Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Anglisera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANILINFÄRGER
nar stjärnbilderna i zodiaken (djurkretsen, se
d.o.):
Sunt Aries, Taurus, Gemini, Cancer, Leo,
Virgo
Libraque, Scorpius, Arcitenens, Caper,
Am-phora, Pisces.
För versens skull har Sagittarius utbytts mot
Arcitenens, Capricornus mot Caper och
Aqua-rius mot Amphora. C.V.L.C.
Anicet-Bourgeois [anisä'-borzQa'], A u g u
s-t e, fransk teaterförf. (1806—71). A. skrev
sedan 1825 en mängd på sin tid populära
folkstycken, skådespel såväl som lustspel,
vådeviller och opera-comique-texter, ofta i förening
med andra, A. Dumas d.ä., P. H. Féval, J. P.
Aniene-fallen vid Tivoli.
Lockroy, A. M. B. Gaudichet-Masson m.fl. Av
hans stycken äro flera uppförda i Sverige,
bl.a. ”La petite Fadette” (”Lilla Fadette”, 1854)
efter George Sands roman, senare undanträngd
av Charlotte Birch-Pfeiffers ”Syrsan”. G.K-g.
Anidros [-å's], se A n h i d r o s.
Anie'ne, A n i o, flod i mellersta Italien,
biflod från v. till Tiber. A. bildar de berömda
vattenfallen vid Tivoli, genomflyter
Campag-nan och mynnar i Tiber 3 km. n. om Rom,
som fordom genom vattenledningar fick
dricksvatten från A. Längd 118 km. M.P.
AnileFn, handelsnamn för vissa
anilinfär-ger.
Anili'der, syrederivat av anilin och andra
aromatiska baser, bildas genom kokning av
basen med syran. Se Acetanilid.
Anili'n, aminobensol, f eny la m in,
kemisk förening, C6H5 . NH2, som förekommer i
stenkolstjära och bildas vid reduktion av
nitro-bensol. A. är en färglös olja, luktar svagt
aromatisk, kokar vid 184°, är ett gott
lösningsmedel för många eljest svårlösliga föreningar
(indigo, svavel) och användes för
framställning av många färgeritekniskt och
farmaceu-tiskt viktiga föreningar. Tekniskt framställes
a. ur nitrobensol genom reduktion med järn
och saltsyra (även elektrolytiskt el. medelst
svavelföreningar). Nitrobensol erhålles genom
inverkan av salpetersyra på bensol; utgår man
från råbensol, får man en blandning av
nitrobensol och nitrotoluoler, ur vilken utvinnes en
anilinolja, som består av a. och toluidiner,
och som användes för framställning av röda
färgämnen (”rödolja”). Skiljer man toluol och
bensol genom rektifikation, så ger den rena
bensolen rent a. (”blåolja”). Anilinsalt,
klor-vätesyrat a., C6Hg . NH2 . HC1, erhålles genom
att mätta a. med klorväte; användes för
svart-färgning av bomull. [E.M.P.W.]
Anilinblått, trifenylrosanilin, ett
tjär-färgämne. Färgbasen C20H18N3(C6Hg)3O bildas
vid upphettning av rosanilin med
överskjutande anilin. Dess klorvätesyrade salt
förekommer i handeln som gentiana-, ljus-, sprit-,
opal- el. finblått. De lösliga natriumsalterna
användas ss. alkaliblått (Nicholsons blått),
resp, vattenblått (opal-, siden-, bomullsblått
o.s.v.) för färgning av ylle, siden och betad
bomull. [E.M.P.W.]
Anilinfärger benämnas olika konstgjorda
organiska färgämnen, hörande till skilda
grupper, som framställas av anilin el. den därmed
i nära sammanhang stående basen toluidin.
Eftersom såväl anilin som toluidin i sin tur
erhållas ur stenkolstjära, utgöra a. en del av de
talrika s.k. tjärfärgämnena (se d.o.), som
utvinnas härav. — Den storartade
anilinindu-strien, vars utveckling är ett lysande exempel
på samarbete mellan teori och praktik och på
praktiskt utnyttjande av vetenskapligt-kemiska
undersökningar, grundar sig på A. W.
Hof-manns (se denne) klassiska undersökningar
över anilin och dess föreningar. Den första
tekniskt framställda anilinfärgen var mauvein
(violett), som engelsmannen Perkin 1856 erhöll
av anilin genom behandling med
kaliumbikro-mat och svavelsyra. A. W. Hofmann iakttog
1858 bildningen av anilinrött, som kort därpå
fabricerades av Verquin i Lyon och fördes i
handeln under namn av fuksin. Av stor
praktisk betydelse var upptäckten av Lauths
vio
— 1125 —
— 1126 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0689.html