d’ALME!DA dahls fabrikers a.-b. och det 1897 grundade Dalsjöfors väveri a.-b. G.N. d’Almeida (dalméFÖa), Francisco, portugisisk härförare (o. 1450—1510), vann rykte som krigare under striderna med morerna och var i spansk tjänst vid Granadas erövring 1492, utnämndes 1505 till Portugals förste v. konung över Indien, där han med vapenmakt öch kloka fördrag sökte stärka portugisernas inflytande. Hans son Louren^o valde jämväl krigaryrket. Då fadern sökte spärra Persiska och Arabiska vikarna för den egyptisk-venetianska handeln, utrustade den egyptiske sultanen på venetii-narnas uppmaning en flotta, som sammandrabbade med en under Louren^os befäl stående portugisisk eskader vid Chaul nära Bombay 1507, varvid Louren^o dödades. Följande år uppträdde d’Albuquerque (se denne) som efterträdare till d’A., vilken avsatts, då man fruktade hans växande makt, men först 1509 lämnade han Indien, sedan han med sin flotta härjat flera handelsplatser, bland dem Goa 1508, och i grund besegrat den egyptiska flottan vid Diu 1509. På hemvägen till Portugal stupade han i Saldanhabukten (Sydafrika) 1510 under strid med infödingarna. H.R-r. d’Almeida (dalmePöa), Antonio José, republiken Portugals president 1919—23 (f. 1866). D’A. studerade medicin, absolverade medicine dcktorsgrad i Coimbra, tjänstgjorde en tid som läkare på den Portugal tillhöriga Säo Thomé i Guineaviken, återvände hem 1906, invaldes i parlamentet, blev inrikesminister efter revolutionen 1910, konseljpresident 1916—17, republikens president 1919. D’A., som började sin politiska bana som republikan, valdes till president på det demokratiska partiets tillskyndan och hade under sin styrelse att kämpa med svåra inre förhållande. C.G.Th. d’Almeida-Garrett [dalmél'öa-garä't], Joäo Baptista da Silva Leitäo, portugisisk skald (1799—1854). D’A. banade väg för nyromantiken i Portugal och är samtidigt dess mest representative diktare. Han har rört sig på en mångfald områden. Hans viktigaste insats blev dock insamlandet av sitt lands folkvisor. Dessa påverkade också hans egen lyrik likaväl som hans epik. Som alla romantiker ägde han ett starkt historiskt intresse och riktade uppmärksamheten på sitt lands storhetstid. Skapandet av ett nationellt portugisiskt drama är också hans förtjänst. Med sina prosaverk hade han även framgång. Hans liv var växlingsrikt på gr. av hans verksamhet som aktiv politiker. S.B.L. A'lmelo, stad i prov. Overijssel, ö. Nederländerna; 29,525 inv. (1928). A. har linne-, bomulls- och maskinindustri, färgerier och bryggerier samt livlig handel med jordbruks- produkter. Vid A. förenas Overijssel- och Al-melokanalerna. M.P. Almén, släktnamn, antaget av nedannämnde A 1) och hans sex bröder, söner till prosten Johan Andersson i Myckleby, Bohuslän. G.Cqt. 1) August Theodor A., läkare och kemist (1833—1903), med. d:r i Uppsala 1860, prof. i medicinsk och fysiologisk kemi därst. 1861, 1883—98 generaldirektör i Medicinalstyrelsen, 1886 —1902 led. av F.K. A. har verksamt bidragit till utvecklingen av vårt hospitalsväsen och deltagit i följande offentliga kommittéer: för granskning av förslag till instruktion för provinsial läkare m.fl. (1885—87), för granskning av stadgan ang. sinnessjuka (1894—96) och för uppgörande av förslag ang. lasarettsväsendet (1898 —99). Förutom en del skrifter beträffande dricksvatten och hälsovatten har A. skrivit: ”Våra vanligaste näringsmedels sammansättning, näringsvärde, pris och billighet” (1885) och ”Huslig ekonomi och dess tillämpning på utspisningen vid allmänna inrättningar” (1902). E.M.P.W. 2) Tore August A., den föregåendes son, rättslärd, justitieråd(1871—1919), jur. utr. kand. i Uppsala 1895, docent i civilrätt 1897, jur. lic. 1900, jur. d:r s.å., 1902—03 sekreterare i obligations-rättskommittén, 1910 —14 led. i samma kommitté, 1918 dess ordf.; adjungerad i Svea hovrätt 1904, led. av Lagberedningen 1906—09, revisionssekreterare 1911, justitieråd 1915—18. — I ungdomsarbetet ”Om auktion ss. medel att åvägabringa aftal” (2 bd, 1897—1900) systematiserade A. rättsligt de många lokala auktions-reglementena. Som sekreterare i köpelagskom-mittén ägnade A. sitt intresse åt detta centrala ämne, och frukten blev hans monumentala verk ”Om köp och byte av lösegendom” (2 bd, 1906 —08), en bland de yppersta juridiska monografier, som finnas, efter A:s död övers, till tyska. Till ”Lagen om avtal etc.” (1915) skrev A. mo — 719 — — 720 —