ANDROSPORER 12 år, lyckades slutl. fly och begav sig på vidsträckta resor. Efter Manuels död (1180) återvände A. till Konstantinopel, störtade kejsarinnan Maria och tilltvingade sig 1183 medregent-skapet. Han lät strax därefter mörda Marias son Alexios och äktade dennes trolovade Agnes, en dotter till Ludvig VII av Frankrike. A. regerade med kraft och skicklighet, ehuru hans grymhet gav anledning till talrika uppror. När konung Vilhelm II av Sicilien 1185 erövrade Thessalonike och drog mot Konstantinopel, blev A. avsatt och dödad. [S.B/n.] 2) A. II (d. 1332), son till Mikael Palaiolo-gos, regerade 1282—1328, var intresserad av kyrkopolitiska frågor men försummade sitt lands handel och flotta. A. störtades av sin sonson A. III. [S.B/n.] 3) A. III, kejsare 1328—41. Under hans regering intogo de osmanska turkarna 1330 Ni-cæa och utsträckte sin makt ända till Bosporen, under det att serberna erövrade Bulgarien, Makedonien och Epirus. [S.ö/n.] 4) A. IV (d. 1385), son till Johannes V Pa-laiologos, regerade 1369—70; när hans fader befann sig i Västeuropa för att söka hjälp mot turkarna, sammansvor han sig 1375 med Sand-schi, sultan Murad I:s son, mot fadern. Komplotten upptäcktes, och A. blev bländad och kastad i fängelse. 1376 befriades han av ge-nuesarna, slöt fred med fadern och erhöll 1381 några besittningar i Trakien. [S.Bln.] Andropo'gon, växtsläkte av fam. gräs och omfattande o. 200 arter med utbredning i alla världsdelar, huvudsaki. tropikerna, där de särsk. förekomma på savanner, några arter även i de tempererade zonerna. A. ischæ'mon, blodhirs, hönsfot, växer i Mellaneuropa och i Asien. Av A. squarro'sus (murica'tus), en i tropikerna förekommande sumpväxt med aromatisk rotstock, i Indien kallad khus-khus, tillverkas mattor och skärmar, s.k. vissaries, vilka, fuktade och utsatta för luftdrag, kyla och parfymera luften i rum samt av vilka beredas stimulerande och antiseptiska medel, ävensom parfymer. Ur de ostindiska och afrikanska arterna A. schæna'nthus, citrongräs, och A. nar-dus, den senare odlad på Ceylon och i Främre Indien, destilleras välluktande olja, lemonoil, palmorosa- el. citronellaolja, vilka ofta användas till förfalskning av rosenolja. Se även S o r g h u m. O.Gz. Andros. 1) Grekisk ö i Egeiska havet, den nordligaste av Kykladerna; 405 kvkm.; c:a 19,000 inv. Det 10 km. breda Dorosundet skiljer A. från Eubea; öns största höjd är 975 m. Särsk. i v. odlas sydfrukter, oliv- och mullbärsträd samt vin. På ö. kusten ligger huvudorten A. ön befolkades tidigt av joner, kom 133 f.Kr. under romarna, blev självständig 1207, tillföll turkarna 1566 och tillhör sedan 1829 Grekland. M.P. 2) Den största av Bahamaöarna, Västindien; 3,524 kvkm.; 6,976 inv. (1921). A., som eg. består av flera öar, är låglänt och sumpig samt omgives av rev. På A. bedrives svampfiske. M.P. Andro'sace, växtsläkte av fam. viveväxter och omfattande ett 50-taI arter med utbredning i n. tempererade zonen, samtliga småväxta örter med rosettställda el. tuvlikt gyttrade blad, små, röda el. vitaktiga blommor, som till sin Vindarnas torn i Aten, byggt av Andronikos. byggnad likna gullvivans, men ha mera ägg-formig kronpip, samt kapselfrukt. Ett stort antal arter förekomma på Alperna och andra Europas berg, i s. och mellersta Sverige på backar, företrädesvis å kalkgrund, A. septen-triona'lis, flockarv, hillsko, en liten, tvåårig växt med rosettvisa, lansettlika blad och vita, i flock anordnade blommor. Flera arter äro omtyckta prydnadsväxter, särsk. på Stenberg, ss. A. sar-mento'sa och lanugino'sa (från Himalaja), A. villo'sa, A. chamæja'sme m.fl. O.Gz. Androspo'rer, hanliga svärmceller hos algsläktet Oedogo'nium (se d.o.), vilka bildas i antheridieliknande celler och sedermera fästa — 1077 — — 1078 —