AMPERES REGEL Ampères regel [äpä'rs], en av A. M. Am-père (se denne) formulerad regel för att finna den riktning, i vilken en magnetnål inställer sig under inverkan av en i dess närhet befintlig elektrisk ström. Regeln, som även benämnes Ampères simregel, lyder: ”Om man tänker sig simma i strömmens riktning (positiv strömriktning) med ansiktet vänt mot magnetnålen, rör sig nålens nordända åt vänster”. Se E 1 e k t-r om a gn e t i sm. [A.L-dh.] Ampèretimme [äpä'r- el. ampä'r-], den elek-tricitetsmängd, som på 1 timme flyter genom tvärsnittet på en ledare med strömstyrkan 1 ampère. Se Elektriska enheter. Ampèretimmemätare [äpä'r- el. ampä'r-], se Elektricitetsmätare. Ampèrevarv [äpä'r- el. ampä'r-], produkten av strömstyrka (i ampère) och antalet varv pr cm. av en strömgenomfluten spole. Magnetiska fältstyrkan i spolen är proportionell mot antalet a. Se Elektriska maskiner. [A.L-dh.] Ampe'zzodalen, i n. ö. Italien inom Dolo-miterna, genomflytes av Boite, en biflod till Piave. Huvudorten är Cortina d’Ampezzo, 1,224 m.ö.h., med tillverkning av filigran- och träarbeten. Livlig turistrafik. M.P. Amphibia [-fi'-], se Groddjur. Amphicyon [-fi'-], ett fossilt rovdjurssläkte från Europas, Asiens och Nordamerikas tertiär, vilket i åtskilliga byggnadsdrag erinrar om hunddjuren men företer en starkare utveckling av de äkta kindtänderna, medan de falska kindtänderna och hörntänderna reducerats. En del Vänstra överkäken av Amphicyon gigantens. c) hörntand, p) falska kindtänder, m) äkta kindtänder. forskare se i A. den stamform, ur vilken björnarna utvecklats. E.D-r. Amphida'sis [-fi-], ett släkte bland mätar-fjärilarna. A. betula'ria, björkmätaren, som är bland de största av våra inhemska mätare, når en vingbredd av 40—50 mm. Larven liknar en björkkvist och lever företrädesvis på björkar. SeMätarfjärilar. H. W-n. Amphile'stes [-fi-], ett däggdjursläkte från Juraformationen. Se Mesozoiska däggdjur. Amphineura [-fineu'ra], klass inom blötdjuren. Se Urmollusker. Amphion [-fi'-], grek, myt., se A m f i o n. Ålsalamander, Amphiuma means. Amphion [-fi'-], Försäkringsaktiebolaget, återförsäkringsbolag (transport-, brand- och annan sakförsäkring), grundat 1915, kontor i Göteborg. Aktiekapital 1 mill. kr., omslutning 7,o mill. kr. (Vt 1928). B.L-th. Amphio'xus [-fi-], se Lansettfisk. Amphisbæ'na [-fi-], ett ödlesläkte, se Ringödlor. Amphisbæ'nidæ [-fi-], ett ödlesläkte, se R i n g ö d 1 o r. Amphisile [-fi'-], benfisk. Kroppen med undantag av stjärten är innesluten i ett benigt pansar, som står i förbindelse med det inre skelettet. Ryggfenan är belägen långt bakåt, skjutande över den korta, nedåtböjda stjärfenan. Längd c:a 1 dm. A. förekommer i tropiska delarna av Indiska och Stilla haven. N.R-n. Amphistomum [-fi'-], ett släkte bland sug-maskarna (se d.o.); vardera kroppsändan försedd med en sugskål; den bakre av dessa mycket stor. Parasiter i tarmen hos skilda ryggradsdjur. A. (Paramphi'stomum) subclava'tum hos grodan, A. co'nicum hos hovdjuren. A. (Gastrodi'scus) ho'minis hos människan, vanligast i Indien. E.D-r. Amphithe'rium [-fi-], ett däggdjursläkte från juratiden, se Mesozoiska däggdjur. Amphitri'te [-fi-], grek, myt., se A m f i t r i-t e. Amphitri'te [-fi-], Sveriges första ångfartyg, byggdes 1817 av Samuel Owen (se denne) och gick i flera år i regelbunden trafik på Mälaren. C.E.v.S. Amphitruo [-fi'-], grek, myt., se A m f i t r y-o n. Amphiu'midæ [-fi-], fiskgroddjur, en fam. bland stjärtgroddjuren (se Groddjur), — 923 — — 924 —