilian I av Bayern, skrev värdefulla sedeskildringar, t.ex. ”Der Landstörtzer Gusman von Alfarache” (1615), ”Lucifers Königreich und Seelengejaid” (1616). [A-fN.] — 507 — — 508 —