ALEXANDERSSON äktenskap, livegenskapens upphävande och tilldelning av land till de friblivna bönderna, klostrens indragande till kronan, m.fl. A:s styrelse blev alltmera despotisk och godtycklig, och genom en sammansvärjning tvangs han 1866 att abdikera. A. kan betraktas som den egentlige skaparen av det moderna Rumänien. H.W-r. Alexanderpapegoja, Palæo'rnis eupe'trius, en ädelpapegoja (se Papegojor) från Ceylon med lång, kilformad stjärt och bladgrön fjäderdräkt; kinder och nacke med blågrå anstrykning; ung. av en kajas storlek. Beteckningen a. brukas stundom även för andra arter av släktet Palceornis. E.D-r. Alexandersagan, sagokretsen kring Alexander den stores bedrifter. Den äldsta levnadsbeskrivningen skrevs o. 200 e.Kr. i Egypten på grekiska och går under Kallisthenes’ namn; den kom till Västerlandet i två latinska bearbetningar; den ena, av den italienske arkipres-bytern Leo (i 10 :e årh.), ligger till grund för de flesta bearbetningarna. I Sverige föranstaltade Bo Jonsson Grip o. 1380 en rimmad översättning av denna latinska bearbetning (utg. av G. E. Klemming i ”Svenska fornskrift-sällskapets samlingar”, 12, 1862); även en prosaisk översättning finns (ingår i ”Själens tröst”, utg. av Klemming, därst. 19, 1871—73). W.N. Alexandersarkofagen, ett grekiskt attiskt arbete av pentelisk marmor i två block, utfört av en konstnär ur Lysippos’ krets o. 320 för någon furste el. krigare i Alexander den stores omgivning; fanns tillsammans med flera andra sarkofager 1887 i en klippgrav i Sidon och förvaras nu i Ottomanska museet i Kon-stantinopel. Baspartiet har jonisk profilering; locket har formen av ett tempeltak, med reliefer å gavelpartierna. Sarkofagens stora framställningar visa i hög relief, som ännu har kvar mycket av den urspr. bemålningen (i en-kaustik), strids- och jaktscener; särdeles märklig är den mäktiga kompositionen med Alexander den store i drabbning (vid Issos), som röjer likhet med ”Alexanderslaget” (se d.o.). E.Wrgl. Alexandersbad, kurort med järnkälla i n. Bayern, 90 km. n.o. om Nürnberg i Fichtel-gebirge, c:a 585 m.ö.h. Alexanderslaget, berömd antik golvmosaik (5X2,7 m., sammansatt av omkr. 1% mill. småbitar), funnen 1831 i Casa del Fauno i Pompeji, nu i Museo nazionale i Neapel. Den framställer Alexander och Dareios i slaget vid Issos och är ett konstverk av hög rang, som bättre än något annat monument kan giva en föreställning om vad antik målarkonst mäktat åstadkomma. För konsthistorien är den av oskattbart värde ss. en trogen kopia efter ett Alexanderslaget. Detalj ur mosaiken. berömt original (sannolikt av Filoxenos från Eretria) från Alexander den stores tid el. något senare. Till Pompeji har den säkerligen förts från den grekiska världen. Jfr Mosaik. H.Sj. Alexanderson, släkt, härstammande från den under 1600-talet från Tyskland till Visby inflyttade borgaren Knut Bolzarsson, från vars ättling i fjärde led, prosten Aron A. i Lösen och Augerum (d. 1822), stamma tvenne släktgrenar, en äldre, till vilken nedannämnde A. 3) hör, och en yngre, till vilken A.l) och 2) höra. G.Cqt. 1) AronMartinA., klassisk filolog (f. 10/« 1841). Fil. d:r vid Uppsala univ. 1866, docent i grekiska 1868, e.o. prof, i klassiska språk vid Lunds univ. 1879, prof, i grekiska språket och litteraturen 1890— 1906. A. har utgivit flera vetenskapliga arbeten särsk. inom den grekiska metriken och fornkunska-pen, här i sht beträffande det grekiska sjöväsendet; de sena- — 573 — — 574 —