ALSÉN Alsike kyrka. 505,2 kvkm., därav 452,8» kvkm. land; 2,583 inv. (1928; 6 inv. pr kvkm.); 18,26 kvkm. odlad jord (1919; 4% av landarealen), 415,ss kvkm. skogs-och hagmark. Bygden ligger koncentrerad omkring Alsensjön samt området intill Storsjön. A. bildar med Mattmar ett pastorat i Undersåkers kontrakt, Härnösands stift. H.S-n. Alsén, John, ämbetsman (f. 1#/s 1888), jur. kand. 1912, postexpeditör 1912—16, fiskal i Skånska hovrätten 1921, hovrättsråd 1926, sekreterare 1918—19 i riksdagens lagutskott, s.å. i gruvlagstiftningskommittén, 1919—23 i svenska sjölagskommittén, t.f. byråchef för lagärenden i Finansdep. 1923—25; t.f. expeditionschef i Kommunikationsdep. 1925, statens jourhavande revisor i Grängesbergs bolag 1928, chef för lagavdelningen i Justitiedep. s.å. E.K. Alsike, s:n i Uppland, Ärlinghundra hd, Stockholms län; 36,40 kvkm., därav 35,»7 kvkm. land; 747 inv. (1928; 21 inv. pr kvkm.); 11,4i kvkm. odlad jord (1919; 31,7 % av landarealen), 23,48 kvkm. skogs- och hagmark. Inom A. ligga egendomarna Krusenberg och Fredriks-land. — Pastorat: A. och Knivsta, Ärlinghundra kontrakt, Uppsala ärkestift. H.S-n. Alsikeklöver, bot., se Klöver. Alsi'ne, växtsläkte, se Nörelsläktet. Alsinoideæ [-61'-], Alsina'ceæ, underfam. inom fam. nejlikväxter, omfattande örter med fribla-digt foder, kortskaftade, stjärnformigt utbredda kronblad samt kapselfrukt. Till A. höra 10 i vårt land förekommande släkten ss. Alsi'ne, Ce-ra'stium, Stella'ria, Spe'rgula m.fl. O.Gz. Alsiska, se Sisksläktet. Alskog, s:n i Garde ting, Södra hd, Gotlands län, på östkusten, vid Lausviken; 37,81 kvkm. (allt land); 389 inv. (1928; 10 inv. pr kvkm.); 6,21 kvkm. odlad jord (1919; 16,7% av landarealen), 25,02 kvkm. skogs- och hagmark. N. delen är en barrskogsbeväxt obygd. — Pastorat: Garde, Etelhem, Lye och A. Södra kon- Klibbal, Alnus glutinosa. traktet, Visby stift. Kyrkan är uppförd o. 1200 Torn och skepp i ren rundbågsstil äro kyrkans äldsta delar, koret och sakristian i spets-bågsstil betydligt yngre. J.C. Alsläktet, Alnus, tillhör hängväxternas fam. (underfam. björkväxter) och omfattar 15 arter, samtliga träd el. större buskar, som blomma på bar kvist tidigt på våren, ha skaftade knoppar, förvedad fruktställning (kotte) med långa, kvarsittande, 5-fli-kiga fjäll samt nötlik frukt. Klibbalen, A. glutino'sa, ett träd av intill 20 m:s höjd med mörkbrun, sprickig bark och i spetsen urnupna, på undersidan klibbiga blad, förekommer upp till Dalarne och Västerbotten, företrädesvis på sumpig mark och vid stränder. Veden, som har ringa tyngd och i luften blir brunröd, användes som bränsle, till virke vid vatten- och gruvbyggnader, vid förfärdigande av träskor o.s.v. Alkol begagnas vid beredning av svartkrut. Gråal, ajder, arre, A. inca'na, ett mindre träd med vitgrå, slät bark och spetsiga, håriga blad, förekommer huvudsaki. på stränder och fuktig mark i vårt lands fjälltrakter och planteras till följd av sin härdighet som stormträd vid havskuster. Grönalen, A. vi'ridis, en 1—3 m. hög buske med glatta, undertill blekgröna blad och vingkanta-de frukter, bildar täta buskskogar ovan trädgränsen, särsk. på urbergsområden i Mellaneuropas, ö. Asiens och Nordamerikas bergstrakter. O.Gz. Alsnö hus. Den utgrävda källarvåningen. — 775 — — 776 —