APENNINERNA Gran Sasso d’Italia. processer under mitten av tertiärperioden och utgöra ett led i det stora alpina bergskedjesy-stemet (se Alperna). De förbinda Alperna med Atlasbergen. Sedan A. hade veckats, inträdde förkastningar, och stora delar av bergskedjan sjönko i djupet, särsk. på A:s v. sida. Samtidigt började en livlig vulkanisk verksamhet, varom talrika kratersjöar, stora, unga lavaområden och tuffavlagringar på A:s v. sida från s. Toscana till Salernobukten vittna. Jordbävningarna och vulkanernas verksamhet i s. Italien visa, att de bergbildande rörelserna i jordskorpan ännu icke upphört. Större delen av A. uppbygges av kalkstenar (med marmor, Carrara), sandstenar och märglar från kreta-ceisk och tertiär tid. I Liguriska A. förekommer serpentin i stor utsträckning, i Abruzzerna juraavlagringar. Kalabriska A. uppbyggas huvudsakligen av graniter och porfyrer, gnejser och andra kristallina skiffrar. Ingenstädes nå A. snögränsen, och under istiden hade endast de högsta bergstopparna glaciärer, varför A:s morfologi är utbildad genom fluvial erosion med avrundade toppar, som sakna Alpernas vildhet. Genom A. leda talrika pass. — A. indelas i Norra, Mellersta och Södra A. Norra A., som sträcka sig från Col di Altare (465 m. ö.h.) till Bocca Trabaria (730 m.) och som omfatta Liguriska A. och Etruskiska (el. Tos-kanska) A., bestå av tertiära sandstenar och skiffrar med rika inlagringar av serpentin, äro skogbeväxta och stupa brant mot Genuabukten men slutta sakta mot Poslätten. Gränsen mellan Liguriska och Etruskiska A. går över La Cisa-passet (1,041 m.). Högsta topp är Monte Cimone (2,163 m.). Mellan v. Etruskiska A. och havet ligga Apuanska alperna med de berömda marmorlagren från triastiden vid Carrara. S. om Bocca Trabaria vidtaga Mellersta A., som sträcka sig genom landskapen Marche, Umbria, Abruzzi och Molise och utmärka sig genom sina skarpt begränsade bergpartier av hårda kalkstenar från trias-, jura- och kritpe-rioden. De denuderande krafterna ha avlägsnat de lösa tertiära lagren och blottat deras underlag, kalkstenarna, som med sina nakna väggar kontrastera starkt mot de skogklädda, av tertiära lager uppbyggda bergen. Mellersta A. bestå av flera parallella bergskedjor. N. delen, Romerska A., som sträcka sig till Trontos och Velinos tvärdalar, nå i Monte Catria 1,702 m., i Monte Vettore 2,478 m. S. om Tronto-Velino vidtaga Abruzzerna, vars ö. huvudkedja i Gran Sasso dTtalia med bergstoppen Monte Corno — 1305 — — 1306 —