ANNAM rane över Hué till Quang-tri, i n. från Vinh till Ninh-binh och i s. från Phan-tiet till Saigon i Kochinkina; dessutom är järnväg under byggnad el. planerad längs den övriga kusten. — Importen 1926 betingade ett värde av 67,468,123 fr (bomullsvaror, te, petroleum, papper), exporten 96,775,317 fr. (socker, ris, bomull, siden, kryddor). — Litt.: G. Caillard, ”LTndochine” (”Notre domaine colonial”, 8, 1922). M.P. Historia. Annamiternas historiska tradition förlägger grundandet av ett annamitiskt rike tillbaka ända till en tidrymd motsvarande c:a 3000 f.Kr. och låter det äldsta furstehuset vara befryndat med de kinesiska kejsarna, men denna tradition är en senare, till stor del ohistorisk konstruktion. På säkrare mark röra vi oss först, när den kinesiska expansionen mot s. började. Kejsar Shi-huang-li erövrade 214 f.Kr. Tongking och n. delen av nuv. A. Efter hans död (210 f.Kr.) kom n. A. under det i s. Kina uppfattade riket Nan-yue, vid vars fall (111 f.Kr.) det ånyo förenades med det kinesiska riket. Den n. delen av de kinesiska besittningarna beboddes av ett folk, som med all säkerhet fortlever i de nuv. annamiterna; i s. delen av de kinesiska besittningarna och i de ännu sydligare belägna delarna av nuv. Franska Indokina uppträder däremot Chamfol-ket (se Cham). En ättling av detta folk, i de kinesiska källorna kallad Kiu Lien, upprättade o. 192 e.Kr. ett självständigt rike, av kineserna kallat Lin-i. Vid samma tid el. måhända ännu tidigare inträffade den märkliga hinduiska kolonisationen; mot slutet av 100-talet e.Kr. uppträder en viss Cri Mara ss. härskare över ett område motsvarande det senare Kauthara (nuv. Khan Hoa). En sammansmältning mellan de av de indiska invandrarna grundade smårikena och det av Kiu Lien grundade Chamriket, varvid de säkerligen fåtaliga invandrarna politiskt och som ras uppgingo i chamfolket, under det att de i kulturellt avseende påtryckte detsamma sin prägel, synes ha givit upphov till riket Champa, vilket redan under 200-talet uppträder ss. en betydande maktfaktor. Om dess historia i övrigt se Champa. Den n. delen av nuv. A. stod med smärre avbrott under kinesisk överhöghet ända till 939 e.Kr. Det kinesiska väldet utövade ett avgörande inflytande på den underkuvade befolkningens språk och kulturliv. Begagnande sig av de förvirrade förhållandena i Kina efter Thang-dynastiens fall (907) gjorde sig annamiterna självständiga. Den första annamitiska dynastien grundades 939 av Ngo Quyen. Som den egentlige stiftaren av det annamitiska riket plägar emellertid räknas Dinh Bo Linh (968—979). A:s historia under de följande årh. utfylles av rikets endast av en kortvarig kinesisk ockupation (1407 —28) avbrutna maktökning på Champa-rikets bekostnad, vilket senare 1471 så gott som förintades av den annamitiska övermakten och sedan förde en tynande tillvaro ända till 1822, då dess siste härskare flydde undan annamiterna till Kambodja. Under 1500-talet försvagades den sedan 1428 härskande Le-dyna-stiens makt genom vissa ätters stigande politiska inflytande. Sålunda grundade Nguyen-ätten 1568 ett nytt rike Kochinkina; denna ätt innehade även den verkliga makten i det egentliga A., under det att Le-dynastien härskade endast till namnet. En vändning inträffade först med Tay-son-upproret; Nguyen-fursten Due-tong fördrevs 1774, och upprorsledaren Nguyen Van-Nhac lät utropa sig till härskare 1777. Den siste konungen av Le-dynastien avsattes 1785, och riket delades mellan upprorsledaren och hans två bröder. Emellertid uppstod en av Siarn understödd motrörelse, ledd av den rättmätige arvtagaren till Nguyen-furs-tarnas maktställning, Nguyen-Anh, som så småningom lyckades underlägga sig Kochinkina, det egentliga A. och Tongking och sålunda 1802 kunde låta utropa sig till kejsare över ett enhetligt annamitiskt rike. Han antog därvid namnet Gia-long. Under denna tid började det för A:s senare historia så betydelsefulla franska inflytandet. En fransk missionär, Pigneaux de Béhaine, hade tillrått Nguyen-Anh att söka ernå hjälp av Frankrike och sändes av denne till Versailles för att underhandla med franska regeringen. Resultatet blev fördraget av 1787, varigenom hamnen Tourane och ön Pulo Con-dor avträddes till Frankrike och fransmännen erhöllo rätt till fri handel i A. med uteslutande av övriga europeiska nationer. En stagnation inträdde emellertid därefter i Frankrikes annamitiska politik; det dröjde ända till 1858, innan Frankrike ånyo sökte göra sitt inflytande gällande i A. Under denna tid hade Gia-long avlidit (1820), och de följande härskarnas främ-lingsfientliga politik blev den närmaste anledningen till den franska interventionen av 1858, vars resultat blev fördraget i Saigon 1862, varigenom de s. provinserna och Pulo-Condor avträddes åt Frankrike. 1867 följde Frankrikes annexion av de s.v. provinserna, varigenom Kochinkina i sin helhet kom under franskt välde. Nästa steg i den franska ockupationen var besättandet av Hanoi 1873, varigenom Tongking kom i fransmännens händer. Denna ockupation visade sig emellertid icke hållbar, varför en ny fransk offensiv kom till stånd 1883, vilken slutl. ledde till ett fördrag 1884, varigenom A. i sin helhet förvandlades till ett — 1161 — — 1162 —