ALPERNA arna utses vara utgrävda av istidsglaciärerna. Väldiga ändmoräner bildades vid glaciärrän-derna. Sedan istidens slut arbeta de morfologiska krafterna på att förstöra de glaciala formerna, vilket tydligast visar sig i sjöarnas snabba utfyllande. Klimat. A:s klimat är en av höjden över havet betingad modifikation av det mellaneuropei-ska klimatet. A. utgöra en alpin klimatprovins, i vars randområden västeuropeiska, mediterrana och pannoniska klimatinflytanden allt efter läget göra sig gällande. Även lokala förhållanden, ss. närheten till sjöar el. glaciärer, kunna ha så stor betydelse, att t.o.m. närbelägna orter visa ganska olika karaktär på klimat och berggrundens sätt att förvittra. Solstrålningen tilltager starkt i intensitet med höjden över havet, varför även vid låg temperatur skyddade och dimfria, men högt belägna platser som Davos, Arosa, S:t Moritz äro utmärkta vinterkurorter. Men även utstrålningen är mycket stor, så att marktemperaturen är underkastad stora variationer, vilket åstadkommer stark mekanisk förvittring av berggrunden. För bebyggelsens lokalisering har expositionen mot solen avgörande betydelse, särsk. i de i v.ö. riktning gående längddalarna, där de i skuggan liggande, kalla och fuktiga dalsidorna äro skogbeväxta, de solbelysta däremot bebyggda och odlade. I A. sjunker temperaturen i medeltal 0,58° på 100 m., mindre: under vintern (0,3° på 100 m.), mer på sommaren (0,7° på 100 m.) Men det omvända förhållandet, temperaturinversion (se d.o.), förekommer 5 dalar och slutna sänkor om vintern vid barometermaximum med klar och lugn luft då den kalla luften sjunker ned mot dalbottnarna och ger dem en i förhållande till höjden ö.h. ovanligt låg temperatur. Rigi Kulm (1,785 m.ö. h.) har en medeltemperatur i jan. av — 4,5°, men Sils Marie i Engadin (1,810 m.) —8,i°. Ett för temperaturinversion och extremt låg vintertemperatur känt område är Klagenfurter Bec-ken. Bergstoppen Obir (2,140 m.) har endast 1° lägre temperatur än Klagenfurt. Temperaturinversionen framgår av följande tabell: Höjd ö. h. i m. Medeltemperatur ror jan< Klagenfurt 440 .................... — 6,4° Eberstein 570 ..................... — 4,2° Hüttenberg 780 .................... —3,i° Lölling Tal 840 ................... — 2,5° Lölling Berghaus 1,100 ............ —1,9° Stellzing 1,410 ................... —3,7° Obir 2,140 ........................ —7,2° På gr. av dessa temperaturförhållanden är bebyggelsen i allm. ej lokaliserad till dalbottnarna utan till dalsidorna, på terrasser och grus käglor. Temperaturvariationerna, både de dagliga och årliga, avtaga med höjden ö.h., beroende därpå, att på bergstopparna den uppvärmda luften hastigt föres bort och att den avkylda luften glider ned. Följande tabell visar den årliga temperaturvariationen: Höjd ö. h. i m. Medeltemperatur för jan. juli Amp. 11 tud Altslätten .. 460 — 1,2° 18,2° 19,4° Trogen .... 880 — 1,2° 15,9° 17,i° Gäbris . .. . 1,250 — 2,o° 13,5° 15,5° Rigi 1,790 — 4,8° 9,9° 14,7° Säntis .... 2,500 — 8,8° 5,o° 13,8° Sonnblick . . 3,105 — 14,i° (febr.) 0,9° 15,o° Siffran för Sonnblicks jan.-temperatur visar ett för A:s högfjäll typiskt förhållande, det näml, att temperaturminimum inträder först i febr., likaså temperaturmaximum i aug. Några siffror från stationer, som ligga i dalar, skola visa övergången från det mellaneuropeiska till det mediterrana klimatet, v. Västalpernas mera gynnade och östalpernas mera kontinentalt betonade klimat: Höjd ö. h. i m. Medeltemperatur för jan. juli år Gersau (vid Vier-waldstättersjön) 442 0,2° 18,3° 9,3° Airolo (v. om S:t Gotthard) 1,140 — 3,2° 15,8° 5,9° Locarno 237 2,o° 21,9° 11,8° Siders (Sierre i Valais) 552 — 1.5° 19,3° 9,3° Chur 610 — 1.6° 17,5° 8,2° Innsbruck 600 — 3,3° 17,8° 7,9° uraz 344 — 3,4° 18,5° '1,1° Nederbörden är netydlig, i allm över 1,000 mm., men dess fördelning är ojämn och betingad av nederbördsförande s.v., v. och n.v. vindar. Randbergen ha i allm. o. 2,000 mm. nederbörd. Denna avtager in mot de centrala delarna (1,200 —1,800 mm.) och inom områden, som ligga över den maximala nederhördszonen på c:a 2,700— 2,800 m. Av höga berg omgivna dalar och sänkor ha rätt obetydlig nederbörd, övre Valais har endast 500—600 m., och där har man måst tillgripa konstbevattning. Största regnmängden faller på Juliska alpernas sydsida (Flitsch, 2,750 mm.). Stor betydelse för klimatet inom A:s n. och s. randzoner ha föhnvindarna (se Föhn). Snögränsen ligger lägst inom randbergen, där nederbörden är störst och sommartemperaturen lägst, i n. Kalkalperna 2,500 m., i Hohe Tauern 2,700 m. på nordsidan och 2,800 m. på sydsidan, i s. Kalkalperna 2,700 m., på Dammastock (i Bernalperna) 2,740 och 2,870, i Wallis 2,900 och 3,190 m.ö.h. Den av glaciärer täckta arealen be — 761 — — 762 —