ANTHOLYS kåren, vilken han förde under slaget vid Som-me 1916. Under våroffensiven 1917 var A. chef för 4:e armén och 1918 generalstabschef under Pétain. Är 1921 erhöll A. avsked och inträdde i generalitetets reserv. E.Bz. Antholy's, abnorm förändring av blomma, därigenom att blomaxeln förlänges samt hylle-blad, ståndare och pistiller bli tydligt skilda från varandra och utgå på olika höjd från axeln. A. är ofta förenad med virescens (se d.o.). O.Gz. Anthomyi'a, flugsläkte med talrika arter, vilket emellertid numera uppdelats pä många släkten. SeAnthomyiinæ. E. W-n. AnthomyiFnæ, underfam. av de egentliga flugornas fam. Mu'scidæ (se d.o.). Från underfam. Musci'næ, dit husflugan hör, avvika hithörande flugor huvudsaki. därigenom, att fjärde längdribban, medianribban, icke är tvärribblikt framåtböjd mot den näst föregåendes spets. A. omfattar över 400 svenska arter, fördelade på omkr. ett 50-tal släkten. De äro varandra mycket lika, till färgen vanl. grå- el. svartaktiga med föga framträdande teckning, och de olika släktena och arterna åtskiljas huvudsaki. genom antennernas längre el. kortare hårighet el. borstens antal, storlek och plats. Flugorna äro flitiga blombesökare och spela därigenom, tack vare sin talrikhet, en viktig roll för många växters pollination (”blomflugor”). — Mest bekant är den inomhus vanliga lilla husflugan, Fa'n-nia canicula'ris, ”takdansflugan”, som den kallats efter sin dansande flykt kring taklampor och ljuskronor. Den är mindre än den vanliga husflugan (o. 5 mm.), grå med tre mörkare strimmor på ryggskölden, hannens bakkropp är på sidorna och baktill gul. De egendomliga platta, med långa, trådlika utskott försedda larverna av denna och närstående arter leva i avfall, bl.a. i skämda matvaror. Stundom ha de med födan inkommit i tarmkanalen hos människan och förorsakat tarmsjukdomar. Åtskilliga till underfam. hörande arter uppträda som skadedjur på odlade växter. Mest bekanta bland dem äro betflugan, Pegomyi'a hyoscy'ami, vilkens larver leva i stora biåslika minor i bladen av betor, spenat o.a. mållväxter, lökflugan, Hy-lemyi'a anti'qua, vilkens larver leva i lök, och kålflugan, Hylemyi'a bra'ssicæ med larver, som angripa rötterna av kålväxter. E.W-n. Antho'nomus, skalbaggsläkte. Se B 1 om- vi v 1 a r. Anthony [ä'npøni], Susan B r o wne 11, nordamerikansk pioniär för kvinnorörelsen (1820—1906). A. upprättade Amerikas första kvinnliga nykterhetsförening och verkade ivrigt för slaveriets avskaffande. Från 1854 ägnade hon sig helt åt kvinnorörelsen, verkade för samundervisning i skolorna, kvinnornas tillträde till högre skolor och universitet, likställighet med mannen inför lagen och framför allt för kvinnans politiska rösträtt. A. utgav 1868—70 kvinnosaksorganet ”The revolution” och deltog i utgivandet av ”History of woman’s suffrage” (1881—87, suppl. 1902). 1892—1900 var hon president i Nordamerikas nationalförening för kvinnans politiska rösträtt (National woman suffrage association), och under hennes ordförandeskap bildades 1902 Internationella röst-rättsalliansen i Washington (International woman suffrage alliance). — Litt.: I. H. Harper, ”Life and work of S. B. A.” (1898—1908); F. Carlberg, ”S. B. A.” (1918). S.N. Anthophora [-å'få-], stekelsläkte, tillhörande fam. b i n (se d.o.). Antho'res, skalbaggsläkte, tillhörande fam. långhorningar (se d.o.). A. leucono'tus är i de ostafrikanska kaffeplantagerna ett svårt skadedjur, vars larver leva i kaffebuskens stam E.W-n. Anthoxa'nthum, släkte av gräs. Se Vårbrodd. Anthozo'a, se K o r a 11 d j u r. Anthraco'sia, ett utdött släkte musslor, som till det yttre påminna om målarmusslan (U'nio), förekommer i färsk- el. bräckvattens-bildningar, tillhörande karbon- och permsyste-men. K.A.G. Anthraco'sis pulmo'num, antrakos (till grek, anthrax, kol), anhopning av kolpigment, sot, i lungorna. Huvudparten av inandat sot hostas ånyo upp, men en del inlagras i vävnaderna, framför allt i lymfbanornas endotelceller. Redan hos ett par månader gamla barn kan man spåra det avlagrade sotet. Lungorna bli allt mörkare, nästan rent svarta hos vissa yrkesgrupper: sötare, eldare, smeder, kolgruvearbetare m.fl. Mer el. mindre finns a. hos alla människor och är måttligt utvecklad betydelselös. Höggradig a. medför ibland en kronisk inflammation med ökad bindvävsbildning och skrumpning i lungorna. A. tycks ej som andra yrkessjukdomar, beroende på inandning av olika slags damm, disponera för tuberkulos. P.M.S. Anthracotheri'idæ, en utdöd fam. bland de partåiga hovdjuren, jämte fam. Anoplotheri'i-dæ utgörande underordn. Bunoselenodo'ntia (se d.o.). A. hade 4-tåiga fötter och stora hörntänder. Liksom anoplotheriiderna voro de stora djur, till kroppsbyggnaden påminnande om svinen. Levde troligen i kärr- och sumpmarker, ha ej givit upphov till någon nu levande hovdjursstam. Anthracothe'rium mag-num från Europas övre oligocen nådde en — 1219 — — 1220 —