AMNION Adolfs död” (1879), ”Blef Erik XIV på Johan III:s befallning mördad med gift?” (i ”Eira”, 1880). G.Cqt. A'mnion, den innersta hinnan, som omgiver fostret hos vissa ryggradsdjur. Jfr A m n i o t a och Fosterhinnor. Amnio'ta, en avdelning bland ryggradsdjuren (kräldjur, fåglar och däggdjur), som under fosterperioden äro försedda med amnion (se d.o. och Fosterhinnor). H.W-n. Amniolnjure, se Njure. Amoeba [-mö'ba], ett släkte bland urdjuren. Se Amöbor. Amoghava'jra, indisk buddistmunk, som 719 e.Kr. kom till Kina och dog där 774. Starkt gynnad av tre av Tanghusets mäktiga kejsare, blev han synnerl. inflytelserik och gjorde den tantristiska sekten, som lägger vikt vid besvärjelser, praktfull gudstjänst o.d., till moderiktning. översättare av en mängd heliga texter, har han satt djupa spår efter sig i Kinas religiösa liv. B.K. Amo'k (malaj, ämok), psykologiskt fenomen, som allmännast uppträder hos malajerna men även är känt från Indien och består i en sjuklig mordlust. Jfr B ä r s ä r k a r. — Litt.: F. A. Swettenham, ”Malay sketches” (1895); H. Clif-ford, ”Studies in brown humanity” (1898); E. Mjöberg, ”Amoklöpandet” (i ”Festskrift till Erik Åkerlund”, 1927). C.F. Amo'l, A m u 1, stad i prov. Masenderan, n. Persien, på kustslätten nära Kaspiska havet; c:a 3,000 inv. I närheten av A., som under 1200-talet var rikets huvudstad, ligga järngruvor, ris- och bomullsplanteringar. [H.S-n.] A moll, tonart utan förtecken med a-moll-treklangen (se Treklang) som centralklang. Jfr vidare Tonart, Tonalitet och T o n i-k a. F.S-l. Amo'mum, växtsläkte av fam. Zingibera'ceæ och omfattande 50 arter i det tropiska Asien, Afrika, Australien och på Stillahavsöarna. Högväxta örter med ledad, krypande rotstock, 1—3 m. hög, bladbärande stam och oregelbundna blommor, sittande å korta, vid stjälkens bas utvecklade skott. A. melegue'ta, me-legueta-peppar, förekommer i Västafrikas kustområden, särsk. å Pepparkusten. Fröna, benämnda paradiskorn, ha mild, pepparartad smak och användas som krydda. A. carda-mo'mum, inhemsk på Sumatra, Java och i Siam, har runda, trekantiga frukter och gråbruna frön med kamferartad smak(Siamkardemum-ma). A. ma'ximum i Ostindien lämnar Javakar-demumma, A. xanthioi'des från Siam bastardkardemumma. Se även E 1 e 11 a r i a. O.Gz. A'mon (oriktigt Ammon), av greker och romare benämnd Zeus-Amon och Jupiter-Amon, Amon-byst i Karnak. egyptisk gud, urspr. antagl. en vegetations-gudomlighet, uppfattades senare (redan 2200 f.Kr.) som en ljusets gud och jämställdes med solguden Rè, varför han kallades Amon-Rè. A. var staden Tebes gud; i sammanhang med denna stads politiska framträdande blev A. slutl. den förnämste guden i den egyptiska gudavärlden. Hans dyrkan, som endast avbröts genom Amenhotep IV:s reformer, förskaffade t.o.m. hans maktlystna präster omkr. år 1052 f.Kr. den världsliga makten. A:s anseende och hans prästers makt började att sjunka under de saitiska konungarna (o. 600 f. Kr.). Blott i Etiopien och oaserna i Libyen, särsk. i Amonoasen (se S i w a), dyrkades han fortfarande ivrigt. Även till Grek land (Tebe, Sparta, Elis) kom hans kult. Mest berömda äro hans tempel i Luksor och Karnak. Han avbildades dels (i Nubien och i oaserna) med vädurshuvud, dels i människogestalt med skägg och bärande på huvudet en med två långa fjädrar prydd krona. Jämte sin gemål, gudinnan Mut (se denna), och deras son, månguden Chonsu (se denne), bildar han den tebanska gudatreheten. [H.O.L.] Amonhotep, se Amenhotep. Amontillado [amåntila'3å], spanskt sött vin. Amontons [amåtå'], Guillaume, fransk fysiker (1663—1705), konstruerade en signalmaskin för överförande av meddelanden från en plats till en annan, vilken maskin ansetts som föregångare till Claude Chappes optiska telegraf (se C h a p p e), uppfunnen o. 100 år senare. C.T.S. Amor (lat.), kärlek, kärleksguden; se E r o s. Amoralisk, vad som ej har med moral att skaffa, det sedligt likgiltiga. — Amoralism, en ståndpunkt hinsides gott och ont (se N i e t z-s c h e). Amoréer (sällan a m o r i t e r), de akkadisk-talande inv. av Amoréerbergen n.ö. om Syd-babylonien; 2180 f.Kr. grundade de en dynasti i Larsa. På Amarnatiden fanns ett A.-rike i Syrien; befolkningen bestod av semiter, starkt uppblandade med hetiter. I öst jordanlandet bildade A. också riken (Sihon av Hesbon), som förstördes av israeliterna. G.Bsm. Amo'rf (till grek, nekande a och morfe', form, — 915 — — 916 —