ALGERIET och avgingo 8,358 fartyg på tillsammans 13,246,767 nettoton. Bland förstäderna märkas Mustapha Supérieur med guvernörens sommarpalats, S:t Eugène (7,446 inv.), El Biar (7,729 inv.), Hussein Dey (12,342 inv.) och Maison-Carrée (17,454 inv.). — A. har ärkebiskop, univ., muhammedansk högskola, specialskolor för åkerbruk, handel, sköna konster m.m. Huvudstad i dep. Alger. G.N. Algeriet [aljeri'et], fra. Algérie, franskt biland i Nordafrika, mellan Medelhavet i n. ned till Franska Västafrika på 19° n.br. i s., grän- delen av A., dess sydterritorier, upptages av Saharaområdet. Från Ahaggar (se d.o.) på 3,000 m.ö.h. går en rygg, en svagt utbildad antiklinal, i n. riktning över Tadmait-, Gantra-och Laghouatplatåerna till Sahara-Atlas. I den flacka synklinalen ö. härom ligger den stora torrdalen Wadi (Oued) Igharghar, fortsatt av Wadi Rir till Chott Melrir (30 m.u.h.) ocb det stora ö. dynområdet (Grand Erg Oriental). Den v. synklinalen upptages av v. dynområdet (Grand Erg Occidental) och Wadi Saoura, som kommer från St. Atlas i Marocko och slutar i sar i v. till Marocko och spanska Rio de Oro och i ö. till Tunis och italienska Tripolis; 2,195,087 kvkm.; 6,064,865 inv. (1926). Höjd- och terrängförhdllanden. Hydrografi. A. består av två olika områden med vitt skild karaktär. Atlasområdet i n. är en under tertiärtiden veckad bergskedja. Närmast kusten sträcker sig Tell-Atlas, som i Djurdjura når 2,308 m.ö.h. S. härom ligger mellan Moulouya i v. och Hodna i ö. den algiriska mesetan av oveckade mesozoiska och tertiära lager på 1,600—400 m. ö.h. S. härom vidtager ännu en bergskedja av veckade mesozoiska och gam-maltertiära kalk- och sandstenar, Sahara-Atlas, som i Aurèsmassivet når 2,329 m.ö.h. Största Touatsänkan. Touatbrottlinjen utgör gränsen mellan Saharas v., av paleozoiska bergarter bestående peneplan och det ö. krittafellandet. — Chéliff är den enda flod, som upprinner på Sahara-Atlas och når fram till Medelhavet. På algiriska mesetan ha också Bou-Sellam, biflod till Sahel, Seybouse och Rummel, i nedre loppet kallad Kebir, sina källor. Alla övriga till Medelhavet rinnande floder komma från Tell-Atlas. Största delen av algiriska mesetan saknar avlopp till havet. Dess lägsta områden upptagas av saltträsk, Chotts Chergui (987 m. ö.h.), Zahrez Gharbi (826 m.ö.h.), Zahrez Chergui (755 m.ö.h.) och Hodna (390 m.ö.h.). S. om Aurèsmassivet ligga Chotts Merouan — 611 —- — 612 — ALGERIET Avz. In., knHa.; Bir, Irrann; Chxrtt, tubds vatten fyllt iäeken,; 0j., IJjebeL, terg: H. HI, Hassi • V, VadL. tidvis v aitenfärande flodräruiaj.