Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Alkohol-amblyopi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALKOHOLOMETR1
Alkoholistvård. Samhällets vård av
alkoholister är reglerad genom lag av 13/e 1913 (i
kraft 1916). Tillämpningen av denna lag
vilar i första hand på nykterhetsnämnderna,
vidare på länsstyrelserna ss. beslutande
myndighet i interneringsärenden, Socialstyrelsen
(upp-siktsmyndighet) och de allmänna
alkoholistanstalterna (se Alkoholisthem). I trängande
fall göres ansökan om internering av
polismyndigheten, som även för vissa fall lämnar
nyklerhelsnämnd handräckning. I varje
kommun skall finnas en nykterhetsnämnd. Där
ej särskild sådan utses, tjänstgör
fattigvårds-styrelsen som nykterhetsnämnd. 1 fråga om
dennas sammansättning, arbetsformer m.m.
gäller vad om fattigvårdsstyrelse är stadgat.
Det åligger nämnden att föranstalta om
persons intagande för vård å allmän anstalt, då
vederbörande finnes vara hemfallen åt
dryckenskap och ss. en följd härav vara farlig för
annan persons säkerhet el. eget liv, el. utsätta
hustru el. barn, som han är skyldig att
försörja, för nöd el. uppenbar vanvård, el. ligga
fattigvården el. sin familj till last. Slutl.
kunna också de interneras, som under de två
sista åren upprepade gånger blivit dömda för
fylleri (tillägg 1922). Innan nämnd skrider
till internering, har den, därest ej
uppenbarligen utsikt saknas att utan större tvång
återföra missbrukaren till ett nyktert och
ordentligt liv, att vidtaga vissa förekommande
åtgärder, som innebära en mindre grad av tvång,
ss. att förmå honom att rådfråga läkare, ingå
i nykterhetsförening, bereda honom
anställning hos lämplig person el. ombyte av
verksamhet el. vistelseort, att utverka hos
försäljare, att rusdrycker icke till honom
utlämnas, att förmå honom att frivilligt söka vård
å anstalt. Särsk. är utseende av ett ombud,
som personligen tillser den under nämndens
övervakning ställde, av vikt. Denne
övervakare kan ofta, ej minst då det gäller vissa
män, med fördel våra en kvinna. Denne
övervakare har också att efter en eventuell
an-staltsvård under minst V2 år följa den
utskrivne, som är skyldig att denna tid ställa sig vid
utskrivningen givna föreskrifter ang.
vistelseort, bostad m.m. till efterrättelse. Mer än om
andra sociala nämnders arbete gäller om
nyk-terhetsnämndens alkoholistvårdande
verksamhet, att den måste vara kontinuerlig för att bli
effektiv. På senare år ha stora ansträngningar
gjorts för att sporra och hjälpa de lokala
organen att bättre fylla sin plats. Särsk.
nykterhetsnämnd finnes vald endast i o. 400 av
landets 2,532 kommuner. Flerstädes ha
nämnderna organiserat sig i länssammanslutningar.
— Alkoholistvårdens uppgift är i första hand
att genom omhändertagandet av missbrukare
skydda dem själva, deras närmaste och
samhället. Dess resultat kan dock icke mätas i
antalet av dem, som efter internering återgå
till ett nyktert och ordentligt liv. Det ligger i
sakens natur, att hos personer, som kommit så
långt, att tvångsinternering blir nödvändig,
återfall äro vanliga. I de flesta fall
vin-nes förbättring, och en ordnad alkoholistvård,
för vilken numera i Sverige bättre än i andra
länder finnas möjligheter, är i sig själv i hög
grad nykterhetsbefrämjande och
folkuppfost-rande. Den kräver emellertid en personlig,
intresserad insats av ett flertal
kommunmedlemmar, som hittills lämnats endast i vissa kom
muner och icke i alla trakter av landet. — Un
der 11 års verksamhet har ss. ett ex.
Stockholms nykterhetsnämnd haft 2,740 klienter. A^
dessa ha 20 °/o behövt tvångsinterneras och
ytterligare 4 °/o frivilligt ingått på anstalt. A.Hjr.
Alkoholjäsning, se Jäsning.
Alkoholome'ter, instrument för bestämning
av alkoholhalten i blandningar av alkohol och
vatten. Se Alkoholomelri och A r e o m
e-I e r.
Alkoholomctri', bestämning av alkoholmäng
den i vätskor. I blandningar av alkohol och
vatten utrönes halten av den förra enklast
genom bestämning av spec. v. Detta kan ske
medelst pyknomeler, Westphals våg el.
bekvämast genom en direkt i procent alkohol
graderad areometer (se d.o.) (alkoholomeler,
bränn-vinsprovare, spritprovare), som nedsänkes i
lösningen. Då spec. v. ändras med tempera
turen, erhålles direkt endast en skenbar alko
holhalt, såvida icke mätningen utföres vid
normaltemperatur, + 15° C. Alkoholometern är
därför vanl. försedd med en termometer, och
man kan sedan av den skenbara alkoholhalten
i tabeller erhålla den verkliga. Tabeller för
bestämning av alkohol med alkoholometer
finnas i A. H. Fock, ”Bränvinsprofvaren” (1881),
— Alkoholhalten angives vanl. i Sverige i
volymsprocent, som anger hur många 1. ren
alkohol, som finnas i 100 1. av blandningen. Då
emellertid alkohol och vatten ha olika
volymsutvidgning, ändras procenthalten med
temperaturen. Rationellare är därför att angiva
alkoholhalten i viklsprocent, som användes på
sina håll utomlands, i Tyskland sedan 1888,
samt alltid för farmaceutiskt och vetenskapligt
ändamål. Härvid angives alkoholhalten i gr.
pr 100 gr. blandning, och detta värde är
oberoende av temperaturen. — Vätskor, som utom
alkohol och vatten innehålla andra ämnen (vin,
öl o.s.v.), måste först destilleras. Av vin, öl
o.s.v. avmätas 100 kbcm. i en kokkolv (fig.),
varefter mätglaset sköljes med 50 kbcm. vat
— 653 —
— 654 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0407.html