ALCOR A'lcor, stjärnan g i stjärnbilden Ursa major (Stora björnen), bildar med £ (Mizar) en för blotta ögat synlig dubbelstjärna; storlek 4,02; A. tillhör den Pickeringska spektralklassen A 5; rör sig emot oss med en hastighet av 12 km. i sek. C.V.L.C. Alcott [ä'lkåt el. äTköt]. 1) Amos B r o n-son A., amerikansk förf. (1799—1888). A. tillhörde de s.k. transcendentalisterna, en amerikansk form av romantiken, som framgick under inflytande från Kant och vars mest bekante representant blev Emerson. Deras organ var tidskriften ”The Dial”. S.B.L. 2) L o u i s a M a y A., den föregåendes dotter, amerikansk förfånna (1832—88), skrev en mängd alltjämt mycket lästa ungdomsböcker (”Little wornen” etc., sv. övers.) med utpräglat didaktisk tendens. S.B.L. Alcove'r, Juan, spansk diktare (f. 1854). A. är mest känd genom sitt deltagande i de litterära strävandena inom det katalanska språkområdet. Han är representerad i K. A. Hagbergs ”Modärna trubadurer” (1917). S.B.L. Alcoy [-kå'j], stad i prov. Alicante, ö. Spanien, vid foten av Sierra Mariola; 36,463 inv. (1920). Tillverkning av cigarettpapper, tändstickor, lergods, bomulls- och yllevaror. G.N. A'lcuin, frankisk lärd, se A 1 k u i n. Alcyonaria, en ordning bland k o r a 11 d j u-ren (se d.o.). Alcy'one, den ljusstarkaste stjärnan i Pleja-derna, betecknad med r] i stjärnbilden Taurus (Oxen); storlek 2,»«, tillhör den Pickeringska spektralklassen B 5 och rör sig ifrån oss med en hastighet av 14 km. i sek. C.V.L.C. Alcy'one, grek, myt., se H a 1 k y o n e. Alcyo'nium, ett släkte, tillhörande fam. läderkoraller inom ordn. Octactinia’ria. Se L ä-derkorall. Aldabraöarna [äTdabra-], 4 skogklädda korallöar i Indiska oceanen n. om Komorerna; areal 148 kvkm.; c:a 200 inv., franska kreoler, negrer och kulis. Sedan 1890 äro A. engelsk besittning. H.B-r. Aldan, biflod från h. till Lena, ö. Sibirien, 1,860 km. lång. A. upprinner på Aldanplatån, mottager från h. Maja, från v. Amga samt utfaller i Lena c:a 180 km. n. om Jakutsk. Segelbar o. 1,000 km. H.S-n. Alda'nov, Mark Alexandrovitj, rysk skönlitterär och politisk förf. (f. o. 1890), efter bolsjevik-revolutionen bosatt huvudsaki. i Paris. A:s verk, mest historiska romaner med fint maskerade paralleller till nyare (1914—24) förhållanden, utmärkas av en viss skeptisk ironi; de äro synnerligen populära bland ryssarna utanför Sovjet-Ryssland. Till svenska äro översatta ”Nionde thermidor” (1924) och ”Sankt Helena — liten ö” (1928). M.H-v. Aldeba'ran (arab, ad-dabarän, ”den som följer efter”), stjärnan a i stjärnbilden Taurus (Oxen); storlek 1,ob; tillhör den Pickeringska spektralklassen K 5; rör sig från oss med en hastighet av 54 km. i sek. Stjärnan kallas också Oxens öga. Den går upp över horisonten efter Plejaderna (och även efter Hyaderna); härav namnet. C.V.L.C. Aldegrever, Heinrich, tysk målare, guldsmed och kopparsticka-re (1502—o. 1560), hade sin verksamhet i Soest. Utbildad och påverkad av Dürer har A. skapat c:a 300 kopparstick med motiv ur G.T. och N.T., ur mytologien och ur samtida folkliv. Av bestående värde äro hans i renässansstil hållna ornamentstick (förslag till dolkslidor, smycken m. m.). [A-fN.] Aldehy'd, vanl. benämning på a c e t a 1-d e h y d (se d.o. och A 1-d e h y d e r). Aldehydblått, se A ni-l i n f ä r g e r. Aldehyder, kemiska föreningar, som innehålla radikalen — CHO. A. erhållas ur primära alkoholer, därigenom att 2 väteatomer genom oxidation bortskaffas; därav namnet, som är en förkortning av alkohol dehydrogenatus, CH3 . CH2OH = CH,. CHO + H90. En del a. förekomma i naturen ss. kumminolja, bensaldehyd i bittermandelolja, andra kunna lätt framställas ur naturprodukter. — A. äro flyktiga, angenämt luktande föreningar, som lätt oxideras och övergå i syror och därigenom själva verka reducerande. Så utfälla a. ur en ammoniakalisk silverlösning metalliskt silver som silverspegel. A. giva välkristalliserbara föreningar med ammoniak och sura alkalisulfiter, ur vilka a. lätt kunna regenereras, vilket man begagnar sig av för att erhålla dem i ren form. A. spela stor roll i tekniken för framställning av organiska produkter. Jfr Acetaldehyd och F orma 1 d e h y d. Lj. — 531 — — 532 — Svärdskida av H. Aldegrever.