ANNOBON de betydelse både för svenskt biblioteksväsen i allm. och för forskningsmöjligheterna vid det nordsvenska univ. i sht. Det krävande chefskapet nödgade A. att helt lägga åt sidan sitt historiska författarskap, men omedelbart efter sin avgång återupptog han arbetet med univer-sitetshistorien uch fullföljde den i 4 bd jämte 4 bd aktstycken fram till 1792. Detta A:s litterära huvudarbete är i sitt slag enastående och kan utan tvekan betecknas som ett av den svenska hävdateckningens allra främsta arbeten, vidgande sig till en den svenska vetenskapens historia fram till gustavianska tidens slut och på varje sida vittnande om sin förf:s kunskapsrikedom och mogna omdöme; om de grundliga förarbeten, som ligga bakom, erinra de 62 bd och 15 kapslar excerpter, som överlämnats till Uppsala univ.-bibl. Till ”Svenska akad:s handlingar” bidrog A. med minnesteckningar över Gunnar Wennerberg (1902), Olaus Martini (1903) och Magnus Stenbock (1905). G.Cqt. An nescis, mi fili, quanti'lla prude'ntia mundus rega'tur? (lat.), ”Vet du då icke, min son, med huru liten klokhet världen kan styras”, ofta förkortat till blott Quantilla prudentia, ett latinskt bevingat ord, som enl. traditionen skall ha yttrats av Axel Oxenstierna 1641, då hans 30-årige son Johan tvekade att mottaga uppdraget att som sändebud deltaga i de westfaliska fredsförhandlingarna. Emellertid förekommer satsen några gånger i tryck hos olika förf, på tyska och engelska redan före 1641; bl.a. till-skrives den Julius II, som var påve 1503—13. Däremot kan traditionen, att Axel Oxenstierna fällt yttrandet, ej spåras före 1777, men det tillägges allmänt denne av senare förf., såväl utländska som svenska. — Litt.: S. E. Bring i ”Historisk tidskrift” (1912). C.V.J. Annesley, Arthur, earl av A n g 1 e s e y (se d.o.). Annetorp, kalkbrott s. om Limhamn, s.v. Skåne; 224 har; taxeringsvärde 554,000 kr. (1926). Tillhör Skånska cement-a.-b. M.P. Anne'x, bihang, sidobyggnad, dotterförsamling. Jfr Annexförsamling. Annexbatteri, batteri för grövre artilleripjäser, anlagt utanför ett fort men med anslutning till och för samverkan med detta. A.W.G. Annexceller, även kallade följeceller, äro i kärlknippenas sildel förekommande celler, som gränsa in till silrören. Se S i 1 r ö r. O.Gz. Annexförsamling. Om ett pastorat består av flera församlingar, kallas en av dem moderförsamling — vanl. den, i vilken kyrkoherden är bosatt — och de övriga annexförsamlingar. I a., som har egen präst, är denne el. den, som förestår hans tjänst, ordf, i kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd, när kyrkoherden el. den nes ställföreträdare ej är å stämman tillstädes. De flesta annexförsamlingar ha numera egen kyrkobokföring. Jfr Kapellförsamling. G.Wbg. Annexhemman kallas i annexförsamlingar i Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän och Gotland belägna hemman, vilka anslagits till prästerskapets avlöning. Utarrenderas numera under namn av löneboställen enl. föreskrifterna i ecklesiastik boställsordning 1910 och ecklesiastik arrendeförordning 1925. Se även L ö ne-boställe. G.Wbg. Annexion [anäkjo'n], se Annektera. Annihilationsteorien [-Jo'ns-] (till lat. nihil, intet) hänför sig till föreställningen om en Guds slutuppgörelse med det onda, antingen i form av evig fördömelse el. en ”alltings återställelse”, apokatastasis (se d.o.), el. som tredje möjlighet en förintelse, annihilation, av det onda. S.N. Anniston [ä'nistan], industristad i Alabama, U. S. A., ö. om Birmingham; 17,734 inv. (1920). A., som ligger inom det sydappalachiska järnmalms- och koldistriktet, har haft en mycket hastig utveckling; det hade ännu 1880 blott 942 inv. J.C. Anniversa'rium (neutr. till lat. anniversa'rius, ”årl. återkommande”), årl. återkommande minnesfest; i katolska kyrkan den på en avliden persons begravningsdag årl. firade själamäs-san. [W.N.] Anno (av lat. annus, år), mest i latinska sammansättningar: a. ab urbe co'ndita, under (det el. det) året efter stadens (Roms) grundläggning, a. ante (el. post) Christum natum, året före (el. efter) Kristi födelse, a. Christi el. Do’-mini, under Kristi el. Herrens år, d.v.s. efter Kristi födelse, a. mundi, under världens år, d.v.s. efter världens skapelse, a. regni, under (det el. det) regeringsåret. — A. hegiræ, se H i d j r a. — Jfr Anno sant o. Anno, H a n n o, helgon, ärkebiskop av Köln 1056—75. A. vistades i sin ungdom i Bam-berg, uppmärksammades av kejsar Henrik III och blev 1056 ärkebiskop i Köln. Efter Henrik HI:s död anförtrodde kejsarinnan Agnes honom uppdraget att uppfostra den minderårige Henrik IV. I dennes namn förestod han riksregeringen, men fick snart träda tillbaka för Adalbert av Bremen (se denne). A. dog 1075 och kanoniserades 1183 av Lucius. Han reformerade klostren inom sitt stift och inrättade 5 nya, bland dessa det berömda abbotstiftet Sieg-burg, där han begrovs. A. firas 4/i2 och avbildas som biskop med en kyrkomodell. T.S-d. Annobo'n, A n n o b o m, vulkanö, tillhörande Spanska Guinea, s. om ekvatorn i Guineabuk-ten; 17 kvkm.; 1,393 inv., negrer utom 5 vita. Bananer och palmolja produceras för eget be- — 1169 — — 1170 —