Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Alkoholstatistik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLCOCKS PLÅSTER
Allanti'asis. med., detsamma som b o t
u-1 i s m (se d.o.).
Allantoi'n, ett med urinämne närbesläktat
ämne, som förekommer i urinen hos de flesta
däggdjur, antagl. bildat genom oxidation av
urinsyra. Det har tidigast iakttagits i
allantois-vätskan hos kor, därav namnet. E.M.P.W.
Allanto'is (grek., urinsäck), en hinna, som
omger embryot hos reptiler, fåglar och
däggdjur; den uppstår som en blåsformig
utbukl-ning från embryots tarm och utbreder sig med
sitt på blodkärl rika ytlerhölje längs ägghinnan.
Hos reptiler och fåglar ombesörjer a.
syretillförseln, är alltså ett embryonalt andningsorgan,
medan den annars tjänar ämnesomsättningen
mellan modern och fostret; hos människofostret
anger a. den väg, längs vilken navelkärlen växa
fram. Mot slutet av embryonalutvecklingen
tillbakabildas a. jämte den sträng (a.-strängen),
som sammanbinder a. med tarmen. [Æ-17.]
Allantotoxiko'n, korvgift (se Botulism).
Alla pola'cca (ital.), mus., i polonässtil. Se
P o 1 o n ä s.
Alla prima (ital.), betyder i målarkonsten
sättet att anbringa de olika, för den slutliga
verkan avsedda färgerna primärt el. direkt på
duken utan undermålning. E.Wrgl.
Allard, saxisk general, se H a 11 a r t, L. N.
von.
A'llardt, Anders, finländsk folklorist och
skolman (f. 1855), fil. lic. 1898, lärare vid Borgå
lyceum 1885—1915, rektor därst. 1910—15. A.
har redigerat bd 4 (1889) och 6 (1896) av
samlingsverket ”Nyland” samt två bd ”Sagor i
urval” (1917—20) av samlingsverket ”Finlands
svenska folkdiktning”. Bland A.s övriga
skrifter märkas ”Borgå läns sociala och ekonomiska
förhållanden 1539—71” (disp. 1898),
”Lappträsk socken” (1918), ”Strömfors socken”
(1923). v.S-w.
AIlarga'ndo (ital.), mus., tempoanvisning,
anbefallande ett bredare, d.v.s. långsammare
tidsmått med samtidigt svällande tonstyrka. Genom
denna dynamiska stegring skiljer sig ett a. från
ett blott ritardando (se d.o.). A-f N.
Alla russa (ital.), mus., i rysk stil.
Alla själars dag, fest, som romersk-katolska
kyrkan sedan 1000-talet firat 2/n med förbön
för själarna i skärselden. S.N.
”Alla sätt äro bra utom de tråkiga”, något
förvanskad övers, av ett uttryck av Voltaire i
förordet till ”L’enfant prodigue” (1738), T ous
les genres sont bons hors le genre ennuyeux,
upptaget som motto av ”Söndags-Nisse” 1862, till
en början under formen ”Alla branscher äro
goda utom de tråkiga”. . G.Cqt.
A'llativus (lat. ad, till, och ferre, bära), kasus
i finskan, betecknande rörelse till ett ställe el.
föremål.
Alla turca (ital.), mus., i turkisk stil.
Alla zinga'ra (ital.), mus., i zigenarstil. Se
Zigenarmusik.
Alla zoppa (ital.), mus., haltande; användes
om synkoper (se d.o.), emedan de tunga
tonerna på lätt taktdel framkalla en rörelse, som
liknar haltandet. Contrappunto a. z.,
synkope-rad kontrapunkt (se d.o.), kontrapunkt av
jämna toner, som ”halta” efter den givna
melodiens toner. Se notexemplet. F.S-l
Allbo, hd i Kronobergs län, omfattar
följande socknar: ör, Härlöv, Moheda, Slätthög,
Mislelås, Kvenneberga, Hjortsberga, Lekaryd,
Alingsås med Alvesta municipalsamhälle,
Blä-dinge, Vislanda med Vislanda
municipalsamhälle, v. delen av Skatelöv, V. Torsås, Härlunda,
Vircstad och Slenbrohult med Älmhults köping;
1,596,48 kvkm., därav 1,433,12 land; 28,959 inv.
(1928). A., som är ett typiskt moränlandskap på
urbergsgrund, är i n. (särsk. i Slätthögs s:n)
ganska kuperat, men mot s. blir terrängen
jämnare och bildar en urbergsslält, där grunda
sjöar (Femlingen, Viresladssjön, Steningen) samt
moss- och myrmarker breda ut sig.
Sjörike-men i s. A. (och hela s. Småland) beror
säkerligen också på uppdämningen genom den
sydsvenska israndslinjen (se d.o.). A. har 212,7
kvkm. åker (1919; 14,8% av landarealen),
skogs- och hagmark 930,12 kvkm., till största
delen barrskogsbeväxt. På backsluttningarna
ned mot sjöar, åar el. bäckar finnas dungar av
lövträd (ek, bok, lind etc.), och dit är i allm.
bebyggelsen lokaliserad. Den bästa
åkerbruksbygden inom A. finnes v. om Salen och v.
Ås-nen. S. stambanan har sedan mitten på
1860-talet skapat tre större samhällen: Alvesta och
Vislanda municipaisamhällen samt Älmhults
köping. A. utgör Västra Värends domsaga och
bildar Allbo kontrakt, Växjö stift. J.C.
Allbo, kontrakt i Växjö stift, omfattar
följande pastoral: Skatelöv, V. Torsås och
Härlunda, Virestad, Moheda, ör och Aneboda,
Aringsås, Lekaryd och Härlöv, Hjortsberga och
Kvenneberga, Slätthög och Mistelås, Vislanda
och Blädinge, samt Stenbrohult och Älmhult;
30,671 inv. (1928). J.C.
Allcocks plåster [äTkaks], ett amerikanskt
perforerat plåster, vars massa består av
diverse harlser, kamfer, cayennepeppar, kautschuk
-- 669 —
— 670 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0415.html