ANSVARIGHET Soberton, engelsk sjöofficer (1697—1762). Efter att ha kämpat i de amerikanska farvattnen mot spanska kapare och sjörövare utsågs A. 1739 till chef för en liten eskader beordrad till Stilla havet. Han rundade Kap Hoorn, landsteg i Peru och Chile och gjorde rikt byte, överfor Stilla havet och återvände hem s. om Afrika 1744; en skildring av A:s jordom-segling utkom 1748. Under de engelskfranska sjöstriderna på 1740-talet tjänstgjorde A. som vice-amiral och besegrade 1747 vid Kap Finis-terre den franska flot tan under La Jonquière. blev 1751 förste ami-ralitetslord, ledde som sådan de sjömilitära operationerna mot Frankrike och Spanien på 1750-talet och utnämndes 1761 till admiral of the fleet. G.Cqt. 2) William R e y n e 11 A., engelsk rätts-lärd och politiker (1843—1914). 1867 blev A. medlem av All souls college i Oxford samt 1881 dettas föreståndare. 1873 ärvde A. en ba-ronetvärdighet. Från 1874 föreläsare i engelsk rätt, den ende i Oxford, utgav A. 1879 ”The principles of the English law of contract”, som upplevt 16 upplagor, samt ”The law and custom of the constitution” (1886—92). 1898 utsågs A. till vice-chancellor vid Oxfords univ. och 1899 till led. i parlamentet. Som sådan kvarstod han till sin död, huvudsaki. ägnande sig åt undervisnings- och konstitutionella frågor. Parlamentssekreterare i Balfours ministär 1902 —05 hade A. verksam del i dess skolreform 1903. Led. av Privy council 1911. En både lärd och världserfaren man, var A. även verksam inom rättskipningen och den kyrkliga förvaltningen. E.K. A'nsorge, Conrad, tysk pianist och kompositör (f. 1862), studerade vid konservatoriet i Leipzig och för Liszt, bosatte sig efter kon-sertresor 1893 i Weimar, 1895 i Berlin; lärare vid Klindworth-Scharwenkakonservatoriet därst. 1898—1903, sedan 1920 lärare vid Tyska musikaliska akad. i Prag. A. hör till nutidens mest framstående pianister. Som kompositör av sånger, kammarmusik, pianoverk m.m. var han en av de första, som eftersträvade ett mera modernt, fördjupat uttryckssätt. F.S-l. Anst, A n d s t, hd i Ribe amt, s. Jylland; 334,71 kvkm.; 16,645 inv. (1925; 50 inv. pr kvkm.). Området är delvis kuperat och höglänt (högsta punkten 98 m.). Jordmånen be står omväxlande av lera och sand, den senare främst inom hedarna i n.v. A. omfattar 10 socknar. M.P. Ansteinsson, Ove Artur, norsk förf. (f. 1894), debuterade 1909 med en samling friska och ursprungliga skildringar: ”Hedemarks-folk”. Senare ha utkommit ”Ener Tuve” (1910), ”Broder Nikolai og to andre” (1911), ”Det röde vælde” (1912), ”Svartskogen” (1913), ”Smaahistorier” (1914), ”Plankegjærdet” (1921), ”Hu Dagmar” (1925). F.S-n. Anstey [ä'nsti], Christopher, engelsk förf. (1724—1805), skrev den ytterst populära ”New bath guide” (”Engelskt badliv”, 1766) i familjär-satirisk ton och med flytande fri versbehandling, som i viss mån förebådar romantiken. S.B.L. Anstey [ä'nsti], F., pseud. för engelske ro-manförf. Thomas Anstey G u t h r i e. Anstiftare, jur., den som uppsåtligen förleder annan till brott. A. straffas, som om han själv vore gärningsman, m.a.o. han kommer under samma straffskala, som tillämpas för gärningsmannen. Härför fordras emellertid, att a. hos gärningsmannen framkallat brottsbeslu-tet. Har a. så tidigt, att brottet kunnat avvärjas, gjort vad han kunnat för att förmå gärningsmannen att avstå från att fullfölja sitt uppsåt utan att emellertid lyckas häri, må straffet för a. nedsättas under det, som för gärningsmannen tillämpas. Ss. försvårande omständigheter betraktar lagen det fall, att föräldrar förmå barn till brott el. att någon förleder den, som står under hans lydnad. På samma sätt betraktas det fall, att någon förmår den till brott, som ej fyllt femton år, oaktat här eg. icke föreligger anstiftan, då sådan minderårig är straffri för sin gärningar och följaktligen ej kan begå ”brott”. Cl.L. Anstående bergart benämnes en sådan, som står i fullständig och obruten förbindelse med den orubbade och sammanhängande massan av samma bergart och förekommer ss. hällar el. lager i dagytan el. nära densamma. Kallas även ”fast klyft”. K.A.G. Ansvarighet, statsv. Statsfunktionärers rättsliga a. innebär skyldighet för dem att i laga ordning stå till svars, ”om något utav dem under-låtes och försummas el. olagligen behandlas”, ss. det heter i den svenska R.F. För ministrarnas del talar man om särsk. s.k. ministeransvarighet (se d.o.), vilken är av dels juridisk, dels politisk karaktär. En monark är själv oansvarig för sina regeringshandlingar; ”hans gärningar vare emot allt åtal fredade”, heter det om den svenske konungen (jfr härmed: ”Kongen er ansvarsfri, hans Person er fredhellig” i den danska grundlagen). Ansvaret faller på minist — 1197 — — 1198 —