Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Almquist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALMQVIST
ver studentexamen. Samma termin var
elevantalet 428 (187 gossar och 241 flickor). N.Lhl.
Almqvist, släkt, härstammande från
kyrkoherden och teol. lektorn på Visingsö Harald
Magni (1657—1711), som först antog namnet A.
och vars sonson, kyrkoherden och lektorn
sammastädes Johannes A. (1731—1816), var farfar
till A. 1) och 2). — Litt.: R. Almqvist, ”Tabell
öfver Smålandsslägten A.” (1907). G.Cqt.
1) Johan Magnus A., teolog (1799—1873),
docent i historia i Lund, kyrkoherde i
Skärstad, Växjö stift,
kontraktsprost, riksdagsman 1844—66. I en
polemik med P.
Wie-selgren (1827) ang.
kyrkans
bekännelseskrifter hävdade A.
”bibeltrohet”
gentemot ”bekännelsetrohet”, och denna
bibelkristendom förblev
hans program under
många kyrkliga
strider ang.
kyrkoförfatt
ningen, ny kyrkohandbok m.m., då han
avvisade såväl högkyrkoteologien från Lund som de
frikyrkliga väckelserörelserna. Som politiker
var han liberal och tillhörde oppositionspartiet
inom prästeståndet gentemot dess konservativa
majoritet; i fråga om strafflagen, arvsrätten,
läroverken o.a. tillhörde han reformvännerna
och röstade vid 1865 års riksdag för
representationsförslaget; han verkade även för
nykter-hetssaken. A. har utgivit bl.a. ”Försök att
bevisa öfverensstämmelsen emellan lutherska
kyrkans symboliska böcker” (1827),
”Evangelisklutherska lärans sanning” (1859), ”Den
evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige” (1873).
S.N.
2) Ludvig Theodor A., den föregåendes
bror, ämbetsman och politiker (1818—84),
student i Uppsala 1835,
assessor i Svea
hovrätt 1843,
revisionssekreterare 1848,
häradshövding 1853,
justitieombudsmannens
suppleant 1854,
konsultativt statsråd 1856,
chef för Civildep. s.å.,
justitieråd 1860,
president i Svea hovrätt
1867, ånyo justitieråd
1870, chef för
Justi-tiedep. 1879—80, ånyo
justitieråd 1880—83. A. var dessutom 1862—
73 ordf, i direktionen för Göta kanalverk, led.
av F.K. 1867—69, därunder bl.a. v. talman 1867
och led. av Konstitutionsutskottet 1869. A:s
inkallande i statsrådet 1856 väckte ej ringa
uppmärksamhet; för såväl pressen som den
stora allmänheten var den unge lantdomaren
ett okänt namn. Han fick emellertid snart
tillfälle att visa sina framstående
ämbetsmanna-egenskaper och kom dessutom att spela en icke
obetydlig politisk roll ss. ”den förmedlande
länken i konstitutionellt hänseende mellan de
bägge regeringssystem Günther och De Geer,
vilka avlöste varandra inom konseljen i april
1858” (N. Forssell). Som fackminister var A.
initiativrik och energisk; under sin
civilministertid kontrasignerade han beslut om
inrättande av ett flertal nya institutioner och anstalter,
exempelvis Lantbruksakad., Teknologiska inst.,
Alnarps lantbruksinst., en skogsstyrelse, vidare
en lag om jordavsöndring, om tillverkning av
brännvin (1857 och 1860) och om utvidgad
rätt för mosaiska trosbekännare (1860).
Under den korta tid A. fungerade som
justitieminister, framlade han flera lagförslag, som
vunno riksdagens gillande, ss. vår ännu
gällande växellag (1880), lagar om inteckning i
järnväg, om civilt äktenskap mellan medlemmar av
statskyrkan, som ej begått nattvarden, samt en
vattenlagstiftning. Till sin allmänna läggning
liberal i J. A. Gripenstedts ända, verkade A.
för ett konstitutionellt styrelsesätt, något som
satte spår efter sig såväl i tidshistorien som
i den följande utvecklingen. C.G.Th.
3) Sven Alexander A., den föregåendes
brorson, industriidkare (f. 12/« 1840), konstruktör
och senare chef för ritkontoret vid Lindholmens
mekaniska verkstad
1869, teknisk chef vid
Motala bolags
verkstäder 1877—92,
direktör för
Lindholmens verkstads a.-b.
1892, för Göteborgs
nya verkstads-a.-b.
(Götaverken) 1906—
10, ordf, i styrelsen
och kassadirektör i
samma bolag 1910—
17. Under A:s
ledning har byggts ett
flertal av svenska flottans fartyg (bl.a. Blenda,
Svea, Göta, Niord, Dristigheten, Äran och
delvis Oscar II). A. har inlagt stora förtjänster
om den svenska varvs- och
verkstadsindustriens utveckling. T.Hrn.
4) Ester Dorothea A., den föregåendes
kusin, målarinna (f. 8/ii 1869), elev av bl.a. Carl
Larsson å Valand 1892, å Konstnärsförbundets
målarskola i Stockholm 1894—96, medlem av
— 741 —
— 742 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0453.html