ALEXANDER Illustration till Alexandersagan i en medeltida handskrift i Bodleian library, Oxford. Alexander [äligzaTida], B o y d, engelsk ornitolog, Afrikaforskare (1873—1910). A. besökte i ornitologiskt syfte Cap Verdeöarna 1897, Zambezifloden och dess biflod Kafue 1898 samt Fernando Po 1902, jämväl för etnografiska forskningar; startade 1904 en expedition för att utforska norra Nigeria och söka visa, att Afrika kunde övertväras från v. till ö. vattenvägen samt lyckades nå Nilen i dec. 1906. Berättelsen om denna färd framlade A. i ”From the Niger to the Nile” (2 bd, 1907). Efter resor på öarna i Guineabukten och i Kamerunbergen 1909 ämnade A. via Tsadsjön fortsätta till Egypten men mördades n. om Abéché i Wadai av infödingarna. H.R-r. Alexanderarkipelagen, ögrupp utanför Ca-nadas v. kust; 36,782 kvkm. Största öar: Prince of Wales island (8,000 kvkm.), som höjer sig 1,000—1,300 m.ö.h. och som skiljes från fastlandet genom det 25 km. breda och 640 m. djupa Clarence strait, Baronov (4,500 kvkm.) med den gamla huvudstaden Sitka, Ghichagov island (5,000 kvkm.) och Admiralty island. Se Alaska. J.C. Alexanderbergen, bergskedja i ryska Turke-stan, omedelbar fortsättning på Kungei-Ala-tau v. om Tschus genombrottsdal, tillhör Tien-shans bergskedjesystem. Högsta topp 4,680 m. Se T i e n-s han. J.C. Alexander Johan I, furste av Rumänien (1820—73), tillhörde bojarfamiljen Kusa (Cuza) från Moldau. Uppfostrad i Paris, fick A. efter sin hemkomst därifrån snart hög ämbetsställ-ning, slöt sig till det nationella partiet och blev furstendömet Moldaus krigsminister 1858. Följande år utropades A. av de förenade folkförsamlingarna till furste av Moldau och Valakiet, erkändes 1861 ss. sådan av sultanen och utverkade snart av denne medgivande om en styrelse för de båda furstendömena. 1864 fastställde A. namnet Rumänien för den nya staten och genomförde med el. mot folkets vilja hastigt en mängd reformer, t.ex. borgerligt Alexandersarkofagen. — 571 — — 572 —