ALPVÄXTER Sydalperna), Karpaterna, Transsylvanska alperna, vissa av Balkankedjorna, Pyrenéerna och de andalusiska gränsbergen samt Balea-rerna. K.A.G. Alpi'n, tillhörande Alperna el. andra fjällområden. — Alpint område el. alpin zon kallas inom växt- och djurgeografien det område, som är beläget över skogsgränsen (se d.o.). H.W-n. Alpina rasen, en människoras i Europa. Se Människan, sp. 572. Alpi'nia, växtsläkte, tillhörande fam. Zingi-bera'ceæ, fleråriga, högväxta örter med vågrät rotstock. O. 140 arter finnas i tropiska och subtropiska Asien, Australien och på Stilla Oceanens öar. A. officina'rum odlas pa nainan och i vissa delar av Kina, lämnar den offici-nella galanga-, galgant- el. galgoroten, som innehåller en eterisk olja med stimulerande egenskaper; användes även som tillsats till likörer och ättika. Rotstocken av A. gala'nga från Sundaöarna användes som drog och insyltad på samma sätt som ingefära. O.Gz. Alpjägare, friskaror, uppsatta av Garibaldi under italienska kriget 1859 och sedermera organiserade till reguljära alpkompanier i italienska armén; de ha använts till gränsskydd i Alperna. E.O.B. Alpklocka, arter av släktet SoldaneTla, tidigt blommande alpväxter, vilka utveckla sina med fransade kronbräm försedda, trattformi-ga blommor omedelbart vid randen av den smältande snön. O.Gz. Alpkråka, Pyrrho'corax pyrrho'corax, en kråkfågel, omkr. 40 cm. lång, svart med gul näbb och röda ben; lever i flockar i bergstrakter från Himalaja i ö. till Pyrenéerna i v. Äggen äro ljusgrå med mörka fläckar. En närstående art, P. graiTculus, med ung. samma utbredning, har röd näbb. Båda äro lätta att tämja och hållas som burfåglar. E.D-r. Alpmåleri. Med uppvaknandet av den nya naturkänslan började måleriet redan under 1400-talet ersätta det stiliserade fantasilandskapet med ett på objektiv naturiakttagelse grundat återgivande av verkligheten. Konstnärerna började alltmer använda den hemvanda miljön som bakgrund för sina bibliska el. historiska kompositioner. Så målade Konrad Witz redan 1444 sitt ”Petri fiskafänge” med Genèvesjön som miljö. Den gotiska formkänslan älskade att se bergen branta och spetsiga, och 1500-talets schweizare ss. Urs Graf och N. Manuel Deutsch bibehöllo denna förkärlek vid skildringen av Vierwaldstättersjön. Under 1700-talet blevo Aberlis raderade alpvyer mycket omtyckta. Genom Rousseaus inflytande stegrades förståelsen för alpvärlden, och 1800- Uppsiagsbok. I. ____ 759 __ 25 talet har att uppvisa en mängd konstnärer, som återgivit alplandskapet i hela dess elementära storslagenhet; bland dem må nämnas målare som J. Koch, Calame, Diday, S. von Kalckreuth. Compton, Segantini och Defreg-ger. [G.V.] A'lpnach [-nax], by i kantonen Unterwalden, Schweiz, s.v. om Vierwaldstättersjön vid foten av Pilatus. Alpros, ett till ljungväxternas fam. hörande växtsläkte. Se Rhododendron. Alpsalamander, en på Alperna levande salamanderart. Se Salamandra. Alptrupper, trupper, organiserade, utbildade och utrustade för användning i bergland. Italien har (1927) 9 alpregementen, alpini. Även i franska och tyska arméerna ha alptrupper funnits. E.O.B. Alpujarras [-poza'-], Las Alpuj arras, område i provinserna Granada och Almerfa, s. Spanien, mellan Sierra Nevada och Medelhavet. Genomflytes av Rio Guadalfeo. G.N. Alpviol, bot., se C y c 1 a m e n. Alpvägar, se Alperna, samfärdsel. Alpväxter, oreofyter, växter, som bilda en egenartad, karakteristisk vegetation på högfjällen mellan trädgränsen och den eviga snön. I Europa nå de sin mest typiska utbildning i Alperna, men i övrigt visa alla högfjäll å nämnda region en överensstämmande växtlighet, ehuru bildad till någon del av andra arter. De flesta alpväxter äro fleråriga, försedda med kraftigt utvecklade underjordiska delar och djupgående rötter, korta stamled och jämförelsevis stora, livligt färgade blommor, vilka även genom den stora rikedom, i vilken de utvecklas, locka till sig de i den alpina regionen mera sparsamt förekommande insekterna. Även växter med vedstam växa mer el. mindre krypande utefter marken, ss. f jällsippan, DryOs octope'tala, bergfuren, Pinas monta'na, och alpviden, Salix reticula'ta, S. pola'ris m.fl., varjämte alprosen, Bhodode'ndron ferrugi'neum, och alpljungen, Eri'ca ca'rnea, bilda en liknande, högalpin buskformation. Särskilt formrik är alpmattornas och stenblockfältens flöra med primulor, gentianor, V aleria' na ce'ltica, Nigrite'lla angustifo'lia och alpaster. Till byggnad och levnadssätt visa sig a. vara anpassade för de å fjällen rådande klimatiska förhållanden, den korta sommaren, den kraftiga solstrålningen, den starka växlingen mellan dagens och nattens temperatur, vindens uttorkande verkan o.s.v. De flesta a. blomma tidigt, ss. alpklockan, Soldane'lla alpi'na, som utvecklar sina blomklockor omedelbart invid kanten av smältande snöfält. Många förekomma tillfälligtvis högt uppe på snöfria klipp- — 770 —