ALMGREN liven och utgav s.å. en kommentar över lagen. Vid grundandet 1916 av Sveriges ledande jurist-organ, ”Svensk juristtidning”, tog A. verksam del och skrev där ett par utmärkta bidrag. Livligt intresserad för skandinaviskt rättsligt samarbete, sysslade A. vid sin bortgång med utredningar om gemensam nordisk lagstiftning ang. försäkringsavtal. E.K. Almeria. 1) Prov, i s. ö. Spanien, 8,777 kvkm.; 358,149 inv. (1920). A. uppfylles av Be-tiska kordilleran med dess dalgångar och små kustslätter. Bland kedjorna märkas ö. delen av Sierra de los Filabres (2,088 m.ö.h.), Sierra de Maria, Sierra de Gador (1,443 m.ö.h.) och Sierra de Gata och bland dalarna Almeria- och Almanzoradalarna. På gr. av det milda klimatet odlas i dalarna och kustområdet utom spannmål vin, sydfrukter och sockerrör. Brytningen av järnmalm är betydande i bergen. Den utföres över Almeria och Garrucha. Bergsbruket ger också något guld och bly. Espartogräs från stäpperna exporteras. Huvudstad Almeria. G.N. 2) Huvudstad i prov. A., s.ö. Spanien, nära mynningen av floden Almeria vid Almeriabuk-ten, som sträcker sig mellan de i Medelhavet utskjutande Cabo de Gata och Punta de las Entinas; 50,194 inv. (1920). A., som är medelpunkten i ett stort, fruktbart, konstbevattnat område, exporterar vindruvor och sydfrukter. Staden har dessutom betydande utförsel av espartogräs och järnmalm. A. erövrades från morerna 1489. G.N. Almesåkra, s:n i Västra hd, Jönköpings län, s.v. om Nässjö; 65 kvkm., därav 58,7® land; 539 inv. (1928; 8 inv. pr kvkm.); 6,i« kvkm. odlad jord (10,4 °/o av landarealen), 46,2» kvkm. skogs- och hagmark (1919). — Pastorat: Malmbäck, ödestuga och A., Västra hd:s kontrakt, Växjö stift. J.C. Almesåkraformationen el. A 1 m e s å k r a s e-r i e n är en prekambrisk formation, förekommande i trakten av Nässjö och s. därom cch huvudsakligen bestående av sedimentära bildningar, sandsten, kvartsit och konglomerat, ställvis genomsatta av diabasgångar. A. är genom förkastningar nedsänkt i det omgivande urberget. K.A.G. Almfelt, adlig släkt, stammande från regementspastorn Peter Almqvist, vars båda söner, nedannämnde A. 1) och kornetten, slutl. löjtnanten Johan A., far till A. 2), adlades 1772. G.Cqt. 1) Lorens Peter A., militär, politiker (1739—1807), överste vid Jämtlands reg. 1785. Ehuru belönad med adelskap för sina förtjänster vid Gustav III :s statsvälvning, övergick A. liksom flera av kungens medhjälpare vid denna till oppositionen, spelade en betydande roll vid riksdagen 1786 och invaldes vid riksdagen 1789 i bankoutskottet men häktades jämte övriga oppositionsledare 2P/2 och kvarhölls i fängelse till kungens död. G.Cqt 2) Lorens Axel Fredrik A., den föregåendes brorson, karikatyr tecknare (1781 — 1844), ägnade sig som grafiker med framgång åt den politiska karikatyren, varpå flera satiriska teckningar av Gustav IV Adolf, borgarståndets talman H. N. Schwan och överståthållaren greve S. af Ugglas ge goda prov. G V. Almgren, släkt, härstammande från bonden Erik Svensson i Almby, vars sonson, landssekreteraren i Västerås, lagman Joakim Vilhelm A., far till A. 1), blev stamfar till släktens båda nu levande grenar. G.Cqt. 1) Kn u t Aug u s t A., industriidkare, kommunalman och politiker (1806—84). Tidigt fader- och moderlös nödgades A. avbryta sin skolgång för att kunna försörja sig själv. Efter anställning i en grosshan-delsfirma och utom-landsvistelse (Lyon) lyckades A. införa den s. k. jacquard-metoden (se d.o.) för sidenfabrikation till Sverige, varigenom sidenindustrien kom i ett alldeles nytt läge i vårt land. 1832 startade han egen firma i sidenbranschen, där de ny-förvärvade erfarenheterna med stor framgång omsattes. A. tillhörde borgarståndet vid riksdagarna 1844—58, under vilka han emot bl.a. J. A. Gripenstedt förfäktade ett elastiskt tull-skyddssystem. Inom Stockholms kommunalrepresentation innehade A. olika uppdrag (1842— 78) och var 1858—83 ordf, i Stockholms köpmannaförening, vars initiativtagare han var. C.G.Th. 2) Oscar Mauritz A., den föregåendes son, affärsman, kommunalman och politiker (1842 —1910), erhöll anställning vid faderns sidenfabrik, blev 1869 delägare, 1884 ensam innehavare, vistades utomlands för att förkovra sig i yrkets praktiska detaljer och bedrev samtidigt nationalekonomiska studier, vilka gjorde honom till övertygad frihandlare. Vid denna ekonomiska åskådning fasthöll han även när det efter frihandelns genombrott visade sig, alt hans egen industri kunnat leva endast tack vare det gamla protektionistiska systemet. I F.K., som han tillhörde 1890—1910, gjorde han sig mest uppmärksammad i tullfrågor; han anlitades även flitigt i utskottsarbetet. A. var från 1890 till sin död ordf, i Stockholms köpmannaförening — 721 — — 722 —