ANGOUMOIS yltrat om henne: ”Denna hertiginna är familjen Bourbons enda karl”. Efter julirevolutionen begav hon sig till England. Mot slutet av sitt liv bodde hon på Frohsdorf vid Wiener-Neustadt hos sin nevö, legitimisternas tronföljare, greven av Chambord. Hon har efterlämnat ”Mémoire écrit par Marie Thérèse Charlotte de France sur la captivité de ses pa-rents” (utg. 1892) och ”Journal de la duchesse d’A. 5 oct. 1789—2 sept. 1792” (utg. 1893). [7?.G.] Angoumois [ägompa'], prov, i v. Frankrike, omfattande en del av nuv. dep. Charente och en del av dep. Dordogne. I romersk tid Civi-tas Ecolismensium, var A. under medeltiden grevskap, senare benämt grevskapet Angou-lème (se d.o.). G.N.;1.A. Angrecum sesquipedale. Angra do Heroi'smo, stad på s. kusten av ön Terceira, Azorerna; 10,057 inv. (1920). God hamn. Säte för biskopen över Azorerna. A. var ögruppens huvudstad intill 1832. M.P A'ngra Pequena [-ke'na], gammalt namn för hamnstaden L u d e r i t z (se d.o.) i s. Sydväst-afrika. Angre cum, växtsläkte av orkidéernas fam. med utbredning i tropiska Afrika samt på Madagaskar och Maskarenerna. Släktet räknar ett 20-tal arter, däribland den ståtliga A. (Macrople'ctrum) sesquipcda'le, vars smala, trådlika blomsporrar nå en längd av V2 m. Bladen av den på Madagaskar inhemska A. fragrans innehålla kumarin och begagnas till te (Fahamte) el. till parfymering av te, i hemlandet även som botemedel mot lungsjukdomar. O.Gz. Angri, stad i prov. Salerno, Italien, s.o. om Vesuvius; c:a 11,500 inv. Bomulls- och silkes spinnerier. M.P Angriva'rier, germansk stam. Deras landområde synes ha legat på båda sidor om We-ser. I n. gränsade a:s land till chaukernas, på någon punkt stötte det samman med cherus-kernas. De stodo liksom andra folk i dessa trakter under romersk överhöghet till 9 e. Kr. Om deras historia veta vi i övrigt endast, alt de 98 utvandrade till Lippedalen. — I närheten av Stolzenau (i Hannover) tror man sig ha funnit en av Tacitus nämnd gränsvall mellan a:s och cheruskernas land. S.Bln A'nguidæ, en fam. ödlor. Se O r m s 1 å r. AnguFlla [apgi-], brittisk ö bland Små An tillerna, Västindien, en av de nordligaste av Leeward islands på 18° n. br.; 91 kvkm.; 4,230 inv. (1921; 46 inv. pr kvkm.). A. består av gamla erupliver och tertiär kalk; ön är flack och låglänt och har en saltsjö i mitten. Näringar äro boskapsskötsel, bomulls- och ana nasodling samt saltutvinning. A. lider ofta av torka. M.P. Angui'lla, se Ålsläktet. Angui'llidæ, se Å 1 f a m i 1 j e n. AnguiTlula, ett släkte bland rundmaskarna. Se Ä 11 i k å 1. Anguis, ödlesläkte inom fam. A'nguidæ. Se O r m s 1 å r, Angulä'r förstoring, vinkelförstoring. Se O p tiska instrument. A'ngusboskap, skotsk nötkreatursras (se d.o.), finns numera i många länder och hålles hu-vudsakl. för köttets skull. Färgen är svart. Horn saknas. En fullvuxen ko väger 450— 550 kg. H.Fqt. Angöra land, närma sig en kust, så alt fartygets läge kan bestämmas genom pejling av kända punkter i land. Kallas även att ”laga landkanning”. H.S-k. Angöringsboj, flytande sjömärke, anbringat till sjöss utanför hamn el. farvattensförlräng-ning för att underlätta angöring och insegling. H.S-k. Anhaloni'n, kem., se M e s k a 1 i n. Anhalo'nium, växtsläkte av fam. Cacta'ceæ. Se Ariocarpus. Anhalt, äldre benämning på hållplats ocb håll- och lastplats. A'nhalt, delstat i mellersta Tyskland, kring Elbe, Mulde och Saale ö. om Harz, omslutes av preussiska prov. Sachsen utom i n.ö., där det stöter intill Brandenburg. En mindre del ligger avskild på Harz; dessutom ligga 5 smärre enklaver på preussiskt område. Areal 2,299 kvkm. (det 12:e i ordningen av de tyska länderna); 351,045 inv. (1925; 153 inv. pr kvkm.), därav 320,850 protestanter, 14,129 katoliker. — 1119 — — 1120 —