ALGORITM alger genom kokning med vatten och användes som appretyr. Algoa bay [algäabel], bukt i s.ö. Kaplandet, Sydafrikanska unionen, bildad genom havets abrasion (se d.o.). Vid A. ligger hamnstaden Port Elizabeth. Bukten är väl skyddad för alla vindar utom från s.ö. G.N. Algodonalesbukten, bred öppen bukt av Stilla havet i prov. Antofagasta, Chile. Vid A. ligger hamnstaden Tocopilla. G.N A'lgol (arab., ”demonen”), stjärnan f> i stjärnbilden Perseus; den är i regel av storleken 2,3 men går periodiskt ned till 3,5. Tiden mellan två minima uppgår till 2 dygn, 20 timmar, 49 min. A. rör sig ifrån oss med en hastighet av 4 km. i sek., men denna rörelse är periodiskt föränderlig med samma period som i ljusstyrkan. Härav har det framgått, att A. består av 2 stjärnor, den ena mörk el. ljussvag, som vid sin rörelse kring den ljusare stjärnan periodiskt skymmer bort denna och förminskar dess sken. Stjärnor av detta slag kallar man Algolstjärnor (se d.o.). A. tillhör den Pickeringska spektralklassen B 8. Av grekerna var A. förlagd till Medusahuvudet, som Perseus håller fram vid Andromedas befriande; härav det arabiska namnet. Förändringen i A:s ljusstyrka upptäcktes först av Montanari 1667. C.V.L.C. Algolagni' (grek, algos, smärta, och lagnei'a, vällust), gemensam beteckning för sadism (aktiv a.) och masochism (passiv a.). Jfr Sadism. H.Sj. Algo'lfärgämncn, antrakinon-kyp-färgämnen, äro viktiga för färgning av bomull, linne och konstsilke, emedan de ge synnerligen äkta färger. Algolog [-Iå'g], vetenskapsman, som ägnar sig åt studiet av alger. Algologi', läran om algerna (se d.o.). A'igoistjärnor kallar man sådana föränderliga stjärnor (se d.o.), som under större delen av förändringsperioden bibehålla sin storlek oförändrad, men under en kortare tid avtaga i ljusstyrka för att därefter på lika kort tid återgå till sin föregående storlek. Man har funnit, att A. äro dubbelstjärnsystem, vilkas komponenter periodiskt förmörka varandra. Den först upptäckta stjärnan av detta slag var Algol (se d.o.), som under 2 dygn och ung. 10 timmar håller sig oförändrad vid storleken 2,3, för att därefter under 5 timmar gå ned till 3,5 samt under ytterligare 5 timmar gå upp till sin förra storlek 2,3. C.V.L.C. Algonki'ner, indiansk språkgrupp i Nordamerika. Den hade en större utbredning än någon annan indiangrupp på kontinenten. Dess område sträckte sig över de väldiga vidderna på Labrador-halvön och s. om Hudson bay, sträckte sig med en kil åt s. ned kring övre Mississippi och Ohio samt åt v. kring Saskat-chewanfloden och översta Missouri ända till Klippiga bergen. Ett från detta skilt utbredningsområde var det atlantiska kustområdet och Appalacherbergen från Newfoundland i n. till Pamlico sound i s. Ett tredje isolerat utbredningsområde sträckte sig över n.ö. Colorado och s.ö. Wyoming. — Denna väldiga utbredning hade språkgruppen erhållit genom folkvandringar. Smärre dylika ha konstaterats på 1600-talet, men de största äro betydligt äldre och skedde redan under förhistorisk tid. — Till sin huvudmassa voro algonkin-stam-marna åkerbrukande. Bland de många stammarna märkas chippewa- och cree-indianer i n. inom Canada. S. om Michigansjön kring Ohio bodde potowatomi, shawnee och miami; till prärieindianerna i v. hörde svartfot-, arapa-ho- och cheyennestammarna. — Till ostgruppen invid Atlantiska oceanen hörde bl.a. mic-mac-, mohikan- och delawareindianerna. — Al-g nkinstammarna voro väl kända för de första vita nybyggarna på Amerikas jord, och en del för de vita bekanta indianska ord ha kommit från dem. De utgöra nu spridda rester på bortåt 90,000 människor, av vilka 50,000 i Canada. Se i övrigt nämnda stammar. H.N. AIgo'nkiska bildningar, algonkium el. a 1 g o n k (efter algonkin-indianerna i n. Amerika), företrädesvis i Amerika, mindre ofta i Europa använt namn på prekambriska bildningar (se d.o.). I samma betydelse som a. användes numera även orden protero-zoisk och eozoisk (se d.o.). K.A.G. AlgorFtm. 1) Matem. A. benämndes under medeltiden, efter den arabiske matematikern al-Chwarizmi, räkning med det ”arabiska”, ur-sprungl. av hinduerna skapade, siffersystemet. Genom morerna överfördes detta system på 1100-talet till Europa, där det vid 1300-talets mitt tycks ha fullständigt trängt igenom och undanskjutit den förut brukliga romerska räkningen. Sedermera har a. övergått till att beteckna varje efter ett bestämt schema utfört räkneförfarande. Med Euklides’ a. förstås sålunda aritmetikens och algebrans kända metod för uppsökande av största gemensamma nämnaren till två hela tal el. polynom. Jfr AI-g e b r a, Aritmetik, Siffror. Z-n. 2) Fil. Inom logiken är a. den symboliska framställningen av rena begrepps- och tankeförhållanden medelst algebraiska tecken och operationer, varigenom logiska uppgifter uppställas och lösas ss. ekvationer. Metoden skapades tidigast av Leibniz och utvecklades vidare av G. Boole, E. Schröder och J. Venn (se — 621 — — 622 —