ANDREWES antal europeiska scener. A:s praktfulla djupa basröst, hans goda dramatiska gestaltnings-konst och ståtliga utseende ha gjort honom till en utmärkt tolkare av de stora, krävande wag-nerska baspartierna, ss. lantgreven i ”Tann-häuser”, konung Henrik i ”Lohengrin”, Fafner i ”Rhenguldet”, Hunding i ”Valkyrian”, konung Marke i ”Tristan och Isolde” m.fl. Bland hans övriga roller märkas Sarastro i ”Trollflöjten”, Banco i ”Macbeth”, centauren i ”Bäckahästen” m.fl. A. är även en framstående och högt uppskattad oratorie- och konsertsångare. G.M. Andrewes [ä'ndröz], Lancelot, engelsk Andrienne. Detalj av målning av Antoine Watteau. teolog och biskop (1555—1626), en av angli-kanismens första high-church-män (se Anglikanska kyrkan), sin tids förnämste predikant i England. A. deltog i den engelska auktoriserade bibelöversättningen av 1611, hävdade mot jesuiten Bellarmin (se d.o.), att den anglikanska kyrkan var den sanna katolska kyrkan och oberoende av Rom. A. utgav bl.a. ”The Lambeth artides” (1595), ”Manual of private devotions” (utg. i många uppl.). S.N. Andrewes [ä'ndröz], Thomas, fysiker (1813 —85), prof, i kemi i Belfast; ägnade sig åt studiet av ozon och kritiska temperaturen. [E.M.P.W.] Andrewes [ä'ndröz], Charles William, engelsk paleontolog (f. 1866), har företrädesvis studerat de fossila däggdjuren och lämnat betydelsefulla bidrag till kännedomen om dessas historiska utveckling. E.D-r. Andri'a, stad i prov. Bari delle Puglie, Apu-lien, s. Italien; c:a 51,000 inv. (1926). Biskopssäte. Produktion av mandel och olivolja. A. var kejsar Fredrik II :s älsklingsresidens. M.P. A'ndrias Scheuchzeri [-éü'-], ett fossilt stjärt-groddjur, närbesläktat med jättesalamandern och slamdjävulen (se A m p h i u m i d æ). Längd upp till 1,2 m. Ett 1726 i tertiärskiffer vid öningen i Baden anträffat skelett beskrevs av Scheuchzer (se denne) ss. kvarlevor av en i syndafloden omkommen människa, homo di-lu'vii testis. E.D-r. Andrienne [ädriä’n] (fra.), vanl. förvanskat till a d r i e n n e, en på 1700-talet brukad damklänning med liv och kjol skurna i ett, livet framtill åtsittande men baktill lagt i djupa, lösa veck, som fortsätta till kjolkanten; kjolen vid och vanl. lång. A. har sitt namn av Teren-tius’ lustspel Andria, vilket på franska under titeln ”L’Andrienne” gavs i Paris 1703, varvid titelrollens innehavarinna Marie Carton Dan-court bar en klänning av ovan beskrivna form. A. förekommer ofta på Watteaus dambilder och var i bruk åtminstone till in på 1770-talet med små förändringar. — A. kallas i Tyskland vanl. Contouche el. Kontusche. I.H.I. Andrieux [ädriö'], Fran?ois Jean Stani s 1 a s, fransk diktare (1759—1833), prof, i litteratur vid École polytechnique 1804, sedermera vid Collège de France, sekreterare vid akademien från 1819 till sin död. Helt och hållet 1700-talsmänniska i Voltaires anda, bekämpade han den romantiska skolan och kritiserade i sina föreläsningar bl.a. dess beundran för Shakespeare. Bland hans diktverk märkas lustspel, ss. ”Les étourdis, ou le mort supposé”, och eleganta versberättelser, ss. ”Le meunier de Sans-Souci”, ”La promenade de Fénelon”, ”Le procès du sénat de Capoue”. 1818—23 utgav A. i 4 bd sina ”Oeuvres”. [Hj.G.] Andrieux [ädriö'], Louis, fransk politiker (f. 1840), grundade advokatfirma i Lyon, oppositionsman under Napoleon III, radikal deputerad 1876. A. slöt sig 1888 till det boulangistiska partiet, tog aktiv del i Panamaaffären 1892 —93, övergick vid sekelskiftet officiellt till den yttersta högern, — 1071 — — 1072 —