ALLDEUTSCHER VERBAND m.m. Användes huvudsaki. som smärtstillande medel vid gikt och reumatiska åkommor. J.H. AAldeutscher Verband [-daitjar ferba'nt] (Alltyska förbundet), tyskt propagandaförbund, grundat 1891 (under namnet Allgemeiner deut-scher Verband; nuv. namn sedan 1894) med syfte att stödja de tyska kolonialintressena, hävda de tyska folkminoriteternas rättigheter i grannstaterna och överhuvudtaget hålla tyskheten vid makt. På förbundets program stod före 1918 också realiserandet av en centraleuropeisk tullförening, vari skulle ingå förutom Österrike även Schweiz, Holland och Belgien. Numera inriktar sig organisationen på att stärka utlands-tyskarnas ställning; inom landet vill den oberoende av partier och samhällsklasser stärka känslan för tyskheten inom alla folklager. Förbundet, som numera omfattar ett 500-tal lokalavdelningar, driver en energisk propaganda. Dess medlemmar och andra med förbundets strävanden sympatiserande personer kallas vanl. a 111 y s k a r. Ett självständigt men med den tyska organisationen parallellt arbetande förbund med samma namn verkar sedan 1920 i Österrike. [G.O-n.] AHé (fra. allée), väg, på båda sidor kantad av till prydnad och beskuggning planterade, oftast högstammiga träd; se A 11 é t r ä d. Alléträd utmed väg med icke permanent beläggning anses numera inverka ofördelaktigt på vägbanans upptorkning efter nederbörd och därigenom på dess hållbarhet. C.G.D. A'lle, biflod från s. till Pregel, Ostpreussen; längd 225 km., flodområde 7,126 kvkm. A. utgör avlopp för Lanskersjön, är segelbar från Friedland, 54 km., och utmynnar i Pregel vid Wehlau. M.P. Alle, fågelsläkte, se A 1 k e k u n g. Allega't (lat. allega're, anföra), citat, bilaga, bestyrkande bilaga till räkenskaper, verifikation. Alleghany [ä'ligelni], flod i Pennsylvania, U.S.A. A. rinner upp på platån mellan Ap-palacherna och Ontariosjön, förenar sig vid Pittsburg med Monongahela och kallas därefter Ohio. J.C. Alleghanybergen [ä'ligélni-], amerik. Alleghany mountains, n.v. delen av Sydappalacher-nas Dergskedjesystem (se Appalacherna). I Europa har ordet A. använts och användes ibland ännu för att beteckna Sydappalacherna el. stundom t.o.m. för hela det appalachiska bergsystemet. J.C. Allegiance [alfjans] (eng.), ”tro och lydnad”, en statsmedborgares trohetsförhållande till den stat han tillhör. I England påbjöds 1588 av drottning Elisabet den oath of allegiance, tro-och huldhetsed, vilken länge varje engelsk medborgare över 12 år skulle avlägga, men som nu mera blott fordras vid naturalisering el. vid tillträdandet av vissa ämbeten. Ända till 1870 måste brittisk undersåte, som ville naturaliseras som medborgare i annat land, genom en parlamentsakt lösas från sitt trohetsförhållande till Englands krona. G.Cqt. Allegori' (grek. allegori'a, bildligt framställningssätt), genomförd bildlig berättelse, ss. då Israels folk i Ps. 80:9—14 skildras som ett vinträd, flyttat från Egypten till Kanaan; el. utsmyckad personifikation av ett abstrakt begrepp, ss. G. Stiernhielms (i ”Hercules”) av Fru Lusta el. Selma Lagerlöfs (i ”En herrgårdssägen”) av Fru Sorg. I konsten får a. vanl. något attribut, som antyder dess inbörd, ss. då döden framställes med lie el. timglas. — Allegori-s e r a, lägga an på allegorisk framställning el. tydning. En berättelse får ej tolkas allegoriskt, om den icke innehåller antydningar om denna djupare innebörd. I annat fall blir tolkning *n godtycklig, ss. kyrkofadern Origenes’ el. Swedenborgs bibeltydningar. J.Mbg. Allego'risk bibeltolkning inlägger i orden en andlig betydelse, som ej ligger i den bokstavliga (t.ex. Jerusalem = kyrkan). A. förekom redan hos judarna, t.ex. Filo, och har ofta använts inom den kristna kyrkan, i sht för att komma till rätta med ”anstötliga” bibelord. G.Bsm. Allegrame'nte (ital.), mus., musikalisk tempobeteckning: raskt och livligt. Jfr Allegro. Allegre'tto (förkortas (A 111 ‘ ° el. A 1 1 :t t o) (ital.), mus., diminutivform av Allegro, anger ett tidsmått, långsammare än Allegro men rörligare än Andante. Dess rörlighet växlar något med tonstyckets karaktär i övrigt. A-f N. Alle'gri, Antonio, målaren Correggios egentliga namn. Se Correggio. Alle'gri, G r e g o r i o, italiensk tonsättare (1584—1652), elev av Nanini, påvlig kapellsångare 1629. A. skrev en mängd kyrklig körmusik, till största delen bevarad i handskrifter, och är en typisk representant för den senromerska skolan. Han har i sht blivit ryktbar genom sitt niostämmiga ”Miserere”, vilket under påskveckan sjunges i Sixtinska kapellet. E.A. Alle'gro (förkortas A11° el. All:o), (ital.), mus., eg. ”glatt och livligt”. Ss. musikalisk beteckning har ordet efter hand fått den nu allmänt vedertagna tidsbetydelsen: hastigt. Det ingår även i ett flertal sammansatta tids- och föredragningsanvisningar ss. A. a'ssai och A. molto, mycket snabbt, A. modera'to, måttligt hastigt, A. viva'ce, snabbt och livfullt, A. maès-to'so, raskt och majestätiskt. — A. kallas även den första hastiga satsen i en sonat, symfoni el. kammarkvartett. Jfr Sonat. A-f N — 671 — — 672 —