ANTI ARIS noshörnings storlek. E.D-r. Anthrax. 1) Se Mjältbrand. — 2) Flugsläkte, tillhörande fam. svävflu-gor (se d.o.). Anthre'nus, skal-baggsläkte, tillhörande fam. ängrar (se d.o.). Anthri'scus, växtsläkte, tillhörande fam. flockblomstri-ga, 13 arter, alla örter, förekomma i Europa och Orienten. I Sverige 3 arter. A. silve'stris, hundloka, hundkäx, flerårig, ofta meterhög, upptill mycket grenig ört, allmän i lundar, vid vägkanter, på ängar. A. vulga'ris, laggkörvel, här och där på odlade ställen i s. Sverige. A. cerefolium, körvelkäx, enårig ört, odlas mycket i trädgårdar, särsk. en krusbladig varietet. Användes i finhackad form till soppor och omeletter. A.V-e. Anthropoides [-61'-], släktnamn på jungfrutranan (se d.o.). Anthropomo'rphæ benämnas de högst stående människolika aporna (se d.o.). Jfr Antro-p o m o r f. Anthu'rium, tropiskt växtsläkte, tillhörande fam. Ara'ceæ. O. 500 delvis epifytiska (se Epify t e r) arter, fleråriga örter, förekomma i Amerika. Många arter, varieteter och hybrider odlas i våra varmhus, somliga, t.ex. A. cry-stalium, för sina utomordentligt vackra, till formen varierande, i olika färger skiftande blad, andra, t.ex. A. andrea'num och A. scher-zeria'num, för sina s.k. blommor. Dessa bestå av de egentliga blommorna, som äro samlade i långa kolvar, vilka vid basen omgivas av ett stort, plattat, ofta praktfullt färgat högblad. A.V-e. Anthus, namn på piplärksläktet (se d.o.). AnthyTIIs, växtsläkte, se Har-v ä p p 1 i n g. Anti- el. (framför vokal el. h) an t-, prefix (grek, anti-, Anthriscus silvestris. ant-, anth-, av prep. anti', emot, besläktad med lat. ante, före), i svenska språket dels i grekiska ord med deras avledningar, dels i efterbild-ningar av sådana (t.ex. antislaveriföre-n i n g). I fråga om läkemedel och kemiska ämnen betecknar a. ett motverkande, t.ex. av feber i antifebrin, av bakterieinverkan i antiseptisk; i fråga om religionsvetenskap, politik o.d. fiendskap el. motstånd, t.ex. antikrist, antinomism, antirepubli-kan, antisemit, i geografiska namn och ofta i vetenskapliga benämningar ”mitt emot befintlig el. belägen”, t.ex. Antarktis, anti p o d, samt f.ö. motsats av olika slag, t.ex. antibacchius, antiklimax. — len del lånord från latin och romanska språk förekommer a., delvis på gr. av sammanblandning, i st.f. ante, före, t.ex. anticipera (även a n-te-j, antidatera (även ante). Jfr f.ö. nedannämnda sammansättningsord. E.Hqt. Antiagglutini'n, ämnen i blodserum, som antagas upphäva serumets normala el. efter im-munisering erhållna förmåga att agglutinera (se Agglutination) vissa celler, t.ex. bakterier, blodkroppar m.fl. A.Fl. AntlalkoholFsmrörelsen, detsamma som nykterhetsrörelsen. Antiamboce'ptor, se Hemolysin. Antianafylaxl', det tillstånd, då organismen är okänslig för införlivandet av en substans, som annars skulle framkalla anafylaxi (se d.o.). A.Fl. Antia'pex, astron., se A p e x. AntiaTchi, en grupp fossila fiskar utan pa-riga extremiteter och underkäksben, med kraf- Pterichtys, tillhörande Antlarchi. Rekonstruktion. tigt, av ett fåtal stora sköldar sammansatt benpansar på huvudet och främre delen av bålen; stjärtfenan heterocerk (se d.o.); ögonen på huvudets övre sida; bålens främre del med ett par vinglika bihang, rörligt förenade med främsta bukplattan, troligen ett slags skräckorgan, möjligen fastklamringsorgan. Bland de hithörande släktena må nämnas Pteri'chtgs, Astro-le'pis, Bothriole'pis. Levde under devon och voro sannolikt bottenfiskar. E.D-r. Antia'ris, växtsläkte av fam. Mora'ceæ och omfattande 6 arter, samtliga träd med helbräd-dade el. sågtandade blad, små, enkönade blommor och saftig skenfrukt. A. toxica'ria, upas-trädet, antiar, antschee, i Ostindien och indiska — 1221 — — 1222 — Anthracotherium magnum. överkäke (t.v.) och underkäke (t.h.).