Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankfurt am Main - Frankfurt an der Oder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKFURT AN DER ODER
punkt för Donau- och Rhentrafiken. Denna
handelsgeografiska fördel har ytterligare
stegrats genom anläggandet av en rymlig flodhamn
och genom att F. blivit Sydtysklands största
järnvägsknut. Tack vare dessa faktorer och
emedan F. sedan gammalt haft god tillgång
till kapital — det har varit säte för
framstående bankirhus —, har F. nu utvecklat sig till
s. Tysklands förnämsta handelsstad. I våra
dagar har det även en betydelsefull industri.
Medan gamla stadsdelen, Altstadt, ligger på n.
flodstranden, möter man på s. sidan i
Sachsen-hausen ett helt kvarter med bryggerier och v.
om Altstadt stora förstäder med fabriker för
tillverkning av automobiler, elektriska
maskiner, tryckeriutensilier, skriv- och
räknemaskiner, konfektions- och möbelfabriker. De
kringliggande städerna Höchst, Griesheim och
Offen-bach kunna även sägas tillhöra F:s
industriområde. — Även för den andliga odlingen är
F. ett viktigt centrum. 1914 grundades här ett
univ., som 1928 hade 269 prof. o. a. lärare samt
3,657 studenter. J.F.
Från den gamla kejsartiden finnas i Altstadt
åtskilliga byggnader bevarade, dock samtliga
mer el. mindre starkt restaurerade; så nära
Main Saalhof samt Rententurm, en rest av
forna befästningar; längre upp i staden flera torn
och portar, ss. Eschenheimerturm och
Taunus-tor. De äldsta kyrkorna äro Leonardkyrkan,
domen och Nikolaikyrkan, alla från 1200-talet
men sedan ombyggda; domen har en rik
inredning. Nikolaikyrkan ligger vid Römerberg, en
öppen plats, där några sammanbyggda gavelhus
samt flera inre byggnader, mestadels från
medeltidens slut, bilda den s. k. Römer, som var
det gamla rådhuset. Platsen, vilken betraktas
som stadens centrum, prydes av ”Rättvisans
brunn” från 1543. F. har också andra gamla
privathus, t. ex. Fürsteneck från 1360.
Märkligast bland senare byggnader är Goethehaus från
1592, där skalden Goethe föddes och som nu är
inrett till Goethemuseum och äges av Freies
deutsches Hochstift. I ö. delen av Altstadt ligga
den Rotschildska familjens stamhus samt gamla
synagogan. Från barocktiden på 1700-talet
stammar Thurm- und Taxis-palatset, som 1816
—66 var säte för Deutscher Bundestag. (nu
Museum för Völkerkunde).
De flesta av stadens offentliga större
byggnader härstamma från 1800-talet, så nya
rådhuset (vid Römerberg) samt den väldiga
Fest-halle, som rymmer 18,000 personer och nu mest
begagnas för F.-mässan. Huvudbangården (o.
1890) var den första i Europa av modern typ.
I förstäderna (särsk. i s. o.) ha under sista
årtiondet industriella anläggningar och
arbetarbostäder uppförts som radhus i Si ed el ung-stil
(se F u n k t i o n a 1 i s m). Bland samlingar
intar det Städelska konstinst. med dyrbara tavlor,
teckningar och bibi, första platsen. Vidare
finnas en skulptursamling, Kunstgewerbemuseum,
Liebighaus (med stadshistoriska samlingar),
Bethmannmuseum, musikhistoriskt museum m.
m. Bland bibi, äro de största stadsbibl. och
Rotschildska bibi. Det Senckenbergska
naturhistoriska inst. är förenat med univ. Slutl.
märkas Zoologischer Garten och Palmengarten.
E.W.
F., första gången omnämnt 793 i samband
med en synod, hade en kungsgård, där
Ludvig den fromme ofta vistades, blev 843
huvudstad i det östfrankiska riket, var ofta säte för
riksdagar och synoder. Efter 1152 valdes de
tyska konungarna i F.; efter 1562 var det de
tyska kejsarnas kröningsstad. Med tiden blev
F. en betydande handelsstad och vann allt
större oberoende. Ett råd stod från 1266 i spetsen
för staden, till vilken även ett betydande
landområde hörde; riksstad 1372. Sedan länge
förberedd, segrade reformationen i F., när rådet
1533 avskaffade den katolska mässan och 1536
anslöt sig till schmalkaldiska förbundet. I F.
hade de protestantiska furstarna upprepade
gånger sammankomster och avslöto här 1558
Frankfurtrecessen, ett förbund för
upprätthållande av den augsburska
bekännelsen. En resning bland borgarna (efter ledaren
kallad Fettmilchupproret) mot rådet och
judendomen 1612 kuvades först 1616 av kejsar
Matthias; först 1726 ombildades
stadsförvaltningen i överensstämmelse med tidens krav.
Under 30-åriga kriget var F. 1631—32 Gustav
Adolfs residensstad; under revolutionskrigen vid
skilda tillfällen intaget av fransmännen. Med
stiftande av Rhenförbundet införlivades F. med
furst-primas K. v. Dalbergs stater (se denne)
och blev 1810 huvudstad i det nyskapade
stor-hertigdömet F. Wienkongressakten förklarade
F. för fri stad i Tyska förbundet; 1816
blev F. säte för förbundsdagen, 1866 slöt det
sig till Tyska tullföreningen. I F.
sammanträdde 1848—49 förparlamentet och tyska
nationalförsamlingen (Frankfurtparlamentet). I F. slöts
1871 freden mellan Tyska riket och Frankrike.
— Litt.: H. Grotefend, ”Quellen zur
Frankfurter Geschichte” (2 bd, 1884—88); A. Dietz,
”Frankfurter Handelsgeschichte”, 1 (1910); R.
Schwemer, ”Geschichte der freien Stadt F. a. M.
(1814—66)” (3 bd, 1910—18); F. Bothe,
”Geschichte der Stadt F. a. M.” (2 Aufl. 1923). [B.]
Frankfurt an der Oder [-fort an där ä’dar],
(Frankfurt a. d. O.), stad i preussiska prov.
Brandenburg, vid Oder; 71,139 inv. (beräknat
Vio 1930). Staden har uppstått på det ställe,
där det var lättast att passera Oder för resor
— 11 —
— 12 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
