ALLMERS högre. Åkerbruk och boskapsskötsel äro huvudnäringar. På gr. av kolfälten i Commentry har industri utvecklats i MontluQon. Huvudstad Moulins, 23,306 inv. (1926). G.N. Allie'rad (fra. allié), förbunden, bundsförvant. Under världskriget benämndes de mot Tyskland och dess bundsförvanter kämpande makterna ”de allierade”. Allies [aläTz], Thomas William, engelsk teolog och historiker (1813—1903), övergick till romersk-katolska kyrkan 1850. A. har utgivit bl.a. ”The Church of England” (1846), ”The formation of Christendom” (1861—95), ”A life’s decision” (1880, 2 ed. 1894). S.N. Alligatio'nsräkning, blandningsräk-n i n g, behandlar problem beträffande sammansättningen av blandningar, metallegeringar o.d. Äldre läroböcker i räkning ge härför särskilda föreskrifter (”blandningsregeln”); i princip gå dessa ut på lösningen av ekvationer av l:a graden. Ett berömt ex. är Arkimedes’ beräkning av guld- och silverhalten i konung Hierons krona. Den ingående guldmängden kunde bestäm- Alligatorer på en alligatorfarm i Los Angeles. mas ur kännedomen om föremålets totalvikt och om de enl. Arkimedes’ princip bestämda specifika vikterna av rent guld, rent silver och legeringen i fråga. Z-n. Alliga'tor (ytterst spa. al lagarto, ödlan, jfr lat. lace'rta, ödla), ett släkte bland krokodilerna. Genom vissa kännetecken hos skelett och hudpansar äro hithörande former skilda från de egentliga krokodilerna och kaimanerna (se d.o.), vilka de f.ö. likna i kroppsbyggnad. Släktet omfattar två arter, av vilka den ena, A. si-ne'nsis, lever i s.ö. Kina, den andra, gäddalli-gatorn, A. mississippie'nsis, förekommer i s. Nordamerika. Sitt sv. namn har den senare arten på gr. av nosens breda, platta, om ett gäddhuvud erinrande form. Den når en längd av upp till 4% m. E.D-r. AIliga'torkrokodil, Osteolæ'mus, ett släkte inom krokodilernas ordn., visar likhet med både alligatorerna och de eg. krokodilerna. En dast en art, O. tetra'spis, är känd; den förekommer i Västafrika och når en längd av 1,7 m. H.W n. Alliga'torpäron, frukten av Pe'rsea grati'ssi-ma (tillhörande lagerträdsfam.), även kallad avocado el. aquacate, är en omkr. % kg. tung, päronformad stenfrukt, som i sht odlas i tropiska Amerika och där skattas mycket högt. C.G.D AIliga'torsköldpadda, Chely'dra, ett släkte bland de med S-formigt indragbar hals försedda sköldpaddorna; 2 arter, båda hemmahörande i Nord- och Mellanamerika samt nordligaste delen av Sydamerika. Ryggskalet är flackt med stora koniska bucklor el. taggar, bukpansaret litet, korsformigt, stjärten lång; huvud plattat, trekantigt; käkarna kraftiga, näbbformiga. A. lever i floder och kärr, simmar snabbt; födan utgöres av fiskar, grodor o.d. Den mest kända arten, snappsköldpaddan, C. serpenta'ria, når en längd av c:a 1 m. E.D-r. Allinge-Sandvig, två städer på Bornholm nära öns n. udde, förenade till en kommun med 2,274 inv. (1925), därav i Allinge 1,860 och i Sandvig 414. De flesta offentliga byggnaderna hgga i Allinge. Skeppsfart, fiske och livlig tu-risttrafik; i närheten finnas stora granitbrott. M.P. Allingiiam [ä'ligam], William, irländsk förf. (1824—89). Tillsammans med Mangan och andra förebådar han den keltiska renässansen, vars främsta män blevo Synge och Yeats. Han hämtar sina motiv från irländskt liv i nationalistisk anda. A. var även befryndad med pre-rafaeliterna i England. S.B.L. Allitteration [-Jo'n] (lat. ad, till, och li'ttera, bokstav), stavrim, uddiim, sprdkv., består däri, att betonade ord, som följa nära på varandra, överensstämma i fråga om begynnelseljudet, antingen så att de börja på vokal el. så att de börja på samma konsonant, t.ex. ”utan och innan”, med ”barn och blomma”. S rimmar dock ej med sp-, st-, sk-, vilka förbindelser fordra tvåfaldig överensstämmelse, t.ex. med ”spett och spade”. Då detta slags rim underlättar inlärandet, har det en vidsträckt användning i all slags litteratur, som går ut på minneskunskap, t.ex. ordspråk, lagbud och vers. Det var regel i den fornnordiska versen. Som stilmedel, för att uppnå en fornnordisk ton, har a. utnyttjats av bl.a. E. Tegnér (i ”Rings dra-pa”) och V. Rvdferg (i ”Goternas sång”). l.Lqt. A'Ilium, växtsläkte, se Löksläktet. Allmers, H e r m a n n, tysk skald (1821— 1902). Av hans verk (”Sämtliche Werke”, 6 bd, 1891—95) må nämnas ”Marschenbuch” (1858, 6 Aufl. 1917), ”Dichtungen” (1860, 4 Aufl. 1900) och ”Römische Schlendertage” (1869, 11 Aufl. — 681 — — 682 —