ALKOHOLPROVET ten, vilka nedföras till de 100 kbcm. i kolven. Genom röre C, som leder till ett på insidan förtent mässingsrör i kylaren B, avdestilleras nära 100 kbcm.; destillatet spädes med vatten, tills dess volym blir exakt 100 kbcm., varefter alkoholhalten bestämmes medelst alkoholome-ter. Mindre noggranna, men hastigare utförbara bestämningar giva v a p o r i m e-t e r n och e b u 11 i o-s k o p e t. Geisslers vaporimeter grundar sig därpå, att vid uppvärmning av en alkohol-haltig vätska ångornas tryck vid en viss temperatur blir större, ju mer alkohol blandningen innehåller. Vid ebullioskopet bestämmer man kokpunkten för vätskan och tar ur en tabell reda på motsvarande alkoholhalt. Silbermanns dilatometer grundar sig på, att alkohol vid uppvärmning från nollpunkten till kokpunkten utvidgar sig c:a 3,5 gånger så mycket som vatten. — För bestämning av alkohol i blod efter förtärande av spirituösa drycker ha utarbetats metoder av Nicloux och Widmark. Med den se-nares metod möjliggöres bestämningen på en så liten kvanlitet blod, som kan erhållas genom ett stick i fingerblomman el. öronsnibben. Lj. Alkoholprovet, se M j ö 1 k p r o v n i n g. Alkoholpsykoser, se Alkoholism. Alkoholsjukdom, se Alkoholism. Alkoholstatistik. Den officiella svenska a., vilken numera så gott som helt utarbetas inom Kontrollstyrelsen, belyser dels tillverkning, försäljning (förbrukning) och beskattning av alkoholdrycker, dels vissa av nämnda förbruknings följdföreteelser. Tillverkning. Antalet brännerier, som omedelbart efter husbehovsbränningens avskaffande (se Brännvinstillverkning) var högst betydande (1856—60 i medeltal 4,068) för att därefter hastigt nedgå (1861—65: 579), har sedan 1890-talet (134) varit ganska konstant (1921—25: 129). Tillverkningsåret Vio 1926— *% 1927 voro 127 brännerier i verksamhet, därav 109 lantbruks-, 6 jäst- och 12 sulfit-brännerier. Utbytet av brännvin, som under de senare åren varit högst 48,# mill. (1920/ 21) och lägst 10,5 mill. (1917/18) 1. av normalstyrka (d.v.s. av 50 °/o alkoholhalt), uppgick 1926/27 till 42,7 mill. 1. 5O°/o (lantbruksbrän-nerierna 23,o mill., jästbrännerierna 4,6 mill., sulfitbrännerierna 15,i mill. I.). Antalet reningsverk, vilka alla ägas av A.-b. Vin- och spritcentralen (se d.o.), var 1926/27 = 5 och nettoutbytet vid destillationen 26,4 mill. 1 50 °/o. Antalet skattepliktiga bryggerier, som under maltskattens första år (1904/05) var 226, sjönk under 1910-talet till i medeltal 180 och var 1926/27 = 162. Tillverkningen å dessa bryggerier uppgick s.å. till 164,4 mill. 1. (2,5 mill. porter klass III och II, 23,6 mill. lagertyp klass II, 124,o mill. pilsnertyp klass II och 14,3 mill. svagdricka klass I). Antalet skattefria bryggerier var 485 och tillverkningen 89,5 mill. 1. svagdricka (klass I). Försäljning (förbrukning). Antalet sprit-drycksförsäljningsrättigheler anges 1856—60 till i medeltal 2,633 men sjönk mot årh:s slut (1896—1900 = 1,417) och var 1911—15 = 1,345. Med rusdrycksförsäljningsförordningens (se Rusdryckslagstiftning) ikraftträdande (1919) sjönk antalet begagnade spritdrycks-rättigheter avsevärt (822) men har därefter varit ganska konstant (1927 = 834). 1927 utövades 718 rättigheter (165 för utminutering och 553 för utskänkning) i städerna och 116 (resp. 29 och 87) på landsbygden. Utminuteringsrättig-heterna äro enl. lag förbehållna systembolagen, medan av utskänkningsrättigheterna 607 voro tilldelade dylika bolag (därav 410 av dem överlåtna å enskild person) och 33 utlämnade å passagerarfartyg i utländsk trafik. Antalet begagnade vinrättigheter var, då uppgift härom 1919 första gången lämnades i statistiken, 1,219 men hade 1927, genom ett sparsammare utlämnande av de tillfälliga rättigheterna nedgått till 766 (532 i städerna och 234 på landsbygden). Av desamma voro 465 (1 för utminutering och 464, varav 451 överlåtna, för utskänkning) tilldelade bolag och 301 enskild person (191 å passagerarfartyg, 12 å järnvägståg och 98 s.k. tillfälliga). Systembolagens antal, som 1919 var 161 (132 rusdrycksbolag och 29 vinbolag), är efter en 1925 genom lagändring gjord reducering 122 (rusdrycksbolag). Av bolagen bedriva 116 såväl utminutering som utskänkning av rusdrycker, 2 utminutering av rusdrycker samt utskänkning av vin, 1 utminutering av rusdrycker och 3 utskänkning av rusdrycker. Flertalet bolag (96) äro belägna i städerna, 6 av bolagen bedriva såväl utminutering som utskänkning och 61 utskänkning jämväl utom hemortskommunen. Rus-drycksförsäljning utövas 1929 av bolag i 104 städer, el. i samtliga utom östhammar, Mjölby, Huskvarna, Värnamo, Vetlanda, Tranås, Gränna, Mölndal och Boden, och i 174 av rikets o. 2,410 landskommuner. Förbrukningen pr år och in v. av — 655 — — 656 — Alkohol ometer.