ANHYDRID Huvudstad är Dessau. Av de båda huvuddelarna är den ö. övervägande slättland, n. om Elbe mestadels sandigt och skogrikt; även kring Dessau finns mycket skog och ängsmark; v. därom är den förnämsta jordbruksbygden med vete- och sockerbetsodling. Det på Harz liggande området är särsk. i s. skogrikt; högsta punkten är Viktorshöhe, 582 m. Bland industrier, som grunda sig på jordbruket, märkas framför allt sockerfabriker, brännerier och bryggerier. På Harz idkas bergsbruk. A:s största rikedom utgöra Irunkols-, stensalt- och kaliförekomsterna; mer än % av Tysklands stensalt utvinnes här. De viktigaste städerna äro jämte Dessau Bernburg, Cöthen och Zerbst. — A:s författning är av den 18/7 1919; lantdagen består av 36 på 4 år valda medlemmar, vilka utse regeringen, bestående av ministerpresidenten och två ministrar. M.P. Historia. A. tillhör till allra största delen det område av Tyskland, som varit befolkat av slaver och först småningom förtyskats genom kolonisation västerifrån. Ända från den tid, då hela A. lydde under tyska furstar, har huset Askanien (se d.o.) härskat i A. Landet har ofta i hög grad varit splittrat mellan olika linjer, men det förenades 1863 definitivt under hertigen av A.-Dessau. 1866 stod A. på Preussens sida i tysk-österrikiska kriget och inträdde s.å. i Nordtyska förbundet. Vid tyska revolutionen 1918 var den blott 17-årige Joachim Ernst hertig av A.; å hans vägnar abdikerade förmyndaren prinsregenten Aribert. S.Bln. Anharmo'niskt förhållande (enl. den franske matematikern Chasles) el. dubbelförhållande (urspr. ”dubbelsnittsförhållande”, hos Möbius och andra tyska matematiker) mellan 4 i följd tagna punkter A, B, C, D på en , AC AD , rat hnje definieras som uttrycket -: el. AC BD —. — . Dubbelförhållandet har den viktiga BC AD & egenskapen att vara projektiviskt, d.v.s. om fyra räta linjer i samma plan gående genom en gemensam punkt skäras av en femte linje, så bilda de fyra snittpunkterna samma dubbelförhållande, hur än den skärande linjen dragés. Denna utomordentligt innehållsrika sats finnes uttalad redan hos den grekiske matematikern Pappos, bevisades och användes i den nyare matematiken först av Blaise Pascal och har sedermera blivit av grundläggande betydelse i den projektiva geometrien (se d.o.). Z-n. Anhelation [-Jo'n], andfåddhet. A'nherre, (adlig ätts) stamfader. Jfr A n o r. Anhidros [-å's] el. a n i d r o s, fullständig av- Oppslagsbok. I. ____ 1121 ___ 36 saknad av svettsekretion, är iakttagen endast hos 3 personer, tillhörande samma familj, samtliga behäftade med andra missbildningar. De saknade fullständigt svettkörtlar. Se även Olighidros. P.M.S. AnhiTna, en sydamerikansk fågelart. Se Värnfåglar. Anhi'nga, inhemsk benämning på en till släktet Plotus (se d.o.) hörande fågelart. Anholt, dansk ö mitt i Kattegatt, största längd 10 km.; 21,75 kvkm.; 286 inv. (1925). Utmed stränderna finnas sanddyner, som i s.v. uppnå 48 m:s höjd. Farliga rev omgiva ön utom i s.o. Endast i v. finns odlad jord, c:a Vio av ön, med råg, havre och potatis. De forna skogarna av gran och fur ha utrotats, ön utgör en s:n under Nörre Herred, Randers amt; endast en by finns, A., på v. sidan. Fiske är huvudnäring. M.P. Anholts Knob, i Kattegatt beläget danskt fyrskepp, varnande för det från ö. kusten av Anholt utskjutande, farliga österrevet. E.Hg. Anhui, prov, i Kina, se N g a n-h u e i. AnhydrFd, kem., förening, som härledes ur ett hydrat av syra el. bas genom borttagande av vatten. Oorganiska anhydrider kunna uppkomma genom förbränning av motsvarande element i luft, så t.ex. av fosfor fosforsyrans a., P2O5, el. av svavel svaveldioxid, svavelsyr-lighetsanhydrid, SO2. — Av organiska syror härledas syreanhydrider, genom att två syre-molekyler avspjälka en molekyl vatten, t.ex. CHS . COOH CH3 . CO = >0 + H,0 CHS . COOH CH3 . COZ De kunna framställas genom att behandla syran med vattenabsorberande medel el. genom att låta syreklorider (se d.o.) inverka på syrornas alkalisalter. Behandlas en syreklorid av en syra med ett salt av en annan syra, er-hålles en s.k. blandad syreanhydrid. Vid två-basiska syror kan anhydridbildning ske inom samma molekyl, t.ex. CH„ . COOH CH„ . CO = | >o+h2o CH2 . COOH CH2 . COZ bärnstenssyra bärnstenssyreanhydrid Föreningar, i vilka finns möjlighet för flera molekyler vatten att utträda, kunna giva upphov till ofullständiga anhydrider, a n h y d r o-föreningar. — Anhydriderna äro olösliga i vatten och ha högre kokpunkt än syrorna själva. De upptaga i regel lätt vatten och återgå till syror; giva med ammoniak aminer och med alkoholer estrar. [Lj.] Biologiskt tages a. ofta i vidsträcktare bemärkelse och betecknar över huvud taget orga- — 1122 —