ALOETRÄ A'loeträ, örn-, agalloche-, paradis-, colom-bokträ, eagle wood, kallas den tunga, välluktande kärnveden av Aquila'ria agallo'cha och A. mo!ucce'nsis, två i Bortre Indien förekommande träd av fam. tibastväxter. A. användes till juvelskrin och andra lyxartiklar, ävensom till rökelse. O.Gz. Alogisk (grek, nekande a och logos, ord, förnuft), förnuftslös, förnuftsvidrig. Aloi [alpa'], ett mynts skrot och korn enl. myntordningarnas föreskrifter. Alombra'dos (spa., ”de upplysta”), sekt med tendenser åt mystiken, företrädesvis i Spanien under 1500- och 1600-talen; a. hävdade den inre upplysningen genom Guds ande, som onödig-gjorde yttre gudstjänst; de förföljdes hårt av inkvisitionen. S.N. Alo'nsoa, växtsläkte av fam. lejongapväxter med motsatta el. kransställda blad och i klasar sittande scharlakansröda blommor; 6 arter från Amerikas Ander. Som prydnadsväxter odlas 4. acutifo'lia, A. lineciris och A. Warceivi'czii. O.Gz. AIopæzus, vitt utgrenad finländsk präst- och ämbetsmannasläkt, härstammande från bonden Tomas Kettunen, vars ättlingar utbytte släktnamnet K. mot A. (fi. ketta, grek, alopex, räv). Till en av släktgrenarna hörde nedannämnde A. 1) och hans 3 söner, alla liksom en gång fadern domprostar i Borgå; från dem härröra de Alopæiska papperen, 1890—95 utg. av A. Neovius under titeln ”Ur Finlands historia”, innehållande brev, handlingar och anteckningar av vikt för Finlands historia och lärdomshistoria under 1700-talet och början av 1800-talet. G.Cqt. 1) Magnus Jakob A., teolog och kyrkomän (1743—1818), lektor i teologi vid Borgå gymnasium, domprost, biskop i Borgå 1809. På uppdrag av Alexander I genomförde han åtskilliga kyrkliga nydaningar, utarbetade förslag till Borgå gymnasiums omvandling till univ. som motvikt till de rationalistiska tendenserna vid Äbo univ. A. har utgivit bl.a. ”Borgå gymnasiums historia” (1804—17). S.N. 2) F r a n s D a v i d A., den föregåendes kusin, diplomat (1769—1831), rysk legationssekreterare i Stockholm 1796, chargé d’affaires 1801, envoyé 1803—08. A. hade en betydelsefull roll i det diplomatiska spelet närmast före och under kriget 1808—09. Ä ena sidan förstod han att skaffa sin regering utmärkta upplysningar om förhållandena i Sverige, särsk. krigsväsendet, å andra sidan förde han Gustav IV Adolf bakom ljuset rörande Rysslands planer. Då konungen erhållit kännedom om att ryssarna Z1/s 1808 utan krigsförklaring inbrutit i Finland, lät han sätta A. under bevakning, vilken dock ej var effektivare, än att A. kunde fortsätta sin för Sverige skadliga upplysningsverksamhet. Det synes vara ställt utom allt tvivel, att det var Gustav IV Adolfs egen överadjutant, dåv. översten, sedermera generalen G. R. Boije, som möjliggjorde detta. ”Olyckorna berodde på att fiendens minister och spion fick medhåll och understöd, vart han vände sig, medan landets egen konung stod så gott som ensam” (S. Cla-son). 30/5 fick A. bege sig till Ryssland. — I febr. 1809 beordrades han att besöka Stockholm för att utröna möjligheterna för ett fredsslut. På vägen fick han underrättelse om Gustav IV Adolfs arrestering 13/s. Han fortsatte icke desto mindre sin färd och medförde vid sin återresa från den svenska huvudstaden intrycket, att, svenskarnas förmåga av motstånd var svag. — Under fredsunderhandlingarna deltog A. från rysk sida och undertecknade således 17/s 1809 den hårda freden i Fredrikshamn. — Efter 1809 ägnade sig A. åt diplomatisk verksamhet, huvudsaki. i Tyskland. B.Sj. 3) Karl Henrik A., sonson till A. 1), pedagog och präst (1825—92), lärare vid döv-stumskolan i Äbo, domprost och 1885 biskop i Borgå. A. har utgivit bl.a. ”Handledning till döfstummas uppfostran” (1866), ”Lutheranism och baptism” (1871), ”Den heliga läran” (1873), ”Guds rikes historia” (1887—90, avbruten genom hans död). S.N. Alopeci', skallighet. Se Hårsjukdomar. Alope'cias, ett släkte bland hajarna. Se R ä v h a j. Alopecu'rus, växtsläkte. Se K a v e 1 s 1 ä k-t e t. Alo'pex, släkte bland rovdjuren. Se Fjällräv. Alo'sa, undersläkte inom sillsläktet (se d.o.). Alost [alå'st], Aa Is t, stad i östflandern, Belgien, 25 km. v.n.v. om Bryssel vid floden Dender. 36,836 inv. (1927). Linne- och bomulls-väverier, spinnerier, kvarnar m.m. A. driver handel med humle. Den sengotiska S:t Martins-kyrkan har Europas äldsta klockspel. M.P. Aloua'tta, ett apsläkte. Se Vrålapor. Aloy'sia, växtsläkte. Se L i p p i a. Alp, alper (kelt. alp, alb, högt berg), benämning på berg, som äro uppbyggda på samma sätt el. ha samma morfologiska former som Alperna, t.ex. Transsylvanska alperna, Austral-alperna. — Alp är även det schweiziska namnet på fjällbetesmark, säter (se sp. 765). J.C. Alpa'cka. 1) Auche'nia pacos, ett sydamerikanskt kameldjur, vilket hålles som husdjur för ullens och köttets skull; se Lamadjur. — 2) Ullen av detta djur; utgöres av 10—29 cm. långa, fina, silkeslena hår; förarbetas mestadels i sin naturliga färg, som är vit, grå, röd- — 751 — — 752 —