ALHENNA Algö. Alha'gi, växtsläkte, tillhörande fam. balj-växter, taggiga buskar med röda blommor i klasar. Tre arter. A. mauro'rum förekommer i Orienten; innehåller en söt saft, som i värme el. vid insnitt sipprar fram och stelnar till röda korn (Johannes Döparens vildhonung och judarnas manna). Användes till föda och läkemedel. H. W-n. Alhama [ala'ma] (arab, al-hamma, varmbad), namn på spanska badorter. A. de Granada, stad i prov. Granada, på en klippterrass vid floden Alhama; 5,648 inv. (1920). Svavelhal-tiga källor. — A. de Murcia, stad i prov. Murcia, vid foten av Sierra de Espufia; 9,597 inv. (1920). Svavelhaltiga källor. G.N. Alha'mbra (arab, al-hamrä, ”det röda [-[tornet]”),-] {+[tor- net]”),+} det förnämsta minnesmärket över arabisk byggnadskonst i Europa, fordom residens för de moriska kaliferna i Spanien. A., som är beläget på en brant höjd utanför staden Granada, är omgivet av en delvis raserad ytter-mur av röd sten, vilken givit slottet dess namn. Byggnadsarbetena påbörjades 1248 och nådde sin fullbordan 1390. Vid Granadas fall och morernas utdrivande ur Spanien 1492 drabbades A. av svår skadegörelse, som ytterligare förvärrades genom kejsar Karl V:s förskö-ningsnit. Palatset består av en rad med varandra förbundna furstliga gemak och salar, uppförda under olika tider och omslutna av en gemensam yttermur. Borgens allvarliga fästningslika yttre bryter starkt av mot interiörernas sirliga prakt och lätta behag. I grundplanen visar den likhet med det grekiskromerska boningshuset och består av en rad inre ljusgårdar, mot vilka de angränsande rummen och gemaken öppna sig. I allm. stå rummen i förbindelse med varandra genom rikt utsirade dörrlösa bågöppningar el. också utmynna de direkt i gårdarna. Förskjutningen i höjd mellan byggnadens olika partier, förmedlade genom trappanläggningar, öka dess måleriska verkan. — Bland de gårdar, omkr. vilka palatsets hallar och gemak utbreda sig, märkas i främsta rummet ”Myrtengården” och ”Lejongården”, båda uppförda under senare hälften av 1300-talet. Myrtengården bildar en avlång fyrkant, i vars mitt en lång, av myrtenhäckar inramad vattenbassäng är belägen. På smalsidorna öppna sig 7 mäktiga bågar, uppburna av 6 smäckra marmorkolonner, övre våningen upplivas av sirliga gallerier. Genom tvenne smala hallar på n.ö. kortsidan når man det av väldiga murar uppförda ”Comares-tornet”, uppfört under förra hälften av 1300-talet. Dess murar äro så tjocka, att fönsternischerna bilda små rum för sig. Tornets båda nedre våningar upptagas av ”Sändebudens sal”, vilken täckes av ett praktfullt sta-laktitvalv och vars väggar smyckas av rikaste ornamentik. ”Lejongården”, påbörjad 1377, har fått sitt namn av de 12 monumentala lejon av svart marmor, som uppbära den mäktiga brunnen i gårdens mitt. Den omgives av arkader med bågar av växlande spännvidd, och på smalsidorna framskjuta två paviljonger med springbrunnar. På väggarna över och mellan bågarna utvecklas en yppig morisk arabesk- och bokstavsornamentik. Från vardera sidan av gården når man en av huvudsalarna i denna del av palatset, ”De båda systrarnas sal”, en utomordentligt rikt smyckad praktsal, vidare ”Abenceragernas sal”, som höjer sig genom tre våningar, och ”Rättegångssalen”, båda med berömda stalaktitvalv. Rättegångssalen är även smyckad av nischmålningar, med djur och människogestalter, möjligen utförda av kristna målare i de moriska härskarnas tjänst. I stilen överensstämmande med A. är det lilla sommarresidenset Generalife, som reser sig på en klipphöjd 50 m. högre än A. Lustslottet är känt för sina ståtliga springbrunnar och parkanläggningar. — Litt.: W. Irving, ”The Alhambra (2 bd, 1832; flera sv. övers., den första 1833, i utdrag t.ex. 1902, 1919)); R. Borrmann, ”Die Alhambra zu Granada” (1900). G.V. Alheden, hed i mellersta Jylland, börjar 7 km, s. om Viborg och utbreder sig på ömse sidor om Karupån; c:a 650 kvkm., nästan fullständigt plan, trädlös och mycket glest befolkad. M.P. Alhe'nna, henna (se d.o.), ett orientaliskt Alheden. — 625 — — 626 —