ANAXIMENES Den s.k. Vivenzio-vasen i Neapel, med framställning av Tröjas förstöring. Längst t.v. Aeneas med sin fader Anchises på ryggen. kvalitetslöst, evigt i det oändliga utbrett ur-ämne, varur världen och kropparna i kraft av en brottslig söndringsprocess framgå och vari de därför också skola återvända och förgås. A. betraktades ss. den tidigaste prosaförfattaren och tillika ss. den förste filosofiske skriftställaren inom grekisk litteratur. — Litt.: H. Diels, ”Die Fragmente der Vorsokratiker” (3 Aufl. 1912). A-fN. Anaxi'menes från M i 1 e t o s, grekisk filosof av den äldre joniska skolan (o. 585—525 f. Kr.). Utgående från den utbredda primitiva uppfattning, vilken i andedräkten ser själen och livsprincipen, finner A. i luften urämnet för allt och förkunnar: ”Liksom vår själ, vilken är luft, sammanhåller oss, så omsluter också fläktande pust (pneuma) och luft all världen”. Ur denna omätliga, ständigt böljande luft framgå genom en förtunnings- och förtätningspro-cess eld, vatten, jord. — Litt.: H. Diels. ”Die Fragmente der Vorsokratiker” (3 Aufl. 1912). A-f N. Anaxo'n, detsamma som asymmetrisk byggnad (se d.o.). Ancachs [apka'ès], dep. i mellersta Peru mellan Stilla havet och Andernas centralkor-dillera; 38,085 kvkm.; c:a 430,000 inv. Rio Santa-dalen delar den v. kordilleran i Cordil-lera Negra och Cordillera Blanca, vilken senare skiljes från centralkordilleran genom Ma-rafiondalen. I de torra kusttrakterna möjlig-göres åkerbruket endast genom bevattning från floderna Santa, Nepena, Casma, Culebra och Huarmey. Här odlas utom sädesslag också sockerrör och bomull. I Santa- och Mananon-dalarna växa majs, vete, korn, quinua (Che-nopo'dium qui'noa) och potatis. Huvudstad Huaråz, c:a 18,000 inv. G.N. Ancelot [äslå'], Jacques Arsène P o 1 y-carpe Fran^ois, fransk förf. (1794—1854), — 979 — — 980 —