ANDERSSON för barn avsedda samlingar av återberättade nordiska och grekiska sagor. Samlingen ”Grekiska sagor’ (1895) utgår alltjämt i nya upplagor. A. skrev även barnböcker om barn. H.B-s. Anderson, Oskar Leonard, konstnär (1836—68), studerade vid Konstakad. i Stockholm och i Düsseldorf, målade bataljscener från 30-åriga kriget och har i sht gjort sig känd som en av Sveriges skickligaste litografer, framför allt i sina hästbilder. Han utgav 1867 en serie litografiska ”Studier af hästar och hundar”. G.V. Andersson, O 1 a, politiker, kommunalman, bankman (1837—1919). Led. av A.k. för Torna och Bara hd 1871— 72, för Bara hd 1873—• 84, styrelseled. i Riksbankens Malmökon-tor 1873—1903 (ordf. 1901—03), led. av Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1876 —92, v. ordf, i sällskapet 1892—94, hedersled. 1901, stadsfullmäktig i Malmö 1883—1906, direktör för Oxie hds sparbank 1889—1912. A., som vid unga år övertog skötseln av fädernehemmanet i Nordanå, visade tidigt intresse för allmänna angelägenheter. I den av honom stiftade Bara härads lantbruksklubb väckte han sept. 1867 förslag om inrättande av en högre folkskola för bondsöner inom häradet. Den för ändamålet tillsatta kommittén, i vilken A. var medlem, kom emellertid till det resultatet, att man i stället borde åstadkomma en folkhögskola efter danskt mönster. Huvudsakligast genom A:s verksamhet bildades en garantiförening, vilken i den nedlagda landsvägskrogen Vilan inrättade folkhögskolan med samma namn, som öppnade sin första kurs 2/n 1868. A. blev styrelsens ordf, och kvarstod som sådan i 35 år. — Sitt intresse för folkbildningen lade A. även i dagen som riksdagsman. En motion av honom 1872 skaffade folkhögskolorna statsbidrag. 1882 motionerade han med samma framgång om statsunderstöd till mindre bemedlade elever vid folkhögskolor, 1883 förde han fram frågan om statsbidrag till arbetarinst., vilket dock beviljades först av nästa riksdag. Inom riksdagen, där A. tillhörde lantmannapartiets frisinnade flygel, vann han snart nog en betydelse, som ständigt växte med åren. Led. av Bevillningsutskottet 1873, av Konstitutionsutskottet 1874—77, av Statsutskottet 1878—84 samt från slutet av 1870-talet i lantmannapartiets niomannaråd kom A. att ta ga livlig del i tidens stora frågor: grundskatte-avskrivningen och härodningsfrågan. Han var led. såväl av skatteregleringskommittén 1879 som av 1880—82 års lantförsvarskommitté. Det Posseska härordningsförslaget 1883 hade han önskat genomdriva i ett modifierat skick, men den reservation han jämte 8 meningsfränder förde fram i Försvarsutskottet, torde mot upphovsmannens mening ha varit en av de förnämsta anledningarna till dess fällande. A. ägde betydande insikter på politikens område. Han var en klar och sakrik debattör men fullföljde envist sin en gång fattade ståndpunkt. I riksdagen uttalade han sig i övrigt såväl för reform av den kommunala rösträtten som för utsträckning av den politiska samt även för åtskilliga humanitära reformer. 1883 utgav A. ”Hvarför? Spörsmål och reflektioner rörande försvars- och skattefrågorna vid 1883 års riksdag”. — 1883 bosatte sig A. i Malmö, och då han ej längre var valbar som lantmannarepresentant, lämnade han sin politiska verksamhet. I Malmö stad kom han snart att spela en betydande roll inom det kommunala livet som stadsfullmäktig och led. av drätselkammaren. Det har sagts, att han härvid något för ensidigt tillämpade en sparsamhetsanda, som ej riktigt passade i ett raskt växande stadssamhälle. Som direktör för Oxiebanken, en av rikets största sparbanker, utvecklade han stort intresse för sparbanksväsendet i allm., var med om stiftandet av Svenska sparbanksföreningen och verkade energiskt för hävdandet av sparbankernas ställning gentemot affärsbankerna samt för deras organisatoriska frihet gentemot alltför starkt intrång av lagstiftningen. E.I. Andersson, Peter, i Högkil, riksdagsman (1883—94), hemmansägare. Led. av A.k. 1882— 84 och 1888—94, anslöt sig A. till lantmannapartiet, blev vid schismen mellan gamla och nya lantmannapartiet det förra trogen, tillhörde från 1890 dess förtroenderåd och satt 1891—94 i Statsutskottet. A. hörde till spannmålstullarnas motståndare, motionerade 1888 om valrätt åt alla kommunalt röstberättigade män, 1890 om grundlagsstadgad församlingsfrihet och röstade 1891 och 1892 mot förslagen till ny värnpliktslag; han åtnjöt på gr. av sin vederhäftighet och arbetsduglighet allmän tillit. G.Cqt. Anderson, Sven, bildhuggare (1846—1920). — 1021 — — 1022 —