ALINGSÅS om skyldigheter, t.ex. beträffande det gemensamma försvaret, öppet uttalade han sig emot tanken på eventuell unionsupplösning, då han ansåg, att en sådan skulle nedsätta det svenska folkets nationalanda. A., som i sitt offentliga framträdande verkade något kärv, torr och törhända även fanatisk, åtnjöt från alla håll det största anseende som en bottenärlig, oegenyttig, nobel och vän-säll man. Tilltagande sjuklighet kom honom att 1899 draga sig tillbaka från det politiska livet, då han blev vald till Uppsala universitets rektor. Som sådan fick han emellertid endast verka under ett år. E.Ths. 2) Edvard Fabian Emanuel A., läkare (f. 1859), med. d:r i Uppsala 1893, docent i obstetrik och gynekologi vid Karolinska inst. 1900, biträdande läkare vid barnbörds-huset Pro Patria 1892, biträdande barnmor-skelärare vid Södra barnbördshuset 1897, överläkare och prof, därst. 1911, pensionerad 1924. A:s viktigaste arbeten äro ”Om cervixskador under förlossningen” (disp. 1892) och ”Lärobok för barnmorskor” (1913); sedan 1905 utger A. tidskriften ”Jordemodern”. E.E.-M. Alin, Svante, psalmförf. (f. *•/» 1852), teol. d:r, prost och kyrkoherde i Sventorp i Skara stift. A. är mest känd för sin insats vid senaste psalmboksrevisionen. Hans ståndpunkt utmärkes av en kärv ortodoxi, som bedömde psalmerna ur ensidig lärosynpunkt. Han utgav 1903 ett psalmboksförslag, där han utgallrade icke mindre än 180 av Wallins i 1819 års psalmbok upptagna psalmer. I psalmboken av 1921 är han företrädd av ett tiotal psalmer, bearbetningar och original. Hans teologiska arbeten, t.ex. ”Kyrkliga frågor” (1892—93), ”Om dopet” (1886, 7 uppl. 1916), ge uttryck åt samma ortodoxa lärouppfattning. S.N. AIi'nea (lat. a linea, från linjen), i äldre tryck el. skrift brukligt tecken, (J el. markerande början av ett nytt tankesammanhang, numera uttryckt genom att textraden avbrytes och ”nytt stycke” börjar. G.Cqt. Alingsås (sammansättning av ås och ett personnamn Aling, sannolikt eg. person från Ale hd), stad i Älvsborgs län; 12,s kvkm. land; 8,675 inv. (1928). Stadens område ligger mellan sjöarna Mjörn och Gärdsken. Stadsbyg- den är belägen på ömse sidor av Gärdskeån el. Lillån samt s. om Säveån. Den gamla staden visar regelbunden schackbrädestil med huvudgatorna i nästan v.-ö. riktning. Lillån skiljer Stora och Lilla torg från varandra. På Stora torg restes 1905 en bronsbyst av Jonas Alströmer, modellerad av A. Sandberg. Vid torget ligger också rådhuset från senare hälften av 1700-talet. N. härom träffas kyrkan, som påbörjades 1642. På kyrkogården vilar Jonas Alströmer. Vid Lilla torg s. om Lillån ligger det gamla Alströmerska magasinet, som nu innehåller Adelsköldska folkbiblioteket och hem-bygdsmuseum. 1926 hade A. 32 fabriker med 1,241 arbetare. Salutillverkningarnas värde var 13,303,452 kr. Bevillningstaxerade inkomsten Stadskyrkan i Alingsås. av 1925 års industri utgjorde 381,898 kr. De mest betydande fabrikerna voro 1926 bomullsspinneri och -väveri (se Alingsås b o m-u 11 s v ä v e r i a.-b., 458 arbetare), 7 sömnads-fabriker (404 arbetare), choklad- och karamellfabrik (115 arbetare), 2 garverier samt 2 sågverk och hyvlerier m.fl. Staden har eget gas-(sedan 1864) och vattenverk (sedan 1898). Elektrisk kraft erhålles från Trollhättan. Taxeringsvärdet å fast egendom utgjorde 1927 26,108,300 kr. (varav 2,146,500 kr. bevillnings-fria) och den bevillningstaxerade inkomsten 8,080,220 kr. A. ligger vid V. stambanan, som har dubbelspår mellan A. och Göteborg. I A. finnas tingshus, samskola, länslasarett och epidemisjukhus. I A. utkomma ”Alingsås tidning”, ”Elfsborgs läns tidning” och den i Borås tryck- — 633 — — 634 —