Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Annamitiska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNOBON
de betydelse både för svenskt biblioteksväsen i
allm. och för forskningsmöjligheterna vid det
nordsvenska univ. i sht. Det krävande
chefskapet nödgade A. att helt lägga åt sidan sitt
historiska författarskap, men omedelbart efter
sin avgång återupptog han arbetet med
univer-sitetshistorien uch fullföljde den i 4 bd jämte 4
bd aktstycken fram till 1792. Detta A:s litterära
huvudarbete är i sitt slag enastående och kan
utan tvekan betecknas som ett av den svenska
hävdateckningens allra främsta arbeten,
vidgande sig till en den svenska vetenskapens historia
fram till gustavianska tidens slut och på varje
sida vittnande om sin förf:s kunskapsrikedom
och mogna omdöme; om de grundliga
förarbeten, som ligga bakom, erinra de 62 bd och 15
kapslar excerpter, som överlämnats till Uppsala
univ.-bibl. Till ”Svenska akad:s handlingar”
bidrog A. med minnesteckningar över Gunnar
Wennerberg (1902), Olaus Martini (1903) och
Magnus Stenbock (1905). G.Cqt.
An nescis, mi fili, quanti'lla prude'ntia
mundus rega'tur? (lat.), ”Vet du då icke, min son,
med huru liten klokhet världen kan styras”,
ofta förkortat till blott Quantilla prudentia, ett
latinskt bevingat ord, som enl. traditionen skall
ha yttrats av Axel Oxenstierna 1641, då hans
30-årige son Johan tvekade att mottaga
uppdraget att som sändebud deltaga i de westfaliska
fredsförhandlingarna. Emellertid förekommer
satsen några gånger i tryck hos olika förf, på
tyska och engelska redan före 1641; bl.a.
till-skrives den Julius II, som var påve 1503—13.
Däremot kan traditionen, att Axel Oxenstierna
fällt yttrandet, ej spåras före 1777, men det
tillägges allmänt denne av senare förf., såväl
utländska som svenska. — Litt.: S. E. Bring i
”Historisk tidskrift” (1912). C.V.J.
Annesley, Arthur, earl av A n g 1 e s e y (se
d.o.).
Annetorp, kalkbrott s. om Limhamn, s.v.
Skåne; 224 har; taxeringsvärde 554,000 kr.
(1926). Tillhör Skånska cement-a.-b. M.P.
Anne'x, bihang, sidobyggnad,
dotterförsamling. Jfr Annexförsamling.
Annexbatteri, batteri för grövre
artilleripjäser, anlagt utanför ett fort men med anslutning
till och för samverkan med detta. A.W.G.
Annexceller, även kallade följeceller, äro i
kärlknippenas sildel förekommande celler, som
gränsa in till silrören. Se S i 1 r ö r. O.Gz.
Annexförsamling. Om ett pastorat består
av flera församlingar, kallas en av dem
moderförsamling — vanl. den, i vilken kyrkoherden
är bosatt — och de övriga annexförsamlingar.
I a., som har egen präst, är denne el. den, som
förestår hans tjänst, ordf, i kyrkostämma,
kyrkoråd och skolråd, när kyrkoherden el.
den
nes ställföreträdare ej är å stämman tillstädes.
De flesta annexförsamlingar ha numera egen
kyrkobokföring. Jfr Kapellförsamling.
G.Wbg.
Annexhemman kallas i annexförsamlingar i
Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän och
Gotland belägna hemman, vilka anslagits till
prästerskapets avlöning. Utarrenderas numera
under namn av löneboställen enl. föreskrifterna i
ecklesiastik boställsordning 1910 och
ecklesiastik arrendeförordning 1925. Se även L ö
ne-boställe. G.Wbg.
Annexion [anäkjo'n], se Annektera.
Annihilationsteorien [-Jo'ns-] (till lat. nihil,
intet) hänför sig till föreställningen om en Guds
slutuppgörelse med det onda, antingen i form
av evig fördömelse el. en ”alltings återställelse”,
apokatastasis (se d.o.), el. som tredje
möjlighet en förintelse, annihilation, av det onda. S.N.
Anniston [ä'nistan], industristad i Alabama,
U. S. A., ö. om Birmingham; 17,734 inv. (1920).
A., som ligger inom det sydappalachiska
järnmalms- och koldistriktet, har haft en mycket
hastig utveckling; det hade ännu 1880 blott 942
inv. J.C.
Anniversa'rium (neutr. till lat. anniversa'rius,
”årl. återkommande”), årl. återkommande
minnesfest; i katolska kyrkan den på en avliden
persons begravningsdag årl. firade
själamäs-san. [W.N.]
Anno (av lat. annus, år), mest i latinska
sammansättningar: a. ab urbe co'ndita, under (det
el. det) året efter stadens (Roms)
grundläggning, a. ante (el. post) Christum natum, året
före (el. efter) Kristi födelse, a. Christi el.
Do’-mini, under Kristi el. Herrens år, d.v.s. efter
Kristi födelse, a. mundi, under världens år,
d.v.s. efter världens skapelse, a. regni, under
(det el. det) regeringsåret. — A. hegiræ, se
H i d j r a. — Jfr Anno sant o.
Anno, H a n n o, helgon, ärkebiskop av Köln
1056—75. A. vistades i sin ungdom i
Bam-berg, uppmärksammades av kejsar Henrik III
och blev 1056 ärkebiskop i Köln. Efter Henrik
HI:s död anförtrodde kejsarinnan Agnes honom
uppdraget att uppfostra den minderårige
Henrik IV. I dennes namn förestod han
riksregeringen, men fick snart träda tillbaka för
Adalbert av Bremen (se denne). A. dog 1075 och
kanoniserades 1183 av Lucius. Han
reformerade klostren inom sitt stift och inrättade 5
nya, bland dessa det berömda abbotstiftet
Sieg-burg, där han begrovs. A. firas 4/i2 och
avbildas som biskop med en kyrkomodell. T.S-d.
Annobo'n, A n n o b o m, vulkanö, tillhörande
Spanska Guinea, s. om ekvatorn i
Guineabuk-ten; 17 kvkm.; 1,393 inv., negrer utom 5 vita.
Bananer och palmolja produceras för eget be-
— 1169 —
— 1170 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0713.html