ANDERSEN H. C. Andersen. tyr” och ”Historier” (de förra med, de senare utan övernaturligt inslag) närma sig på ett genialt sätt barnens fantasi och äro avfattade i ett konstnärligt talspråk med korta satser, barnsliga och konkreta uttryck, besjälning av tingen och ljudhärmning (”Kanonerne gik af: Bum, bum”). Om formen är avpassad för barnen, är dock den djupare meningen beräknad för de vuxna: den är ofta satirisk och ställer det äkta mot det falska, det inre mot ytan, uppoffringen mot själviskheten. A:s enkla stil har övat inflytande på senare förf., i Sverige bl.a. på Strindberg. — Litt.: H. C. A., ”Mit Livs E ven-tyr” (1855); E. Collin, ”H. C. A. og det Collin-ske Hus” (1882); H. Brix, ”H. C. A. og hans Eventyr” (1907); H. H. L. Schwanenflügel, ”H. C. A.” (1905); M. Holmström, ”H. C. A.” (1915); A. Heimer, ”Den danske sagodiktaren i Sverige och bland svenskar” (1925). J.Mbg. Anderssen, Adolf, tysk schackmästare (1818—79). Efter mångfaldiga framgångar i hemlandet erövrade A. i schackturneringen vid världsutställningen i London 1851 l:a pris. A. deltog sedan framgångsrikt i åtskilliga schacktävlingar. Bl.a. segrade han vid de internatio nella turneringarna i London 1862 och i Baden 1870. De enda, som lyckades övervinna A., voro Morphy (1858) och Steinitz (1866). A. var även framstående problemförf. Cl.-G.R. Andersen, Jens Banzow Hee, dansk lantbrukare (1820—92). Som förvaltare på Gun-derslövholm uppfödde han enl. nya och delvis av honom själv utarbetade principer en framstående nötkreatursstam, som blev berömd i hela Danmark. A. utgav talrika skrifter rörande kreatursskötsel och jordbruk. H.Fqt. Andersen, Clara Elisabeth, dansk förf.-inna (1826—1912), skrev lustspelen ”En Eva-datter” (1848) och ”Rosa og Rosita” (1862) samt under pseud. Poul Winther flera noveller. F.S-n. Andersen, Teodor Vilhelm Jacob, dansk skådespelare och teaterledare (1835— 1909). A. var 1862—69 anställd vid Casinoteat-ret i Köpenhamn, ledde denna 1869—84 och Dagmarteatret 1884—87. A. var en betydande teaterledare med förkärlek för modern fransk dramatik. G.K-g. Andersen, Anton Jörgen, tonsättare och violoncellist av norsk börd (1845—1926), sedan 1871 verksam i Stockholm dels som medlem av hovkapellet, dels som lärare i violoncell- och kontrabasspelning vid Musikaliska akad. A. erhöll prof:s titel 1912. Bland A:s tonsättningar må nämnas 4 symfonier, solosånger, körverk samt dessutom en violoncellsonat, ett konsertstycke för 5 violonceller och 3 kontrabasar, en symfoni för 14 violonceller och 3 kontrabasar, m.m. G.M. Andersen, Axel, norsk pedagog och vetenskapsman (1846—1913), adjunkt vid Kristiania katedralskola 1876—1900. A:s doktorsavh. 1898 ”Om nadveren i de par förste aarhundreder efter Kristus” blev underkänd, men då arbetet i utlandet väckt stort uppseende och erkännande, fann sig univ:s historisk-filosofiska fakultet 1909 föranlåten att i en skrivelse till A. uttala sitt beklagande av underkännandet, som ”viser sig at staa i avgjort strid med sakkyndighedens H. C. Andersens museum i Odense. — 1007 — — 1008 —