ALPES-MARITIMES ken till enstaka alptoppar, t.ex. Rigi-, Pilatus-och Jungfraubanorna. J.C. Alpes-Maritimes [alp-mariti/m], dep. i s.ö. Frankrike vid gränsen till Italien; 3,736 kvkm.; 435,253 inv. (1926); uppfylles av Alperna. I n. på gränsen till Italien ligger centralmassivet Mercantour, som i Mont Tinibras når 3,031 m. ö.h. S.v. härom vidtaga kalkalperna av jura-kalk och kritsandsten. Den mest betydande floden är Var, med bifloderna Estéron, Tinée och Vesubie. Medelhavsklimatet gör sig gällande långt upp i dalgångarna. Konstbevattning förekommer. Åkerbruk och boskapsskötsel finnas liksom även stora blomsterodlingar i kustområdet för försäljning i Paris och för parfym-industrien i Nice och Grasse. Tidiga grönsaker sändas pr järnväg. På gr. av sin naturskönhet och det milda klimatet är A. med angränsande områden (Rivieran) ett av Europas mest besökta turistområden. Huvudstad är Nice (ital. Nizza) 184,441 inv. (1926). G.N. Alpföreningar el. a 1 p k 1 u b b a r, gemensam benämning på föreningar med ändamål att genom vetenskapliga forskningar, ett praktiskt ordnande av förbindelse- och turistväsendet samt utgivande av tidskrifter, handböcker och kartor m.m. utbreda kännedomen om Alpernas natur och underlätta deras bestigande. Äldst av dessa föreningar är Alpine club, bildad i London 1857; den har utforskat högalperna i Schweiz och utgiver sedan 1863 tidskr. ”Alpine journal”. Den 1863 stiftade Schweizer Alpen-klub har nedlagt ett betydande arbete såväl i vetenskapligt hänseende som för uppförandet av turisthyddor, räddningsstationer m.m.; dess organ är ”.lahrbuch des Schweizer Alpenklubs” (sedan 1864) och ”Alpina” (sedan 1893). I Italien bildades 1863 för Alpernas och Apenninernas vetenskapliga undersökning Club alpino ita-liano, som sedan 1882 utgiver ”Rivista mensile”. Den i Wien 1862 grundade österreichischer Al-penverein, som utgav resultaten av sina forskningar i ”Mitteilungen” (1863—64) och i ”Jahr-buch” (sedan 1865), förenades 1874 med Deut-scher Alpenverein (bildad 1869) till Deutscher und österreichischer Alpenverein. Föreningen räknar över 250,000 medlemmar, utgiver ”Zeit-schrift” och ”Mitteilungen” (sedan 1875) samt har genom praktisk verksamhet (grundandet av meteorologiska stationen å Sonnblick, byggandet av härbärgen, vägar m.m.) och kraftigt upplysningsarbete underlättat alpbestigningar. I Frankrike bildades 1874 Club alpin frangais, som särsk. ägnat sig åt Västalpernas och Pyrenéernas utforskande och som sedan 1905 utgiver ”La montagne”. — I England finnas — utom den ovan nämnda klubben — flera alpföreningar (Climbers club i London m.fL), och såda na äro grundade även i Spanien (Club alpino espanol), Asien, Amerika (American alpine club m.fl.), Afrika och Australien. [G.Bjm.] Alpget, se Gäms. Alpglöd, rodnad av Alpernas spetsar och snöfläckar vid solens nedgång, uppstår ofta vid klart väder på gr. av ljusets spridning i atmosfären. Man urskiljer tre faser: 1) den allmänna aftonbelysningen av bergtopparna vid en polhöjd av omkr. 2°; 2) den egentliga a., då den astronomiska solhöjden ännu är obetydligt under 0°; tillskrives det genom spridning rödfärgade solljuset. Typiskt för denna rosafärg är att den ofta börjar flera hundra m. under spetsarna och långsamt utbreder sig uppåt; 3) uppstår, sedan alpspetsarna för andra gången bleknat, genom belysning av purpurljuset (se Skymningsfenomen) och varar, tills solen kommit 4 till 9° under horisonten. H.K-r. Alphard [-fa'-] (arab., den ensamma), stjärnan a i stjärnbilden Hydra (Vattenormen), kallas ock Hydras hjärta; storlek 2,ie, tillhör den Pickeringska spektralklassen K2, rör sig emot oss med en hastighet av 4 km. pr sek. Den ligger s. om stjärnbilden Leo (Lejonet) i en stjärnfattig trakt (därav namnet A.). C.V.L.C. Alpheios [-fel'-], se Alfeios. A'lphen [-føn], Hieronymus, nederländsk skald (1746—1803), jurist och konstteoretiker, skrev andliga dikter och ”Kleine gedigten voor kinderen” (1778—82), mästerverk av barnsligt-naiv framställningskonst. [A-f N.] Alpheus [-fe'-], ett släkte räkor (se T i o f o-tade kräftdjur), o. 275 arter, som huvudsaki. förekomma i varmare hav; leva på korallrev, ormstjärnor och i svampar; genom att häftigt sluta sin ena klo (vänstra) kunna de frambringa ett knackande ljud. H.W-n. Alphorn, biåsinstrument av trä, liknar till formen en lur (se d.o.), nyttjas av herdarna och bönderna i Schweiz. Alphyddan (Le chålet), enaktsopera (el. sångspel) av Adam (se denne), text av Scribe (se denne), 1834, bildade utgångspunkten för Adams framgång ss. operakompositör. Den översvallande succén av denna anspråkslösa pjäs var nog tidtals en smula tryckande för kompositören, som bort erhålla vida större beröm för andra betydligare arbeten. Texten hämtar sitt ämne från Goethes ”Jery und Bätely”. Pre. Al piacere [pjace're], mus., se A p i a c e r e. AlpFder, benämning på de delar av det alpina bergskedjesystemet, som ha uppstått genom från s. kommande veckningsrörelser. De samtidigt genom från n. utgående rörelser uppveckade delarna av alpsystemet kallas Dinari d e r (se d.o.) Till A. höra Alperna (förutom — 767 — — 768 —