ANCHISES Afrodite och Anchises. Bronsspegel. British museum, London. medlem av akademien. A. var motståndare till den romantiska diktarskolan och skrev dramer i klassisk stil: ”Louis IX” (1819), ”Fiesque” (efter Schiller), ”Olga”, ”Maria Pa-dilla”, senare också vådeviller och komedier. ”Oeuvres complètes” (1837). Hj.G. Anceps (lat., eg. ”tvehövdad”), tvetydig, varierande, kallas en stavelse, som kan brukas antingen lång el. kort och tecknas —. I metriken angiver denna beteckning, att stavelsekvantiteten å motsvarande ställe i versen är likgiltig (sy'llaba anceps), vilket t.ex. alltid gäller om slutstavelsen i latinsk och grekisk vers. H.Sj. Ancher. 1) M i c h a e 1 Peter A., dansk målare (1849—1927), har utfört en mängd friska och karaktärsfulla målningar med motiv från kustlandet kring Skagen och från fiskarbefolkningens liv, ävensom porträtt av stor originalitet, bl.a. ”Kunstdommeren” (Kröyer målande Holger Drachmanns porträtt). G.V. 2) Anna Kirstine A., f. B r ö n d u m, den föregåendes hustru, målarinna (f. 1859), har med god psykologi och vederhäftig teknik utfört figur- och genrebilder med motiv från Skagen. G.V. Anchiete'a saluta'ris, sydamerikansk klättrande buske, tillhörande fam. Viola'ceæ. Roten användes i Brasilien mot diverse sjukdomar, bl.a. som kräk- och avföringsmedel. Rotbarken innehåller en alkaloid, a n c h i e t i n. J.H. Anch’ io sono pitto're [ank i'å så'nå pitå're], (ital., ”också jag är målare!”), ett yttrande, som den italienske målaren Correggio en gång självmedvetet lär ha fällt inför Rafaels ”den heliga Cecilia”. [A-f N.] Anchisaurus [-såu'-], en fossil reptil från Nordamerikas trias. Kraniet påminner om en fågels; käkarna äro försedda med skarpa tänder; skelettets totallängd ung. 1 m. A. räknas till underordn. Theropo'da bland d i n o s a u-r i er na (se d.o.). E.D-r. Anchi'ses, enl. sagan härskare i Dardanos av den trojanska konungaätten, älskades av gu dinnan Afrodite och hade med henne sonen — 981 — — 982 —