ALSEN lärda, ej den folkliga magien, härstamma från Orienten och voro kända redan i antiken. v.S-w. Alrutz, Sydney Gustaf Louis Reinhold, psykolog och sinnesfysiolog (1868—1925), fil. d:r och docent i psykologi vid Uppsala univ. 1901. A. är en av banbrytarna för den experimentella psykologien i vårt land. Jämte beaktansvärda bidrag till färgblindhetens fenomen har han med framgång bearbetat hudsinnenas psykologi, där numera hans lära om ”hett”-förnim-melsen ss. sammansmält av våra värmeförnimmelser och de s.k. paradoxala köldförnimmelserna är allmänt antagen (se H u d s i n n e och [-Temperatursinne).-] {+Temperatur- sinne).+} Med varmt, livslångt intresse omfattade han även de ”undermedvetna” och ”metapsykiska” yttringarna av själslivet, framför allt hypnos, suggestion, klärvoajans och telepati (se dessa ord) och sökte dels genom att samla och sovra meddelanden om sådana fall, dels genom egna experiment draga dessa gåtfulla och omstridda fenomen inom gränserna för exakt forskning. Hans arbete ”Till nervsystemets dynamik” (1913—17) framlägger också en rad experimentella, ehuru ej tillräckligt bestyrkta rön om sensibiliteten under hypnotiskt tillstånd, iakttagelser, vilka A. ansåg tyda på en hittills obekant ”nervstrålning” i stånd att framkalla motoriska utlösningsfenomen hos särskilt mottagliga individer. Tillsammans med H. Höff-ding, A. Grotenfelt och A. Aall (se dessa) utgav han därjämte tidskriften ”Psyke” (1906—20) och ledde 1897—1910 skriftserien ”1 vår tids livsfrågor”, vilken i populärvetenskaplig form behandlade religiösa, psykologiska, etiska och samhälleliga spörsmål. Postumt utgavs översikts-verket ”Hypnos och suggestion” (1925). A-f N. Als, ö i Lilla Bält, tillhörande Sönderborgs amt; 314,o# kvkm.; 28,623 inv. (1925; 91 inv. pr kvkm.). A. skiljes från Sönderjylland genom det i medeltal endast 250 m. breda Als-Sund. ö. kusten är ganska enformig och är liksom n. och s. kusterna omgiven av grund; i v. däremot finnas flera vikar och goda hamnplatser, främst den långa och djupa Augustenborgfjor-den. På sydkusten intränger Hörup Hav. ön är starkt kuperad (högsta punkten 81 m.) och särdeles bördig och välodlad med talrika trädgårdar; någon bokskog finnes. Vid den smalaste delen av Als-Sund ligger staden Sönder- borg med bro över till fastlandet. I n. ligger Nordborg och längst inne vid viken med samma namn Augustenborg. M.P. A. har — ehuru gammalt danskt land — endast korta tider direkt lytt under den danska kronan, ön bortförlänades redan 1229 till Albert av Orlamünde. Efter hans död 1245 återgick ön till kronan men hamnade på 1200-talets senare del under striderna mellan det danska kungahusets kungliga och hertigliga gren i den senares ägo. Jämte dennas övriga besittningar övergick A. i huset Schauenburgs ägo och blev en del av hertigdömet Slesvig-Holstein, som 1460 ärvdes av den danske konungen. Vid delningarna av hertigdömet stannade ön hos Danmarks konung intill 1564, då den övergick i hertig Hans d.y:s ägo. De talrika linjer, som härstammade från denne, ha efter hand överlämnat sina besittningar på A. till den danske konungen (de sista 1852). 1864 avstod Danmark från ön, som kom att tillhöra Preussen, men återförvärvade den 1920, sedan vid folkomröstningen en avsevärd majoritet röstat för förening med Danmark. — Under båda de dansk-tyska krigen på 1800-talet var A. krigsskådeplats. S.Bln. Als, Peder, dansk målare (1727—76), utbildad under Pilos ledning, tog under en längre vistelse i Rom livligt intryck av den nyklassiska rörelsen och ville ägna sig åt historiemåleriet, men blev efter hemkomsten företrädesvis använd som porträttmålare; som sådan visade han sig habil och omsorgsfull, men vanl. utan personlig fördjupning; bäst är hans porträtt av konstnären Wiedewelt. E.Wrgl. Alsace-Lorraine [-za's-lårä'n], franskt namn för Elsass-Lothringen (se d.o.). Al secco (ital.); kalkmålning på torr puts. Motsats till al fresco. Se F r e s k o m åle-r i. Alseda, s:n i östra hd, Jönköpings län, c:a 10 km. ö. om Vetlanda; 137,32 kvkm., därav 133,20 land; 2,192 inv. (1928; 16 inv. pr kvkm.); 23,51 kvkm. odlad jord (17,«°/o av landarealen), 99,41 kvkm. skogs- och hagmark (1919). — Pastorat: A., Skede och ölsna, östra hd:s kontrakt, Växjö stift. — I A. ligga Kleva gruva (se d.o.) och Ädelfors (se d.o.) sedan 1892 nedlagda guldgruva. J.C. Al segno [seno], mus., se Da c a p o. Aisen, sjö i Närke strax n. om Vättern, med vilken den står i förbindelse genom ett sund. A. ligger blott obetydligt över Vätterns yta. H.S-n. Alsen, sjö i Jämtland, strax n.v. om Storsjön, till vilken den avvattnas genom Ytterån; 295 m.ö.h. H.S-n. Alsen, s:n i Undersåkers och Offerdals tingslag, Jämtlands län, vid Storsjöns n.v. ände; — 773 — — 774 —