AMBITION med de enskilda borgarna, trycka deras händer (prensa're manus) och anhålla om deras röster. De voro därvid iklädda en toga av iögonfallande vithet (toga ca'ndida‘, därav benämningen candida'ti på de sökande) och åtföljdes ofta av en särsk. ”namnslav” (nomen-cla'tor), som tillviskade sin herre de mötandes namn, så att denne kunde vara förbindlig mot alla. Seden urartade under republikens sista årh., så att man formligen köpte valmännens röster el. rent av bildade klubbar för att bedriva saken systematiskt. Försök att genom lagstiftning stävja detta ofog voro i allm. utan verken. Ss. beteckning för sådan olovlig röstvärvning användes ordet a'mbitus. H.Sj. Ambition [-fo'n] (fra. ambition, av lat. am-bi're, gå omkring, i sht ss. ämbetssökande), hederskänsla, ärelystnad, självkänsla. — Ambitiös [-fö's], mån om sitt anseende, ärelysten. A'mbitus, olovlig röstvärvning, se A m b i-t i o. A'mbitus, mus., omfånget (uppåt och nedåt) av en melodi, en sångröst, ett musikinstrument. Ät melodiens a. ägnade man särsk. uppmärksamhet i de gamla kyrkotonarterna. Pre. Ambivale'ns (lat. ambo, båda, och vale're, göra sig gällande), betecknar inom psykiatrien den dubbla yttringen el. betoningen av en känsla el. en viljeimpuls. C.V.J. Ambjörnarp, s:n i Kinds hd, Älvsborgs län, s.ö. om Svenljunga; 75,2 kvkm., därav 68,68 land; 835 inv. (1928; 12 inv. pr kvkm.); 4,68 kvkm. odlad jord (1919; 6,8% av landarealen), 53,51 kvkm. skogs- och hagmark. — Pastorat: Tranemo, Mossebo, A. och Sjötofta, Kinds kontrakt, Göteborgs stift. G.N. Amblothe'rium, ett däggdjursläkte från jura-tiden. Se Mesozoiska däggdjur. Amblo'tica, abortframkallande medel. Amblygoni't, ett i pegmatitgångar förekommande sällsynt mineral, till sin kemiska sammansättning ett natriumlitiumaluminiumfosfat, även innehållande fluor. Förekommer i Sverige i fältspatbrotten på Utö i Stockholms skärgård. Se P e g m a t i t. K.A.G. AmblyopF, nedsatt synskärpa, som ej kan förbättras med glas. Amblyo'psis. A. spelæ'a, blind grottfisk i grottområdena ö. om Mississippi, ögonen äro starkt reducerade, i sht hos äldre individer. Huvudet är försett med talrika känselpapiller. Kroppen, vars längd uppgår till 12 cm., är genomskinlig. N.R-n. Amblyo'rnis, se Trädgårdsmästarefågel. Ambly'poda, utdöd hovdjursordning av mycket primitiv prägel. Några former äro funna i Europas tidigaste tertiär, de flesta i Nord amerikas eocen (se Tertiärperioden);de voro mestadels tungt, kraftigt byggda djur av en noshörnings el. elefants storlek. Påfallande är hjärnans ringa storlek. Huvudet var hos de flesta arterna försett med stora benut-språng på näs-, överkäks- och hjässbenen, ex-tremiteterna pelarformiga och liksom de 5-tåiga fotterna erinrande om elefanternas. A. torde härstamma från den primitiva hovdjurs-fam. Pantola'mbdidce (se d.o.), vilken å sin sida visar likhet med de äldsta rovdjuren. Inom ordn. A. särskiljas två fam., Corypho-do'ntidæ och Dinocera'tidæ (se d.o.). E.D-r. Amblyrhy'nchus, ett ödlesläkte. Se H a v s-ö d 1 a. Amblyste'gium, underavdelning inom det artrika bladmossläktet Hypnum (se d.o.) och omfattande i Europa ett 70-tal arter, vilka företrädesvis förekomma på fuktig jord, stenar, trädstammar och murken ved. Viktiga äro Uintatherium mirabile, tillhörande Amblypoda. bl.a. A. serpens, en finbladig, ljusgrön mossa, som bildar täta, ofta handstora mattor, och A. ripa'rium, som förekommer särsk. på fuktiga ställen och utmärker sig genom mörkgrön färg och krypande växtsätt. En del på sumpig mark förekommande arter äro av betydelse för uppkomsten av den för lågmossorna karakteristiska s.k. Amblystegiumtorven. O.Gz. Ambly'stoma, ett släkte bland stjärt* groddjuren. A. omfattar flera arter, av vilka en lever i Siam, de övriga i Mellan- och Nordamerika. Den mest kända arten, A. tigri'-num, förekommer i Förenta staterna och Mexiko; totallängd något över 20 cm.; färgen är växlande, i allm. brunsvart botten med gula el. gulgröna fläckar. En närstående form, A. mexica'num, är grå med mörka teckningar. Larven är känd under namnet a x o 1 o 11. Den skiljer sig från det fullt utbildade djuret genom stora yttre gälar samt bred hudsöm på den från sidorna hoptryckta stjärten. Under vissa betingelser når axolotlen könsmognad på larvstadiet och övergår då icke till fullt utbildat stadium. Axolotlen ansågs förr som — 851 — — 852 —