ANDERSEN Europa och Nordamerika. Södra A., från Eldslandet till 34° s.br., voro täckta av glaciärer Längre mot n., t.o.m. under ekvatorn, har man funnit gamla moräner och andra glaciala bildningar, som visa, att glaciärerna gått längre ned i dalarna, än de nu göra. Snögränsen ligger nu i s. A. på 900—2,000 m.ö.h., i mellersta A 5,000—6,200 m., i n. A. 4,500—4,700 m. Ang. A:s klimat, växt- och djurliv, folk och ekonomiska geografi se art. om Sydamerika och de olika sydamerikanska staterna. J.C. A'ndernach [-naz], stad i preussiska prov. Rhenlandet, Tyskland, på v. Rhenstranden, 15 Medeltida torn i Andernach. km. n.v. om Koblenz; 10,771 inv. (1925). Tillverkning av kemikalier och tobaksvaror. Handel med spannmål, vin m.m. A. är en av Tysklands äldsta städer. M.P. Anders, lokalhelgon i Slagelse i Danmark, levde o. 1200. Enl. legenden begav han sig på pilgrimsfärd till det heliga landet och lämnades där i sticket av sina följeslagare, men fördes av en man på en vit häst på några få timmar till Danmark. Han vaknade vid Hvilehöj, varest ett minneskors upprestes. Enl. en annan version av legenden skulle S:t A. på ett nio dagar gammalt föl ha ridit omkr. ett större jordom råde, som han sedermera erhöll som gåva av konungen. — Litt.: M. C. Gertz, Inledning till Anders’ legend i ”Vitæ sanctorum danorum” (1908—12); E. Jörgensen, ”Helgendyrkelse i Danmark” (1909); H. Olrik, ”Danske Helgeners Levned” (1893—94). T.S-d. Anders Eje, pseud. för förf. Axel E s s é n (se denne). Andersen och Anderssen, e n artikelserie, kronologiskt ordnad efter födelseår. Andersen, Birgithe Elisabeth, f. 01-sen, dansk skådespelerska (1791—1875). A., som 1808—38 var anställd vid Det kongelige Teater, ägde alla yttre betingelser för tragediens hjältinnor, men vann sina största segrar inom komedien, främst ss. Portia i ”Köpmannen i Venedig”. G.K-g. Andersen, Hans Christian, dansk sagodiktare (1805—75), f. i Odense. Fadern, en fattig skomakare, dog ung; modern fick livnära sig som tvätterska. Vid 14 års ålder lämnade den långe, gulhårige fyren med 13 hopsparade rdr hemmet: ”Man gaar först saa gruelig meget igennem, og saa bliver man berömt”. I Köpenhamn försökte han sig vid teaterns balett och sångskola samt som dramatisk förf, men blev avvisad och beledd, fick frysa och svälta, dock utan att förlora sitt hjärtas renhet och tron på en stor bestämmelse. Etatsrådet Jonas Collin uppmärksammade den besynnerlige ynglingens begåvning och satte honom i skola. Student 1828, uppträdde han de närmaste åren som lyrisk och dramatisk skald men blev för det mesta förhånad av kritiken och kände sig länge som ett jagat villebråd. Efter en utrikes resa utgav han romanen ”Improvisatoren” (1835), som blev en framgång. 1835 utkom även första häftet ”Eventyr”, där han helt funnit sitt område och som fick en rad efterföljare. 1 hemlandet fick A. ännu länge vänta på det för honom så kära oförbehållsamma erkännandet, men utlandets hyllning av sagodiktaren blev allt otvetydigare. Redan 1840 firades han vid ett besök i Lund demonstrativt av studenterna. Under talrika utländska resor fick han med tiden nog av hyllning från furstar och berömdheter, och redan under hans levnad nådde hans sagor så vida, som få skrifter utom bibeln dittills spritts. Bland hans svenska vänner voro Fredrika Bremer och Jenny Lind, vilken senare han ägnade en trogen men obesvarad kärlek. — Som människa utmärktes A. av en naiv själv-upptagenhet, var ömtålig och fåfäng men samtidigt god och from. Sitt egentliga hem hade han hos familjen Collin men förde ett kringflackande liv som en sorts modern trubadur. — Av A:s lyriska dikter ha några bevarat sin livskraft, t.ex. ”1 Danmark er jeg födt, der har jeg hjemme”. Hans dramatiska verk lyckades bäst, då de rörde sig om sagostoff. Hans romaner behandla liksom flera av sagorna geniets lidanden, kamp och seger. Hans ”Even- — 1005 — — 1006 —