Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Alperna
- Samfärdsel
- Alpes-Maritimes
- Alpföreningar el. alpklubbar
- Alpget
- Alpglöd
- Alphard
- Alpheios
- Alphen, Hieronymus
- Alpheus
- Alphorn
- Alphyddan
- Al piacere
- Alpider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALPES-MARITIMES
ken till enstaka alptoppar, t.ex. Rigi-,
Pilatus-och Jungfraubanorna. J.C.
Alpes-Maritimes [alp-mariti/m], dep. i s.ö.
Frankrike vid gränsen till Italien; 3,736 kvkm.;
435,253 inv. (1926); uppfylles av Alperna. I n.
på gränsen till Italien ligger centralmassivet
Mercantour, som i Mont Tinibras når 3,031 m.
ö.h. S.v. härom vidtaga kalkalperna av
jura-kalk och kritsandsten. Den mest betydande
floden är Var, med bifloderna Estéron, Tinée
och Vesubie. Medelhavsklimatet gör sig
gällande långt upp i dalgångarna. Konstbevattning
förekommer. Åkerbruk och boskapsskötsel
finnas liksom även stora blomsterodlingar i
kustområdet för försäljning i Paris och för
parfym-industrien i Nice och Grasse. Tidiga grönsaker
sändas pr järnväg. På gr. av sin naturskönhet
och det milda klimatet är A. med angränsande
områden (Rivieran) ett av Europas mest
besökta turistområden. Huvudstad är Nice (ital.
Nizza) 184,441 inv. (1926). G.N.
Alpföreningar el. a 1 p k 1 u b b a r, gemensam
benämning på föreningar med ändamål att
genom vetenskapliga forskningar, ett praktiskt
ordnande av förbindelse- och turistväsendet
samt utgivande av tidskrifter, handböcker och
kartor m.m. utbreda kännedomen om Alpernas
natur och underlätta deras bestigande. Äldst av
dessa föreningar är Alpine club, bildad i
London 1857; den har utforskat högalperna i
Schweiz och utgiver sedan 1863 tidskr. ”Alpine
journal”. Den 1863 stiftade Schweizer
Alpen-klub har nedlagt ett betydande arbete såväl i
vetenskapligt hänseende som för uppförandet av
turisthyddor, räddningsstationer m.m.; dess
organ är ”.lahrbuch des Schweizer Alpenklubs”
(sedan 1864) och ”Alpina” (sedan 1893). I
Italien bildades 1863 för Alpernas och
Apenninernas vetenskapliga undersökning Club alpino
ita-liano, som sedan 1882 utgiver ”Rivista mensile”.
Den i Wien 1862 grundade österreichischer
Al-penverein, som utgav resultaten av sina
forskningar i ”Mitteilungen” (1863—64) och i
”Jahr-buch” (sedan 1865), förenades 1874 med
Deut-scher Alpenverein (bildad 1869) till Deutscher
und österreichischer Alpenverein. Föreningen
räknar över 250,000 medlemmar, utgiver
”Zeit-schrift” och ”Mitteilungen” (sedan 1875) samt
har genom praktisk verksamhet (grundandet av
meteorologiska stationen å Sonnblick,
byggandet av härbärgen, vägar m.m.) och kraftigt
upplysningsarbete underlättat alpbestigningar. I
Frankrike bildades 1874 Club alpin frangais,
som särsk. ägnat sig åt Västalpernas och
Pyrenéernas utforskande och som sedan 1905
utgiver ”La montagne”. — I England finnas —
utom den ovan nämnda klubben — flera
alpföreningar (Climbers club i London m.fL), och
såda
na äro grundade även i Spanien (Club alpino
espanol), Asien, Amerika (American alpine club
m.fl.), Afrika och Australien. [G.Bjm.]
Alpget, se Gäms.
Alpglöd, rodnad av Alpernas spetsar och
snöfläckar vid solens nedgång, uppstår ofta vid
klart väder på gr. av ljusets spridning i
atmosfären. Man urskiljer tre faser: 1) den allmänna
aftonbelysningen av bergtopparna vid en
polhöjd av omkr. 2°; 2) den egentliga a., då den
astronomiska solhöjden ännu är obetydligt
under 0°; tillskrives det genom spridning
rödfärgade solljuset. Typiskt för denna rosafärg är
att den ofta börjar flera hundra m. under
spetsarna och långsamt utbreder sig uppåt; 3)
uppstår, sedan alpspetsarna för andra gången
bleknat, genom belysning av purpurljuset (se
Skymningsfenomen) och varar, tills
solen kommit 4 till 9° under horisonten. H.K-r.
Alphard [-fa'-] (arab., den ensamma),
stjärnan a i stjärnbilden Hydra (Vattenormen),
kallas ock Hydras hjärta; storlek 2,ie, tillhör
den Pickeringska spektralklassen K2, rör sig
emot oss med en hastighet av 4 km. pr sek. Den
ligger s. om stjärnbilden Leo (Lejonet) i en
stjärnfattig trakt (därav namnet A.). C.V.L.C.
Alpheios [-fel'-], se Alfeios.
A'lphen [-føn], Hieronymus, nederländsk
skald (1746—1803), jurist och konstteoretiker,
skrev andliga dikter och ”Kleine gedigten voor
kinderen” (1778—82), mästerverk av
barnsligt-naiv framställningskonst. [A-f N.]
Alpheus [-fe'-], ett släkte räkor (se T i o f
o-tade kräftdjur), o. 275 arter, som
huvudsaki. förekomma i varmare hav; leva på
korallrev, ormstjärnor och i svampar; genom att
häftigt sluta sin ena klo (vänstra) kunna de
frambringa ett knackande ljud. H.W-n.
Alphorn, biåsinstrument av trä, liknar till
formen en lur (se d.o.), nyttjas av herdarna och
bönderna i Schweiz.
Alphyddan (Le chålet), enaktsopera (el.
sångspel) av Adam (se denne), text av Scribe (se
denne), 1834, bildade utgångspunkten för
Adams framgång ss. operakompositör. Den
översvallande succén av denna anspråkslösa
pjäs var nog tidtals en smula tryckande för
kompositören, som bort erhålla vida större
beröm för andra betydligare arbeten. Texten
hämtar sitt ämne från Goethes ”Jery und Bätely”.
Pre.
Al piacere [pjace're], mus., se A p i a c e r e.
AlpFder, benämning på de delar av det
alpina bergskedjesystemet, som ha uppstått
genom från s. kommande veckningsrörelser. De
samtidigt genom från n. utgående rörelser
uppveckade delarna av alpsystemet kallas
Dinari d e r (se d.o.) Till A. höra Alperna (förutom
— 767 —
— 768 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0476.html