AMIRALITETS-KRIGSMANSKASSAN höll definitiv gestaltning i 1634 års regeringsform. Bisittare voro 2 riksråd och 4 vice-amiraler. A. handhade ledningen av flottans såväl militära som ekonomiska frågor och spelade under den svenska krigsmaktens storhetstid en viktig roll. I samband med upprättande av den nya örlogshamnen i Karlskrona 1680 flyttades dess säte från Stockholm till Karlskrona, men det återbördades till Stockholm 1776 för att snart upphöra. 1803 återupplivades en flottans ekonomiska överstyrelse under namnet Förvaltningen av sjöärendena. Efter ytterligare omorganisation handhavas sedan 1878 de ekonomiska frågorna av Marinförvaltningen, de sjömilitära sedan 1908 av Marinstaben (se d.o.). E.K. Amiralitets-krigsmanskassan, numera kallad Flottans pensionskassa (se d.o.). Amiralitetsråd, benämning å de ”assessorer av riksens råd”, vilka enl. R. F. 1634 ingingo i Amiralitetskollegium (se d.o.). Numera benämnes så chefen för Marinförvaltningens kameralbyrå. H.S-k. Amiralitetsöarna, Admiralty islands, ögrupp i Bismarcksarkipelagen n.o. om Nya Guinea; areal 2,600 kvkm., varav huvudön Manus 1,952 kvkm. Till gruppen räknas Schackbräds-, Eremit- och Anakoretöarna m.fl. Huvudöns inre uppfylles av en c:a 900 m. hög platå av kristalliniska och eruptiva bergarter. Några av de mindre öarna uppvisa samma byggnad som huvudön, de flesta äro dock korallöar och atoller, alla med yppig vegetation. Inv. c:a 13,000, papuas. ögruppen erhöll 1767 sitt namn av Carteret efter engelska amiralitetet, som utrustat hans expedition. H.R-r. Amiralitetsön, Admiralty island, ö i n.ö. Alexanderarkipelagen, Alaska, skild från fastlandet genom Stephens passage, c:a 24 km. bred och 430 m. djup. På A. ligger en viktig valfångarstation, Killisnoo. Se även A 1 a s-ka och Alexanderarkipelagen. J.C. Amira'lsflagga, befälstecken (se d.o.) å fartyg, varifrån flaggnian utövar sitt befäl. A. började användas i örlogsflottorna under 1600-talet, då befälhavarna för centern, avant- och arriärgardet i samma flotta förde olika enfärgade flaggor för att utmärka, å vilket fartyg de befunno sig. I sv. flottan föres ss. amiralsflagga en liten örlogsflagga med silver-stjärnor, 3 då den föres av amiral, 2 av vice-amiral och 1 av konteramiral. H.S-k. Amira'lskap. 1) Organisationsform, baserad på fartygsmaterialen, använd i sv. flottan en tid under 1600-talet. Flottans fartyg voro fördelade på 3 a., till vilka uttogs erforderlig bemanning från bestämda rekryteringsområ den. Riksamiralen och de två amiralerna av riksrådet voro i krig och fred chefer för var sitt a. Numera användes uttrycket för att be teckna en amirals tjänstebefattning. — 2) J äldre tider en samling handelsfartyg å gemensam färdväg, vilka för ömsesidigt bistånd seglade under ledning av en för resan utsedd förare, kallad amiral. H.S-k. Amiralsskepp, fartyg, från vilket en flaggman utövar sitt befäl el. under strid leder sin styrka. Kallas även flaggskepp. H.S-k. Amira'nterna, 11 skogklädda korallöar i Indiska oceanen n. om Madagaskar, tillhörande Amitabha-Buddha i Kamakura. Afrika. Inv. c:a 200 negrer av blandras. Station för givande fiske och sköldpaddfångst. A. lyda sedan 1814 under England. H.R-r. Amis och Amiles [ami' och ami'l], se A m i-cu s och Amelius. Ami'sos, nu S a m s u n, forntida stad i Pon-tos på Mindre Asiens nordkust; grundlädes av kolonister från Miletos, var jämte Sinope konung Mithridates’ residensstad. Numera finnas endast obetydliga lämningar kvar av den antika staden. W.N. Amita'bha (”oändligt ljus”), buddistisk gudomlighet, himmelens härskare, är en i den östasiatiska buddismen ytterst populär figur, i Kina kallad O-m i-t o-f o, i Japan A m i d a el. M i d a. A. framställes vanl. i sittande ställning med korslagda ben och med ett milt — 899 — — 900 —