- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 1. A - Apollon /
741-742

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ALMQVIST ver studentexamen. Samma termin var elevantalet 428 (187 gossar och 241 flickor). N.Lhl. Almqvist, släkt, härstammande från kyrkoherden och teol. lektorn på Visingsö Harald Magni (1657—1711), som först antog namnet A. och vars sonson, kyrkoherden och lektorn sammastädes Johannes A. (1731—1816), var farfar till A. 1) och 2). — Litt.: R. Almqvist, ”Tabell öfver Smålandsslägten A.” (1907). G.Cqt. 1) Johan Magnus A., teolog (1799—1873), docent i historia i Lund, kyrkoherde i Skärstad, Växjö stift, kontraktsprost, riksdagsman 1844—66. I en polemik med P. Wie-selgren (1827) ang. kyrkans bekännelseskrifter hävdade A. ”bibeltrohet” gentemot ”bekännelsetrohet”, och denna bibelkristendom förblev hans program under många kyrkliga strider ang. kyrkoförfatt ningen, ny kyrkohandbok m.m., då han avvisade såväl högkyrkoteologien från Lund som de frikyrkliga väckelserörelserna. Som politiker var han liberal och tillhörde oppositionspartiet inom prästeståndet gentemot dess konservativa majoritet; i fråga om strafflagen, arvsrätten, läroverken o.a. tillhörde han reformvännerna och röstade vid 1865 års riksdag för representationsförslaget; han verkade även för nykter-hetssaken. A. har utgivit bl.a. ”Försök att bevisa öfverensstämmelsen emellan lutherska kyrkans symboliska böcker” (1827), ”Evangelisklutherska lärans sanning” (1859), ”Den evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige” (1873). S.N. 2) Ludvig Theodor A., den föregåendes bror, ämbetsman och politiker (1818—84), student i Uppsala 1835, assessor i Svea hovrätt 1843, revisionssekreterare 1848, häradshövding 1853, justitieombudsmannens suppleant 1854, konsultativt statsråd 1856, chef för Civildep. s.å., justitieråd 1860, president i Svea hovrätt 1867, ånyo justitieråd 1870, chef för Justi-tiedep. 1879—80, ånyo justitieråd 1880—83. A. var dessutom 1862— 73 ordf, i direktionen för Göta kanalverk, led. av F.K. 1867—69, därunder bl.a. v. talman 1867 och led. av Konstitutionsutskottet 1869. A:s inkallande i statsrådet 1856 väckte ej ringa uppmärksamhet; för såväl pressen som den stora allmänheten var den unge lantdomaren ett okänt namn. Han fick emellertid snart tillfälle att visa sina framstående ämbetsmanna-egenskaper och kom dessutom att spela en icke obetydlig politisk roll ss. ”den förmedlande länken i konstitutionellt hänseende mellan de bägge regeringssystem Günther och De Geer, vilka avlöste varandra inom konseljen i april 1858” (N. Forssell). Som fackminister var A. initiativrik och energisk; under sin civilministertid kontrasignerade han beslut om inrättande av ett flertal nya institutioner och anstalter, exempelvis Lantbruksakad., Teknologiska inst., Alnarps lantbruksinst., en skogsstyrelse, vidare en lag om jordavsöndring, om tillverkning av brännvin (1857 och 1860) och om utvidgad rätt för mosaiska trosbekännare (1860). Under den korta tid A. fungerade som justitieminister, framlade han flera lagförslag, som vunno riksdagens gillande, ss. vår ännu gällande växellag (1880), lagar om inteckning i järnväg, om civilt äktenskap mellan medlemmar av statskyrkan, som ej begått nattvarden, samt en vattenlagstiftning. Till sin allmänna läggning liberal i J. A. Gripenstedts ända, verkade A. för ett konstitutionellt styrelsesätt, något som satte spår efter sig såväl i tidshistorien som i den följande utvecklingen. C.G.Th. 3) Sven Alexander A., den föregåendes brorson, industriidkare (f. 12/« 1840), konstruktör och senare chef för ritkontoret vid Lindholmens mekaniska verkstad 1869, teknisk chef vid Motala bolags verkstäder 1877—92, direktör för Lindholmens verkstads a.-b. 1892, för Göteborgs nya verkstads-a.-b. (Götaverken) 1906— 10, ordf, i styrelsen och kassadirektör i samma bolag 1910— 17. Under A:s ledning har byggts ett flertal av svenska flottans fartyg (bl.a. Blenda, Svea, Göta, Niord, Dristigheten, Äran och delvis Oscar II). A. har inlagt stora förtjänster om den svenska varvs- och verkstadsindustriens utveckling. T.Hrn. 4) Ester Dorothea A., den föregåendes kusin, målarinna (f. 8/ii 1869), elev av bl.a. Carl Larsson å Valand 1892, å Konstnärsförbundets målarskola i Stockholm 1894—96, medlem av — 741 — — 742 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free