ALGOTSSÖNERNA dessa). — Litt.: J. Venn, ”Symbolic logic” (2 ed. 1894); L. Couturat, ”La logique de Leibniz” (1901); A. Nyman, ”Rumsanalogierna inom logiken” (1926). Jfr Logis tik. A-fN. Algotssönerna, stormanssläkt från Västergötland, inflytelserik under 1200-talet. Dess äldste kände representant är Algot Brynolfsson (o. 1230—1300), storgodsägare och lagman i Västergötland. Hans söner spelade en viss roll i tidens historia. Om Folke Algotsson meddelar en nära samtida källa, delvis bevarad i utdrag hos Ericus Olai, att han 1288 bortförde Ingrid, dotter till Svantepolk Knutsson (se denne), till Norge. Folkes fader och en hans broder tillfångatogos med anledning härav, medan de övriga flydde; 1289 greps och halshöggs Karl Algotsson. Fadern synes ha mist sitt lag-mansämbete, och vissa gods ha indragits till straff för detta brott mot de nyligen edfästa fridslagarna. Händelsen har behandlats i en känd folkvisa. — Brynolf Algotsson (se denne), biskop i Skara, var den mest betydande av A. — En fjärde broder, Peter A., nämnes som Magnus Ladulås’ kansler under 1280-talets förra hälft. Även han måste fly till Norge på gr. av sin broders brott. . LA. Algrafi', benämning på ett litografiskt förfarande, där tryckplåten utgöres av aluminiumplåt, varpå bilden kopierats (jfr Litografi). J.K. Algreen-Ussing, Tage, dansk ämbetsman och politiker (1797—1872), prof, i juridik 1840, borgmästare i Köpenhamn 1844, generalproku-rator 1848—72. — I sin ungdom i litterär fejd med Oehlenschläger utövade A. under mannaåldern en omfattande politisk skriftställarverk-samhet och var jämte C. N. David ledare för den liberala oppositionen under 1830-talet. Senare anslöt sig A. till det upplysta enväldet. Bland hans skrifter märkas ”Anmærkninger til Personretten” (1823), ”Anmærkninger til Tingsretten” (1825), ”Haandbog i den danske Kriminalret” (1829), ”Haandbog i den danske Arveret” (1855). E.K. Algrött, ett rött färgämne, fykoerytrin, som finnes hos rödalgerna. Se Alger och Algfärgämnen. Algsvampar, en grupp svampar, som i en del hänseenden stå vissa alger nära. Se P h y-comycetes. AIgu'n, lättmetall, huvudsaki. aluminium. Algutsboda, s:n i Uppvidinge hd, Kronobergs län, gränsar till Kalmar län; 332,74 kvkm., därav 327,n land; 4,387 inv. (1928; 13 inv. pr kvkm.); 24,5» kvkm. odlad jord (7,5 °/o av landarealen), 25,636 har skogs- och hagmark (1917). — Pastorat i Uppvidinge kontrakt, Växjö stift. J.C. Algutsrum. 1) Hd på Öland, Kalmar län, omfattande socknarna Glömminge, Algutsrum, Torslunda, Vickleby, Resmo och Mörbylånga med Mörbylånga köping; 235,35 kvkm. (därav 235,08 land); 5,687 inv. (1928). A. består av tre vitt skilda naturgeografiska områden: 1) den nedanför v. landborgen liggande 1 Va—3 km. breda, låga kustslätten, bestående dels av bördiga och välodlade lerjordar, dels av skogbe-växta sand- och grusmarker (särsk. i n. delen), 2) ett ovanför landborgen beläget, svagt kuperat, delvis odlat, delvis skogbevuxet moränlandskap, som sträcker sig åt s. ung. till järnvägen mellan Torslunda och Gårdby samt s. därom 3) den ofruktbara alvaren mellan v. landsvägen och häradets ö. gräns. 7,884 har åker (33,5 °/o), 5,958 har skogs- och hagmark samt 8,759 har improduktiv mark (1919). Tillhör Ölands fögderi, Ölands s. mots tingslag och Ölands domsaga. Se även Öland. J.C. 2) S:n i A:s hd; 36,73 kvkm. (allt land); 766 inv. (1928; 21 inv. pr kvkm); 14,44 kvkm. odlad jord (39,s °/o), 16,79 kvkm. skogs- och hagmark (1919). — Pastorat: Glömminge och A., Ölands medelkontrakt, Växjö stift, ö. om kyrkan ligger Gråborg, den största av Ölands fornborgar. J.C. Algutstorp, s:n i Kullings hd, Älvsborgs län, ö. om Säveåns övre lopp; 21,33 kvkm., därav 20,73 kvkm. land; 419 inv. (1928; 20 inv. pr kvkm.); 5,48 kvkm. odlad jord (1919; 26,4 °/o av landarealen), 10,69 kvkm. skogs- och hagmark. En del av kronoparken Stora Svältan är belägen inom A. — Pastorat: A., Kullings-Skövde, Tumberg, S. Härene, Bråttensby och Landa, Kullings kontrakt, Skara stift. G.N. Algård, Nils Sigfrid Herman, teolog (f. M/« 1883), komminister i Oskars församling i Stockholm, regementspastor. A. har utgivit bl.a. ”J. H. Thomander” (1924). S.N. Algö, gods i Överselö s:n, Södermanlands län, på Selaöns n. strand, 9 km. n.ö. om Strängnäs; 5 3/s mtl, 539 har, därav 227 har åker; stora sand- och grustäkter; taxeringsvärde 231,600 kr. (1926). Huvudbyggnaden är av trä, uppförd på 1700-talet. A. nämnes 1303 som Folkungagods, synes en tid ha tillhört hertigarna Erik och Valdemar och donerades 1320 till Upplandslagmannen Birger Persson till Finsta. 1346 kom A. under Vårfruberga kloster, indrogs sedermera till Kronan men kom vid 1600-talets början i enskild ägo och innehades av släkterna Soop, Slätte och frih. Marskalk, vilken testamenterade det till änkedrottning Hedvig Eleonora; hon skänkte godset 1707 till greve K. Gyllenstierna till Mälsåker. 1856 inköptes godset av statsrådet L. Almqvist, vars släkt alltjämt innehar A. M.P. — 623 — — 624 —