ANSJOVIS tangerande pannans och överkäkens mest framskjutande punkter (näsan ej medräknad) och en horisontal (den Camperska horisontalen) lagd genom yttre hörselgången och undre punkten av näshåleöppningen. Camper fann i genomsnitt 80° för européer, 70° för negrer, 58° hos orangutanger, 23° hos hästar. Då emellertid den Camperska horisontalen ej motsvarar huvudets naturliga, så har man numera valt en annan, den tyska horisontalen, vilken lägges genom yttre hörselgången och ögonhåleingång-ens lägsta punkt; då vidare den Camperska profillinjen alltför mycket influeras av det ovidkommande pannbenets formvariationer och olika ställning, har man valt en annan profillinje, lagd genom glabella (den mest framskjutande punkten över näsroten) och incision (främre punkten mellan överkäkens framtänder). Profilvinklar från 83—90° äro ortognata, från 82° och därunder äro prognata. Européer och indianer äro i allm. ortognata, negrer, australnegrer och mongoler äro oftast prognata. Prognatien behöver ej träffa hela ansiktet (total ansiktsprog-nati), ansiktet kan stå ortognat, men käkens tandutskott kan vara prognat framskjutande (alveolär prognati), el. ock kunna endast fram-tänderna skjuta prognat fram (dental prognati), resp, kombinationer av de tre möjligheterna. De båda sista formerna kunna förekomma även i underkäken. A. mätes antingen direkt medelst särskilda instrument (t.ex. Mollisons goniometer från 1907 el. Backmans optiska goniometer från 1914) el. ock indirekt å ortogonala projektions-ritningar. — Jfr Huvudform. G.B-n. Ansjo'vis, Engrau'lis encrasi'cholos, tillhör fam. sillfiskar (se d.o.), har stor mun, nosen Ansjovis, Engraulis encrasicholos. framskjutande framför underkäken, inga kölade fjäll på buken, längd 15—20 cm. A. är allmän i Medelhavet och utmed Europas v. kust upp till s. Nordsjön, n. därom mera sporadiskt förekommande. Erhålles emellanåt vid Sveriges v. kust ävensom i s.v. Östersjön. A. är pelagisk (se d.o.), leker i Medelhavet april-sept., i Zuider Zee, dit den går in i stora massor för lek, under maj— aug. Äggen äro pelagiska, ovala (formen växlande). A. saltas, kryddas el. inlägges i olja och går i marknaden även under namnet sar-dell. Flera andra arter finnas i andra hav. — Under namnet a. går i handeln kryddad skarpsill (se d.o.) och i ringa mängd även småsill. Ansjovisindustrien är av stor betydelse i Bohuslän. Den började som hemindustri men utvecklade sig i mitten på 1800-talet till fabriksdrift. Värdet av den sv. ansjovistillverkningen uppgick 1927 till över 4 mill. kr. N.B-n. Ansjovisrätter, maträtter, i vilka ansjovis ingår som huvudingrediens el. som dominerande smakämne. Av ansjovis tillagas smårätter till smörgåsbordet, ss. ansjovislåda, ansjovisbullar, ansjovisgratin, ansjoviskaviar, ansjovissalad, frityrkokt ansjovis. Ansjovis användes dessutom i diverse fiskrätter till späckning och fyllning samt till smaksättning av fisksås; som garnityr till vissa kötträtter, t.ex. wienerschnit-zel, och på smörgåsar tillsammans med ägg. — Passerad ansjovis blandas med smör el. äggkräm och användes som garnityr till smörgåsar m.m. LN-y. Anskar, se Ansgar. An-skij, pseud. för R a p o p o r t, S. S. (se denne. Anslag. 1) Krigsv. A. uppstår, då en i rörelse stadd kropp, tex. en ur ett eldrör utskjuten projektil, träffar ett annat föremål. Jfr Nedslag. Verkan vid anslaget (se Projektilverkan) beror av projektilens och målets form och material samt av anslagsener-gien och anslagsvinkeln (se d.o.). R.Sbg. 2) Mus. Nedtryckandet av tangenterna på tangentinstrument (piano, orgel). Man talar om ett instruments tunga el. lätta a., alltefter den större el. mindre kraftansträngning, som erfordras för spelaren. Man talar om spelarens mjuka, kraftiga, hårda, kantiga, klena a., alltefter hans sätt att gestalta tonen. Med anslagsarter betecknas vid pianospel de olika sätten att förbinda tonerna med varandra: legato, staccato, portato, leggiero (se d.o.) m.fl. F.S-l. 3) Processr. Ett skriftligt meddelande om vissa domstolars el. ämbetsmyndigheters beslut, vilket till allmänhetens underrättande anslås å tavla, rättens dörr el. i särsk. förda anslags-böcker, framlagda för allmänheten. Olovligt avlägsnande av a. är straffbart. E.K. 4) Statsr. Penningmedel, som statliga el. kommunala organ bevilja för visst ändamål. Se Statsanslag och Statsreglering. E.K. Anslagsenergi, krigsv., en projektils rörelseenergi vid anslag (se d.o.). Anslagsmaskin, tekn., en i yllefabriKer använd apparat för torkning och sträckning av ylletyger. C.E.v.S. Anslagsvinkel, krigsv., den vinkel, som en projektilbanas tangent i anslagspunkten bildar med det träffade föremålets yta. Jfr N e d-slagsvinkel. Anson [ä'nsan]. 1) G e o r g e A., Lord A. of — 1195 — — 1196 —