ALLMÄNNA TIDNINGARNA Norge, Finland, England, Frankrike, Belgien, Italien, Spanien, Ryssland och Polen. Antalet anställda (inkl, bruksavdelningen, men exkl. dotterbolag) är c:a 7,000 personer. Aktiekapital 75 mill. kr. Verkställande direktör J. S. Edström (se denne). C.E.v.S. Allmänna svenska läkareföreningen, äldre namn för Sveriges läkarförbund (se d.o.). Allmänna svenska läkartidningen, medicinsk veckotidskrift, sedan 1920 med titel Svenska läkartidningen (se d.o.). Allmänna svenska prästföreningen (A.S.P.) stiftades 1903 i syfte att vara ett forum för viktiga kyrkliga frågor och för att tillvarataga prästerskapets intressen. Enl. statistik 1927 räknar A. 97 kretsar och o. 2,000 medlemmar; ledningen utgöres av en centralstyrelse med ombud för varje stift. A. har bl.a. startat Svenska prästerskapets livförsäkringsförening 1904. 1923 bildades inom föreningen ett utskott till protestantismens värn. A. utger sedan 1904 ”Förhandlingar” och ”Årsprogram”. Ordf, är sedan 1928 biskop S. Stadener. — Litt.: ”Minnesskrift vid A. s. p:s 25-årsjubileum 1928” (1928). S.N. Allmänna svenska utsädes-a.-b. med huvudkontor i Svalöv och filialer i Norrköping, Göteborg, Skara och Storvik stiftades 1891; nuv. aktiekapital utgör 5,000,000 kr. Bolaget bedriver uppförökning, odling och försäljning av utsäden av stråsäd, rotfrukter, trindsäd, vallväxter, olje-växter och potatis. För dessa ändamål förfogar bolaget över o. 1,300 har jord samt moderna frörenserier, torkinrättningar och magasiner i såväl Svalöv som vid filialerna. Genom särsk. överenskommelse övertager bolaget samtliga nya sorter, stammar och eliter, som framställas av Sveriges utsädesförening (se d.o.), vilken dessutom utövar kontroll över bolagets såväl odlingar som försäljning. H-nd. Stator till enfasgenerator för Porjus kraftverk. Interiör från en av ASEA:s verkstadshallar för stora generatorer. Allmänna sången, populär benämning på Uppsala studentkårs allmänna sångförening. Allmänna telefon kallades Stockholms allmänna telefon-a.-b :s telefonnät (”allmänna”, i motsats till Kungl. telegrafverkets, ”riks”), vilket var begränsat till Stockholm med angränsande landskap och 1918 sammanslogs med ”riks”. B.L-th. Allmänna telefon-a.-b. L. M. Ericsson, tillkom 1918 genom sammanslagning av A.-b. L. M. Ericsson & c:o (bildat 1896 genom övertagande av framlidne L. M. Ericssons 1876 grundlagda fabriksföretag) och Stockholms allmänna telefon-a.-b. Sistnämnda bolag hade bildats 1883 och idkat telefonrörelse enbart i Stockholm och angränsande landskap till 1900, då det genom dotterbolag utsträckt verksamheten även till Ryssland och Polen (Svensk-dansk-ryska telefon-a.-b. i Moskva och Telefon-a.-b. Cedergren i Warschau; det förra övertogs av ryska staten Vi 1917 — villkoren ännu ej uppgjorda; det senares polska anläggningar förvärvades 1922 av ett polskt bolag, vari de svenska intressenterna inträdde som delägare). V7 1918 överlät Stockholms allmänna telefon-a.-b. telefonanläggningarna i Stockholm med omnejd till Kungl. telegrafverket, varefter bolagets namn ändrades till Allmänna industri-a.-b. H. T. Cedergren. Detta bolag införlivades 1921 med Allmänna telefon-a.-b. L. M. Ericsson, vars namn 1926 ändrades till Telefon-a.-b. L. M. Ericsson (se d.o.). B.L-th. Allmänna tidningarna, lagstiftningens namn å ”Post- och inrikes tidningar”, Sveriges officiella tidn. Genom kungl. kungörelsen 19/u 1844 är förordnat, att de legala kungörelser och annonser, vilka enl. lag el. särskilda föreskrifter böra genom allmän tidning offentliggöras, skola införas i ”Post- och inrikestid-ningar”. E.K. — 697 — — 698 —