ALMQUIST 10) Johan Axel A., sonson till A. 2), arkivman, bibliografisk och historisk förf. (f. 13/s 1870), fil. d:r i Uppsala 1895, bibliotekarie hos H.m:t konungen 1906, förste arkivarie i Riksarkivet 1909, arkivråd 1920. A. har till ett helt sammanfört och ordnat de äldre kungl. boksamlingar, som nu ingå i H.m:t konungens bibliotek (o. 50,000 vol.), och utgivit en rad synnerligen värdefulla bibliografiska arbeten, ”Almquistia-na” (1902), ”Sveriges bibliografiska litteratur” (3 bd, 1904—12; även i ”Kungl. bibi:s handlingar”, 26—33), ”Svensk ge-nealogisk litteratur” (1905) m.fl. Sedan A. blivit chef för den sektion av Riksarkivet, som omfattar de svenska ämbetsverksarkiven, inriktades hans verksamhet på historiskt-administrativa utredningar över dessa verk i förening med tjänstemannaförteckningar; resultaten härav föreligga i de grundläggande arbetena rörande ”Bergskollegium och riksens ständers manufakturkontor” (1912—15) och ”Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523—1630” (4 bd, 1917— 22; samtl. dessa i ”Meddelanden från svenska Riksarkivet”, N.F. II). A. har därjämte lämnat viktiga bidrag till det svenska näringslivets historia i monografierna över ”Uddeholmsverken” (1899) och ”Graningeverken” (1909), ”Södermanlands läns kungl. hushållningssällskap 1814 —1914” (2 bd, 1914) samt ”Stockholms stads brandförsäkringskontor 1746—1921” (1921). A. redigerade ”Konung Gustav I:s registratur”, bd 20 (1549)—29 (1560) (1902—16) och ”Anteckningar från det sextonde seklet (i ”Historiska handlingar”, 20, 1904—05). G.Cqt. 11) Helge Knut Hjalmar A., sonson till A. 2), historiker, arkivman (f. 17/i2 1880), docent i historia i Uppsala 1907, fil. d:r 1908, prof, i historia vid Göteborgs högskola 1915; legations-råd över stat vid beskickningen i Petersburg febr.—juni 1917, led. av A.K. 1925—28, riksarkivarie 1926. A. har sökt vinna ny belysning över Sveriges historia genom studier av östeuropeisk historia och utnyttjande av dess vetenskapliga litteratur och historiska källskrifter; gradualavh. ”Sverige och Ryssland 1595—1611” (1907) och flera smärre till denna anknutna arbeten, ”Handlingar rörande mötet i Reval, konung Sigismunds resor till Sverige och polska legationen 1599” (i ”Historiska handlingar”, 23, 1910), ”Slavisk kultur” (i ”Världskulturen”, 8, 1912), ”Den politiska krisen och ko- nungavalet i Polen år 1587” (i ”Göteborgs högskolas årsskrift”, 20:2, 1916) samt ”Bidrag till kännedomen om striden mellan konung Sigismund och hertig Karl 1598—1599” (därst., 20:3, 1916) höra till denna grupp av hans historiska författarskap. A. har därjämte i ett betydelsefullt arbete om ”Holstein-Gottorp, Sverige och den nordiska ligan i den politiska krisen 1713— 14” (1918) tecknat bakgrunden till Görtz’ ingripande i Sveriges historia, lämnat en intressant teckning av ”August von Hartmansdorffs personlighet och tidigare politiska bana” (i ”Historisk tidskr.”, 1916—18), författat ”Reformationstiden och stormaktstidens skede” i ”Svenska folkets historia” av H. Schück m.fl. (bd 2, 1922) och redigerar sedan 1927 ”Världshistorien i dess kulturhistoriska sammanhang”. G.Cqt. 12) J a n-E r i c Georg Ludvig A., son till A.10), rättshistoriker (f. 16/io 1894), docent 1923 i Uppsala, jur. d:r 1924. A. har publicerat uppsatser om den äldre jordbeskattningen i Sverige (bl.a. i ”Karolinska förbundets årsbok”, 1916, 1917, och ”Historisk tidskr.”, 1920), gradualavh. ”Det proctssuella förfarandet vid ägotvist” (1923), ”Det norrländska avvittringsverket” (1928), ”Skogskommissionerna under det karolinska enväldet” (1928). E.K. Almquist, Bror Edvard, arkitekt (f. ’/s 1864), avlade avgångsexamen från Konsthögsk. 1890, är praktiserande arkitekt i Stockholm sedan 1895 och blev arkitekt i överintendentsäm-betet 1898; även verksam som etsare och tecknare. G. W. IV. Almquistska samskolan (officiellt Sofi Almquists samskola) grundades 1892, blev fullständig flickskola 1900, erhöll dimis-sionsrätt 1905 och normalskolekompetens 1910. Skolan har dels gemensam linje för gossar och flickor med Kindergarten, 3 förberedande klasser, 5 mellanklasser och 4-årig gymnasieavd., dels en 3-årig avslutningsskola för flickor. Följande principer ha alltifrån skolans början till-lämpats: kort arbetstid i skolan men väl använd; de flesta lärotimmar före frukostlovet; ämnena inträda i den ordning förutsättningarna finnas hos barnet; nya ämnen på schemat tillmätas riklig tid, vilket i sht gäller språken; i de lägre klasserna är geografi ett huvudämne; engelska är första språk. 1927 avlade 12 av skolans ele- — 739 — — 740 —