Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Amfiteatralisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMINOFF
finnes en berömd Kristus-gestalt, le bon Deiu
d’Amiens. E. Wrgl.
Amiet [amjä'], C u n o, schweizisk målare (f.
1868), studerade i München och Paris. I
början föredrog A. en vekare kolorit, men
övergick under intryck från Gauguin och Hodler
till ett djärvare impressionistiskt maner. Han
har målat landskap och folklivsbilder från
hemlandet samt porträtt. [G.V.]
Amika'l (fra. amica'l, jfr lat. ami'cus, vän),
vänskaplig, vänlig, förtrolig.
Amikro'ner, inom kolloidkemien beteckning
på små partiklar, vilkas storlek är så ringa, att
de icke ens kunna upptäckas med tillhjälp
av ultramikroskop (se d.o.). Deras storlek är
mindre än 1/ioooooo mm. Lj.
Amilca'r, fransk automobil, tillverkas av
Au-tomobiles Amilcar, Paris. Tre chassier
tillverkas, det minsta för s.k. cykelbilar, de två
övriga för små sportvagnar. C.E.v.S.
Amimi' (grek.), oförmåga att uttrycka sig
genom miner och åtbörder, sällsynt symtom
vid härdsjukdomar i hjärnan. Jfr Afasi.
Ami'ner, kem., organiska föreningar, som
till sin sammansättning kunna tänkas härledda
från ammoniak, därigenom att en, två el. alla
tre väteatomerna i ammoniak, NH3, äro ersatta
med organiska radikaler. Dessa tre slags a.
R \
kunna betecknas som R. NH2, primär, ^/NH,
R \
sekundär, och Rj — N, tertiär a., varvid R,
Rir
Rj och Rji beteckna olika kolväteradikaler,
alifatiska el. aromatiska. Förenas flera
am-moniakrester med samma kolväte, erhållas
diaminer, triaminer o.s.v. Liksom ammoniak
äro samtliga a. baser, de alifatiska ss.
metyl-el. etylamin starka, de aromatiska ss. anilin
svaga. Med syror giva de i allm. väl
kristalliserande salter. Alifatiska a. framställas
genom att behandla haloidestrar med ammoniak,
de aromatiska genom reduktion av
nitroför-eningar. De senare äro tekniskt mycket
viktiga. Vid framställning av nästan alla
kvävehaltiga organiska färgämnen användas a. Lj.
Biokem. A. ha som regel mycket intensiva
fysiologiska verkningar och äro därför ofta
starka gifter, t.ex. histamin, muskarin och
neurin. Å andra sidan förekomma a. normalt
i organismen och utöva här en reglerande
verkan. Så innehålla med säkerhet åtminstone två
hormoner (se d.o.) aminogrupper, näml,
adrenalin från binjurarna och tyroxin från
sköldkörteln. En reglerande verksamhet utövar även
kolinet, som tillsammans med kolamin och
sfingosin även ingå i vissa sammansatta fett-
arter. Vid förruttnelse uppkomma ur de i
äggviteämnena ingående aminosyrorna (se d.o.)
genom kolsyreavspaltning ett stort antal olika
aminer, ss. kadaverin, putrescin och tyramin,
och man har även ansett, att vissa av
infektionssjukdomarnas symtom skulle kunna
till-bakaföras på för olika infektioner specifika
genom mikroorganismer bildade a.
E.M.P.W.
AmFnoazobensol, C„H_. N : N . C„H . NH ,
bildas genom omlagring av den isomera
diazo-aminobensolen (se d.o.). I form av salter
(klor-vätesyrade och oxalsyrade) förekom den förr
i handeln som a nilin gul t; numera
användes den som spritgult till färgning av fett
och ost, för framställning av diazofärgämnen
och induliner. [E.M.P.W.]
AmFnobensol, detsamma som anilin (se
d.o.).
Ami'nobensolsulfonsyra, se
Sulfanilsy-r a.
Ami'nobärnstensyra, se A s p a r a g i n.
Ami'nofenoler, föreningar av typen NH2.
C6H4. OH, bildas genom reduktion av
nitro-fenoler, sönderdelas lätt. De äro viktiga
mel-lanprodukter vid framställning av färgämnen
och läkemedel; användas även som
framkal-lare vid fotografering. [E.M.P.W.]
A'minoff, adlig ätt. Fjodor Grigorjevitj A.,
tillhörande en gammal bojarätt från
Ryssland, trädde 1612 i sv. tjänst efter att ha måst
uppge Ivangorods fästning till svenskarna och
naturaliserades 1618 som sv. adelsman. Från
hans sonsöner, ryttmästaren Johan A. (d.
1657) och kaptenen Gregori A. (d. efter 1675),
härstamma två släktgrenar, den äldre svensk,
den yngre synnerligen vitt förgrenad i
Finland. Till den finländska grenen hörde A. 1),
som 1808 blev svensk friherre (icke
introducerad) och 1819 finsk greve, samt A. 2) och
3), till den svenska höra A. 4) och 5). — Litt.:
T. Aminoff, ”Släkten A.” (1898). G.Cqt.
1) Johan Fredrik A., militär, gustavian
(1756—1842). A. vann tidigt Gustav HI:s
gunst och tack vare denna snabb militär
befordran; under fälttågen 1789 och 1790 deltog
han med utmärkelse i flera drabbningar och
befordrades till överste och chef för
Björneborgs reg. A. hyste för Gustav HI en
utomordentlig beundran, tillhörde den krets av
gustavianer, som samlades kring G. M.
Arm-felt (se denne) och var, sedan denne slagit
sig ned i Neapel och därifrån överhopade sina
gamla vänner med omogna
statsvälvningspro-jekt, en av hans mest förtrogna
korrespondenter. A. indrogs ej genast i högmålsprocessen;
nan erhöll emellertid i mars 1794 sitt avsked
och befallning att under förmyndarregeringen
— 893 —
— 894 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0555.html