ANNAMITISKA SPRÅKET franskt protektorat, som utåt skulle representeras av den franske generalresidenten, vilken å andra sidan icke ägde att blanda sig i den inre administrationen. A. är alltså f.n. ett kejsardöme under franskt beskydd och ingår i det franska generalguvernementet Franska Indokina; den verkliga makten befinner sig hos den franske överresidenten. Den viktigaste händelsen i A:s historia under den senaste tiden är inrättandet (1926) av en annamitisk folkrepresentation. — Litt: R. C. Majumdar, ”Champa” (i ”Punjab oriental series”, 1927); Maybon, ”Histoire möderne d’Annam 1592— 1830” (1920). C.F. Annami'tiska språket. A. s:s ställning är ganska oviss. Enl. somliga forskare är det besläktat med mon-khmerspråken (kambodjiska etc.), enl. andra med de siamo-kinesiska språken. Avgörandet försvåras av den mängd låneord, som inkommit från såväl mon-khmer-håll som från siamesiskt och kinesiskt; de talrika kinesiska lånen datera sig från slutet av 1 :a årtusendet e. Kr., då kinesiskt kulturinflytande erövrade An-nam. Än i dag är skriften den kinesiska och litteraturen väsentligen kinesiska verk. A. s. är monosyllabiskt och har ett utvecklat system av musikaliska accenter. Dess grammatiska system är ”isolerande”, d.v.s. orden böjas ej, utan ordställning och hjälpord äro de huvudsakliga grammatiska hjälpmedlen. Rätt betydande dialektala skillnader finnas, särsk. mellan språket i Tongking och i egentliga Annam. B.K. Anna Pere'nna, fornitalisk gudinna, sannolikt representerande årets växling (lat. annus, år). Hennes fest firades under lössläppta former i mars, det gammalromerska årets första månad, ss. ett slags folklig nyårsfest. På gr. av namnlikheten har A. P. även identifierats med drottning Didos (se d.o.) syster Anna. H.Sj. Annapolis [änä'polis]. 1) Huvudstad i Mary-land, U.S.A., vid Chesapeake bay, s. om Baltimore; 11,214 inv. (1920). A. är säte för United States naval academy (sjökrigsskola), grundad 1845. J.C. Utsikt över Annapolis. I fonden sjökrigsskolan, Naval academy. En av universitetsbyggnaderna i Ann Arbor. 2) Hamnstad i s.ö. Nova Scotia, Canada, vid en vik av Fundy bay; 836 inv. (1921). A., som är medelpunkt för ett rikt åkerbruksområde, är den äldsta europeiska staden i Nordamerika n. om Mexikanska bukten, grundlagd under namn av Port Royal 1604 av fransmännen. J.C. Ann Arbor [än ä'ba], stad i s.ö. Michigan, U.S.A., v. om Detroit; 19,516 inv. (1920). A. är säte för University of Michigan, grundat 1837. J.C. Annas, judisk överstepräst, se Hannas. Anna'ter (lat. anna'tæ, årspengar, av annus, år), avgift vid erhållandet av ett kyrkligt ämbete (benefi'cium), urspr. en gåva, efterhand en bestämd avgift till den ordinerande biskopen. Sedan tillsättandet av ämbeten blivit påvens ensamrätt, erlades denna avgift, a. el. servitier, till kurian (se d.o.). På Konstanz-konsiliet 1418 bortföllo a. för lägre och för vakanta ämbeten. A. utgöra alltjämt en av katolska kyrkans inkomster. De uppdelas i 1) a. i eg. mening för beneficier, som tillsättas av påven själv; de utgöras av hälften av första årets inkomster, 2) servi'tia coinmu'na, för beneficier, som tillsättas av påven och det påvliga konsistoriet; de bestå av första årets inkomster. I Sverige avskaffades a. genom besluten i den s.k. ”Ordi-nantian” på Västerås riksdag 1527, i samband med att biskopar och präster ej längre behövde få ämbetsbekräftelse från Rom utan tillsattes med konungens medgivande. S.N. Anna'tto, färgämne, se A n a 11 o. Annbok, bot., se A v e n b o k. Annebergs tändsticksfabrik är belägen i Smålands Anneberg, N. Solberga s:n, Jönköpings län, n.ö. om Nässjö. Äges av Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriks-a.-b. J.C. Anneberg—Ormaryds järnväg. A. O. J., smalspårig (0,6 m.) järnväg mellan Smålands Anneberg och Ormaryd å Nässjö—Oskarshamn-järnvägen. 7,i km. lång, äges av ett a.-b., trafikerad sedan 1909. J.C. Annecy [ansi'], stad i dep. Haute-Savoie, ö. Frankrike, vid Thiouflodens utflöde ur Annecy- — 1163 — — 1164 —