ANDERSON blev mest bekant under slutet av förra århundradet för sina medaljongporträtt av riksdagens led., vilka porträtt han skänkte till riksdagshuset. A. utförde dessutom en mängd andra porträtt i relief el. byst, varav exemplar (i gips) skänkts till olika institutioner. Under de senare åren var A. verksam i Malmö och Lund. E.Wrgl. Anderson, Äbjörn, industriidkare (1846— 1922), ägnade sig åt tillverkning och förbättring av lantbruksredskap och lantbruksmaskiner samt grundade 1882 en ganska betydande industrianläggningi Svedala, Skåne, Äbjörn Andersons a.-b., med stål- och tackjärns-gjuteri samt mekanisk verkstad. H.Ii-g. Anderson, John Francis, svensk-amerikansk brobyggare, generalkonsul (1848—1927), bördig från Jämshög i Blekinge, där fadern var torpare. A. började sin bana som fabriksarbetare, kom 1869 till Nordamerika, där han fick anställning vid brobygge. Han avancerade snart till förman och bildade tillsammans med amerikanaren Barr ingenjörsfirman Anderson & Barr, vilken utfört en del av Amerikas på den tiden största brobyggnader. A. ledde även byggandet av den märkliga Hawkesburybron nära Sydney i Nya Syd-Wales, omfattande kloakarbeten i Brooklyn samt den första »unneln under Hudsonfloden. A. var bosatt i San Diego, Kalifornien. C.E.v.S. Andersson, Hans, i V. Nöbbelöv, sedan i S k i v a r p, riksdagsman (1848—1919), lantbrukare, 1901 direktör för Skivarps sockerbruk. Led. av A.k. 1882—1918, tillhörde A. under många år kammarens förgrundsfigurer. Efter att 1885—87 och 1889—92 ha suttit i Lagutskottet överflyttades han 1893 till Statsutskottet, där han förblev och 1909—11 var v.ordf.; tillhörde åtskilliga särsk. utskott, bl.a. försvarsutskottet 1901, hemliga utskottet 1916—18, samt användes utom riksdagsarbetet i ett flertal kommittéer, bl.a. prästlöneregleringskommittén 1897— 1901 och försvarskommittén 1907—10. A. anslöt sig från början till lantmannapartiet, vars särsk. syften och allmänt liberala tendenser han delade, avstyrkte som medlem av Lagutskottet 1889 den s.k. munkorgslagen, var under tullstriden frihandlare och förblev i det gamla lantmannapartiet, i vars förtroenderåd han satt sedan 1892. Under försvarsdebat-ten 1892, då han mot- arbetade regeringsförslaget, befäste han sitt anseende för orädd självständighet genom den skarpa repliken till krigsministern: ”Jag för miL del röstar ej på kommando; det säger jag uppriktigt”. 1901 föreslog Ä. en skrivelse till K.m:t med begäran om nytt härordningsförslag, grundat på indelningsverkets upphävande och 240 dagars övningstid för värnpliktige, men förslaget föll. Som led. av försvarskommittén 1907— 10 blev A. övertygad om det berättigade i för-svarskraven, och han uppgav nu sina tidigare betänkligheter häremot, deltog i motionerna om F-båt och bidrog verksamt till antagandet av 1914 års härordning. I rösträttsfrågan hade A. från början arbetat för den kommunala röstskalans begränsning och utsträckning av den politiska rösträtten; då sedan striden kom att stå om en lösning på den allmänna rösträttens grund med el. utan proportionellt valsätt, slöt sig A. till det senares anhängare, var medunder-skrivare 1906 av ”Påbodamotionen” om dubbel-proportionalism, anslöt sig 1907 till ”Tällbergs-linjen” och bidrog verksamt till att grundlags-reformen 1907 bragtes i hamn. Vid sammanslagningen av lantmannapartierna hade A. medverkat, tillhörde från början det nya partiets förtroenderåd och var ledare av dess vänsterfraktion; 1906 lämnade han emellertid lantmannapartiet för att bli ledare av ett nytt parti, nationella framstegspartiet, och när detta 1912 sammanslogs med lantmannapartiet blev A., som med åren glidit allt mer åt höger och nu tillhörde andrakammarhögerns mest bemärkte män, det nya partiets v. ordf., vars ord vägde tungt i sht i alla praktiska och lantbrukarna berörande frågor. G.Cqt. Andersson, Richard, pianist och pedagog (1851—1918), utbildades vid konservatoriet i Stockholm (1867—74), i piano av van Boom och L. Norman, i orgel av G. Mankell, i harmonilära av A. Winge, i komposition av H. Berens samt vidare av Clara Schumann, H. Barth (piano), R. Wüerst, Fr. Kiel (komposition) i Berlin. 1885 grundade A. den sedan högt aktade ”R. A:s mu- — 1023 — — 1024 —